Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

Syftet med vÄr undersökning var att studera barns lÀsvanor, göra ett försök till att stimulera elevers lÀsning, samt se om det finns skillnader och likheter vad gÀller lÀsvana mellan den svenska och den amerikanska skolklassen och i sÄ fall vilka. Vi har arbetat med att lÀsa en skönlitterÀr bok med titeln Matilda som Àr skriven av Roald Dahl. Eleverna har fÄtt lÀsa hela boken pÄ flera olika sÀtt, höglÀsning i lÀsgrupper, enskild tyst lÀsning och höglÀsning av lÀrare i klassrummet. UtifrÄn boken har vi arbetat med olika uppgifter sÄsom skrivövningar, uppgifter av friare art samt en uppgift relaterad till bildÀmnet. Undersökningen genomfördes i tvÄ femteklasser varav en svensk klass i PiteÄ kommun och en amerikansk klass i Thousand Oaks, Los Angeles.

EfterfrÄgan pÄ miljövÀnligt producerade produkter har ökat allt mer under senar e Är. Det har bl.a. lett till att system för miljömÀrkning och miljöstyrning av skogsbruk har utvecklats. Det finns i dag tre system som kan vara aktuella för skogsbruk i Sverige : ? Certifiering enligt Forest Stewardship Council, FSC.

Introduktion: Kunskapen om hur mycket vi Àter och dricker bygger till största delen pÄ uppgifter frÄn matvaneundersökningar dÀr deltagarna sjÀlva rapporterat vad de har Àtit och druckit. Uppgifter om livsmedelskonsumtion anvÀndas bland annat för att studera samband mellan matvanor och hÀlsa. I studier dÀr hÀlsoeffekter av fiskkonsumtion undersöks, anvÀnds ofta uppgifter om portionsstorlekar för fisk.Syfte: Att undersöka skillnader i portionsstorlekar för de fiskslag och fiskprodukter som rapporterats i matvaneundersökningen, Riksmaten vuxna 2010-11. Skillnader i portionsstorlek kommer att undersökas i relation till deltagarnas kön, Älder och eventuell underrapportering. Ett delsyfte var att ta fram ett grupperingssystem för de registrerade fiskalternativen i undersökningen.Metod: Portionsstorlekarna har tagits fram för kvinnor och mÀn respektive för hela gruppen.

BakgrundMÄnga gymnasieskolor i Sverige har infört eller Àr pÄ vÀg att införa en lÀrplattform. Det finns dock sÀllan nÄgra riktlinjer till vad man ska anvÀnda lÀrplattformen. LÀraren fÄr friheten att anvÀnda plattformen till de ÀndamÄl som passar denna. Hur lÀraren ser pÄ sitt uppdrag blir alltsÄ vÀsentligt för hur lÀrplattformen anvÀnds. Vi har dÀrför valt att undersöka hur lÀrare ser pÄ de nya möjligheter som lÀrplattformen ger.SyfteUndersökningen har haft som syfte att ÄskÄdliggöra hur lÀrarens yrkesidentitet utmanas av lÀrplattformen.? Hur stÀller sig lÀrarna till lÀrplattformens obundenhet i tid och rum?? Hur stÀller sig lÀrarna till att de inte lÀngre Àr dominerande kunskapsförmedlare iskolan?MetodVi har genomfört kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ gymnasieskolor i VÀstra Sverige.

MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse kön har för museianstÀllda i deras uppfattningar om könsfördelning och arbetsituation. Resultatet analyseras med hjÀlp ett könsperspektiv. Materialet bestÄr av bÄde intervjuer med ett flertal museianstÀllda, statistiska uppgifter samt utvalt litteratur..

Försvarsmaktens förÀndring genom reformarbetet mot ett insatt insatsförsvar, har lett till ett fokus mot delvis nya uppgifter. ExpeditionÀra operationer Àr en sÄdan uppgift, som innebÀr förÀndrade krav och förmÄgor pÄ materiel och personal. Problemet, som uppsatsen vill belysa, Àr att vid planering och genomförande Àr taktiska uppgifter i operationsomrÄdet dimensionerande i för hög grad. PÄ det viset lÀggs inte tillrÀcklig kraft pÄ hur förbandet ska komma pÄ plats och hur bÀst förutsÀttningar för uthÄllighet ska sÀkerstÀllas över tiden. Det Àr dÀrför angelÀget att en noggrann analys genomförs i planlÀggningsskedet, sÄ att egna kritiska sÄrbarheter kan identifieras.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kritiska sÄrbarheter som Àr tydligast ur ett logistiskt perspektiv, vid en vald expeditionÀr operation.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur lÀrare i idrott och hÀlsa dokumenterar elevers prestationer utifrÄn ett didaktiskt perspektiv. Studiens frÄgestÀllningar var vilka metoder och verktyg anvÀnder sig lÀrarna i studien av i för att dokumentera elevers prestationer i undervisningen? Vilka för- och nackdelar finns det enligt lÀrarna i studien med deras eget arbete med dokumentation? Hur planerar lÀrarna i studien undervisningen för att kunna dokumentera eleverna utifrÄn kunskapskraven i lÀroplanen?För att besvara frÄgestÀllningen har vi anvÀnt oss av intervju som metod. Vi har genom anvÀndningen av intervjumetoden kunnat genomföra en kvalitativ analys av studiens empiri. Empirin grundades pÄ sex intervjuinformanters utsagor.Studien har visat att mÄnga olika sorters dokumentation som bÄde innefattar skriftliga, teoretiska uppgifter samt praktiska metoder.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur blivande gymnasielÀrare i samhÀllskunskap ser pÄ sitt kommande uppdrag som lÀrare. Syftet Àr vidare att titta pÄ vad styrdokumenten sÀger om lÀrarens uppdrag. Undersökningen bygger pÄ fyra intervjuer som genomförts genom kvalitativa intervjuer och analyserats med tematisk analys. Undersökningen bygger ocksÄ pÄ en analys av lÀroplan och kursplan för samhÀllskunskap. Den tidigare forskningen visar att lÀrarens uppdrag har förÀndrats de senaste 20-30 Ären till att innefatta alltfler uppgifter. LÀrarens uppdrag i dagens skola fokuserar sÀrskilt pÄ sociala uppdrag vilket innebÀr nya och stora krav pÄ lÀrarna.

