Uppsatsen har sitt ursprung i den aktuella diskussion i media som hävdat att svenska bolag inte använder sig av en tillräckligt hög skuldsättning. Författarna har avsett att testa om så verkligen är fallet, både utifrån antagandet att en optimal Kapitalstruktur existerar och genom jämförelse med branschsnitt i USA. Vad beträffar framräknandet av den optimala Kapitalstrukturen har två modeller använts, båda framtagna i enlighet med Aswath Damodarans teorier i ämnet. Den ena tar sin utgångspunkt i att minimera företagets WACC medan den andra utnyttjar en APV för att maximera bolagsvärdet. Jämförbara amerikanska branschsnitt har tagits från Aswath Damodarans hemsida.

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets.

Lönsamhet utgör fundamentet för samtliga företags fortlevnad. Det finns en rad faktorer som kan tänkas påverka företags lönsamhet. Bland dessa faktorer återfinns Kapitalstruktur, tillika skuldsättningsgrad. Viss forskning finns att tillgå från såväl västvärlden som utvecklingsländer beträffande skuldsättningsgradens påverkan på lönsamhet. Likafullt medför marknadsskillnader mellan länder att utländska resultat inte kan anses generaliserbara till den svenska marknaden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att jämföra och analysera valet av finansieringsform och påverkande faktorer av Kapitalstruktur inom respektive bransch. Vidare kommer detta att ställas och beprövas mot de teoretiska modellerna.Metod: Uppsatsen utgår från en kvantitativ ansats. Internetenkätundersökningar inom respektive bransch samt en räkenskapsanalys utifrån årsredovisningar.Teoretiskt perspektiv: Teorin ger en ingående kunskap om MM: s proposition I och II, samt teorierna trade-off och pecking order. Vidare behandlas en del relevanta begrepp.Empiri och analys: Sammanställning av information ur enkätundersökningar och årsredovisningar. Vidare har empirin analyserats och kopplats till teorierna.Slutsatser: Pecking order teorin stämmer bra in som tillämpning på finansieringsform för tjänstebranschen, dock inte på fastighetsbranschen.

The purpose of this study is to investigate the determinants of capital structure in Swedish small and medium sized firms. The study includes 24.859 Swedish firms which are further analyzed with regards to their financial characteristics. These characteristics consist of short term debt, long term debt and total leverage. The study compares the relationship between these characteristics and six independent variables.The result shows that profitability is the greatest determinant for capital structure in Swedish small and medium sized firms with regards to total leverage. When profitability increases the total leverage of the firm decreases.

Syftet är att klargöra om det finns ett samband mellan antalet kvinnor i styrelse respektive ledningsgrupp och hur företaget presterar samt hur dess Kapitalstruktur är uppbyggd. Uppsatsen består av kvantitativ primärdata insamlad och analyserad utifrån en deduktiv metod. Resultaten presenteras i form av regressions-analyser. Teorierna i uppsatsen behandlar undersökningsvariablerna resultat efter finansiella poster, omsättning per anställd, soliditet och TSR. Dessutom behandlas teorier om styrelser och ledningsgrupper samt jämställdhet inom desamma.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som påverkar valet av lånelivslängd genom att belysa lämplig teori och genomföra en empirisk undersökning. Metod Uppsatsen är genomförd utefter en kvantitativ metod. Den empiriska undersökningen baseras på historisk data av svenska börsnoterade företag, vilka används i regressionsanalyser. Litteraturval har till stor del skett med Megginsons ?Corporate finance theory? som utgångspunkt.

Denna uppsats är inriktad på att studera den praktiska redovisningen av biologiska tillgångar i företags redovisning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur redovisningen av biologiska tillgångar är strukturerad samt att utröna hur olika karaktärsdrag hos företag påverkar mängden redovisningsinformation. Bolagen redovisade drygt hälften av redovisningsparametrarna och flera olikheter kunde urskönjas. Karaktärsdragen som utreds är:ägarkoncentrationKapitalstrukturbolagets komplexitetlönsamhetföretagsstorlekandelen biologiska tillgångarResultatet påvisade även ett samband mellan andelen biologiska tillgångar och mängden redovisningsinformation medan något samband ej erhölls för de andra karaktärsdragen. En presumtiv förklaring till andelen biologiska tillgångars påverkan på mängden redovisningsinformation är risken som är kopplad till att vara beroende av någon enskild tillgångstyp.