I denna aktionsforskning utarbetas, anvÀnds och utvÀrderas en metod för muntliga prov i matematik A. De frÄgor som vi har arbetat utifrÄn gÀller valet av uppgifter, hur sjÀlva genomförandet av ett muntligt prov ska gÄ till samt hur man bedömer det muntliga provet..

Examensarbetet Àr ett utvecklingsarbete som behandlar hur lÀrare kan anvÀnda spelfilm i undervisningen. Detta gör jag genom att se pÄ hur olika yrkeshistoriker ser pÄ spelfilm som förmedlare av historia. De historiker jag valt Àr Mats Jönsson, Ulf Zander och Tommy Gustafsson. Jag har valt ut tre teman som jag undersökt nÀrmare och sedan utformat uppgifter kring dem. Det första temat som behandlas Àr kÀllkritik.

Teori och praktik Àr tvÄ begrepp som inte bör ses skilda Ät. Teorin ligger som grund för praktiken och vice versa. LÀrarutbildningen pÄ Högskolan Kristianstad Àmnar tydliggöra vetenskapens roll i utbildningen samt kopplingen mellan de teoretiska studierna och det praktiska utövandet av yrket, vilket Àven stÄr i regeringens proposition 1999/2000:136 Den nya lÀrarutbildningen. Ambitionen Àr att studenter efter genomgÄngen utbildning ska vara utrustade med ett reflekterande tankesÀtt och vara beredda pÄ att förÀndra den skolvÀrld de möter, inte anamma rÄdande kultur. Men hur uppfattar lÀrarstudenterna att detta syfte uppnÄs? Genom en kvalitativ studie i form av enkÀter och intervjuer framgÄr att kopplingen Àr otydlig och att studenterna pÄ Högskolan Kristianstad sÀger sig sakna viktiga delar.

Kursen Matematik B Àr gemensam för alla program pÄ gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna pÄ samhÀllsprogrammet fick IG pÄ det nationella provetlÀsÄret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar pÄ varför sÄ mÄnga avsamhÀllseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av mÄnga som svÄr och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever nÀr detillsammans har arbetat med att översÀtta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade bÄde sitt engagemang och sin förmÄga att lösauppgifter.

I detta arbete har vi undersökt hur studie- och yrkesvÀgledares arbetsuppgifter ser ut i praktiken genom att intervjua fem studie- och yrkesvÀgledare pÄ olika gymnasieskolor i VÀsterbottens lÀn. Vi ville ta reda pÄ vad de lÀgger fokus och tid pÄ i sitt arbete samt om de har nÄgra sidouppgifter som inte tillhör deras egentliga uppdrag som studie- och yrkesvÀgledare. Detta dÄ tidigare forskning pekat pÄ att vÀgledare Àr missnöjda med sin arbetssituation och att de har mycket sidouppgifter som tar tid och fokus frÄn det egentliga uppdraget. I arbetet har vi Àven fokuserat pÄ studie- och yrkesvÀgledningens utveckling och utformning frÄn 70-talet fram till idag med fokus pÄ samhÀllet, vÀgledaren och arbetets innehÄll.De frÄgestÀllningar som vi behandlar i detta arbete Àr vÀgledarens huvudsakliga arbetsuppgifter, vilka eventuella sidouppgifter det finns och fördelningen mellan dessa utifrÄn studie- och yrkesvÀgledarens perspektiv. Vi har Àven valt att skriva om de mÄl- och styrdokument som finns för verksamheten.

Tidigare studier visar att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de upplever Àmnet matematik, vilket Äterspeglas i utbildnings- och yrkesval. Tidigare studier visar Àven att det finns skillnader mellan flickor och pojkar avseende hur de lÀr och tÀnker nÀr de löser matematiska problem och attlÀrare inte alltidtar hÀnsyn till dessa skillnader. Denna studie syftar till att undersöka hur flickor och pojkar löser aritmetiska uppgifter genom kognitiva, kroppsliga och externa strategier samt likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Totalt har 23 barn (11 flickor och 12 pojkar) i grundskolans Ärskurs ett löst nio aritmetiska och fyra andra matematiska uppgifter. Barnen instruerades att tÀnka högt och blev videofilmade.