During the past year it has been made possible to buy back a company?s outstanding stock. This is done in order to change the capital structure towards a situation with less equity. A change in capital structure means a change in the cost of capital for a company and by that a change in the value for the stockholder. This Master Thesis studies the relation between capital structure and business risk.

Målet med uppsatsen har varit att öka förståelsen för voluntary disclosure genom att undersöka finansiella målsättningar i svenska börsbolags årsredovisningar. Frågeställningen i denna fallstudie har gjorts utifrån ett urval på 40 företag där 1166 kvantifierbara finansiella mål har analyserats och 743 mål jämförts med utfall. Slutsatsen i studien är att användningen av finansiella mål har förändrats under undersökningsperioden. Företagen ägnar sig åt mer voluntary disclosure och de finansiella målens genomsnittliga antal har varit växande. De vanligaste typerna av mål har varit utdelningsmål och mål för Kapitalstruktur tätt följt av avkastningsmål.

The aim of this thesis is to describe the development of profitability and capital structure in Swedish quoted companies during the period of 1990 to 2004. Further, the aim is to determine the relationship between profitability and leverage in order to conclude whether the choice of capital structure supports the pecking order theory or the trade-off theory of capital structure. The findings show that return on assets fluctuates between 3 and 11 percent and that return on equity fluctuates between 3 and 22 percent during the period. Further, the leverage and the cost of debt have decreased. This indicates lowered financial risk in Swedish quoted companies in the period between 1990 and 2004.

Syfte:                  Working Capital Management handlar om rörelsekapitalstyrning och är enligt litteraturen av vikt speciellt för mindre företag. Anledningen är att deras Kapitalstruktur består av en hög andel omsättningstillgångar och kortfristiga skulder. Working Capital Management innebär i stora drag att optimera rörelsekapitalet i företaget. Eftersom denna uppsats är en pilotstudie är syftet att göra en förundersökning om arbetet med Working Capital Management inom mindre och medelstora företag. Avstampet tas i forskningsfrågornaAnvänder sig mindre och medelstora företag av Working Capital Management?Känner de till begreppet?Metod:                Den vetenskapliga metoden är en deduktiv, kvalitativ forskningsansats.

This paper describes and develops a trade off model of optimal capital structure by Bradley et al. (1984). The model is then tested to examine how changes in corporate tax rates affect the optimal capital structure of firms. Based on theoretical implications of the model, four hypotheses are derived stating that firms? optimal debt-to-value ratio is (1) negatively related to financial distress costs, (2) negatively related to non-debt tax shields, (3) negatively related to firm volatility and (4) positively related to the corporate tax rate.

I Sverige pågår idag en samhällsdebatt angående huruvida private equity?industrin bidrar till den ekonomiska utvecklingen genom att skapa långsiktigt starka och lönsamma bolag eller om de förstör värde genom nedskärningar och bolagsuppdelningar. Med private equity menas riskkapitalbolag som investerar i onoterade företag, så kallade portföljbolag, med avsikten att tillföra värde inför en avyttring några år senare, vanligen 3-5 år. Syftet med denna studie är att studera värdeutvecklingen på ett antal av dessa svenska portföljbolag, från riskkapitalbolagens avyttring till och med två år efter försäljningen. I studien har nyckeltal med fokus på lönsamhet, tillväxt och Kapitalstruktur tagits fram för portföljbolagen.

Syfte:Huvudsyftet med vår uppsats var att testa om ett antal utvalda oberoende variabler påverkar skuldsättningsgraden i svenska börsnoterade industriföretag från 2003 till 2007. Detta utförde vi med hjälp av ett antal utvalda teorier och modeller. Vidare använde vi oss av respektive företags årsredovisningar. Metod:Variablerna undersöktes i två olika steg. Först genomfördes en enkel regression för respektive variabel, detta för att undersöka om ett samband mellan varje förklarande variabel och den beroende variabeln skuldsättningsgraden kunde säkerställas statistiskt.