Uppsatsens titel: Private Equity ? värdeskapande processer vid buyout-investeringar Seminariedatum: 2008-06-05 Ämne/kurs: FEKK01, Examensarbete kandidatnivå, 15 poäng Författare: Victor Kask, Marcus Löfgren, Petter Werner Handledare: Tore Eriksson Nyckelord: Private Equity, Värdeskapande, LBO, MBO, Corporate Governance Syfte: Syftet är att beskriva och analysera hur Private Equity bolagen arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Metod: Uppsatsens utformning utgår från en kvalitativ undersökning där informationen baseras på semistrukturerade intervjuer med personer som har olika befattningar inom den svenska Private Equity branschen. Teoriska perspektiv: Det teoretiska ramverket baseras på teorier hämtade från kurslitteratur och relevanta artiklar. Empiri: Det empiriska materialet som är grundläggande för analysen är hämtat från de semistrukturerade kvalitativa intervjuerna.

How capital structure influences corporate performance and value has been in the interest of researchers and scholars for more than half a century, but an answer is yet to be found. The main objective of the present paper is to contribute with data for this cause and hopefully help to clarify this mystery. The method that was used was by analyzing the impact of debt on profitability and market valuation through linear regression. The study examined 17 Swedish property companies listed on Nasdaq OMX Large Mid and Small Cap over a 6 year period (2007-2012). The authors found a slightly negative relationship between debt-to-equity and profitability measured by return on equity (ROE) as well as by return on assets (ROA).

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem? Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin Handledare: Markku Penttinen Datum: 2013 - 02 - 20 Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag. Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka läkemedelsföretag för att sedan jämföra läkemedelsbranschen med stockholmsbörsen för att se hur läkemedelsbranschen påverkats av finanskrisen på slutet av 2000-talet.Metod: Studien bygger på en hypotesprövning och författarna har valt att använda en deduktiv ansats och en kvantitativ datainsamlingsmetod för att samla in data kring läkemedelsaktier.Teori: Studiens analyser bygger på två teoretiska modeller. Den ena är CAPM (Capital Asset Pricing Model) som är en modell som används för att räkna fram avkastningskravet för aktieägarna. Det andra är ett teorem (Modigliani-Millers) avseende Kapitalstruktur och som behandlar marknadsvärdet på ettbolag oberoende av finansieringsform eller distribution av utdelningar.Empiri: Jämförelser mellan Stockholmsbörsens generalindex och de fem största läkemedelsbolagen visar på att läkemedelsbolagen delvis följer börsens utveckling. Men över tid så visar sig läkemedelsaktierna vara stabilare och återhämtar sig snabbare än börsen som helhet.Slutsats: Till en början kan man se att finanskrisen har påverkat hela börsen inklusive läkemedelsbranschen. Dock visar en närmare observation av händelsen att läkemedelsaktierna återhämtar sig betydligt fortare och att de totalt sett inte svänger lika mycket..

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer. Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning.Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer. SlutsatserAtt det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk..

Bakgrund: Under senare år har det blivit vanligare att företagen i tidningsartiklar och årsredovisningar talar om att de har ?bantat? sin balansräkning. Företag använder begreppet i flera olika sammanhang och för att signalera att åtgärder som är positiva för företagen genomförts. Innebörden och konsekvensen av de åtgärder som vidtagits i företagen varierar dock kraftigt. Syfte: Syftet med vår magisteruppsats är att utreda vilken innebörd begreppet ?bantade? balansräkningar har för ett antal företag inom olika branscher.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

Syfte: Vi hade som syfte med denna uppsats att kartlägga sambandet mellan ett företags finansiella ställning och hur rapporter påverkar aktier med avseende på handelsvolym och spread. Metod: Undersökningen utgick från den svenska marknaden under åren 1998-2001. Genom att vi beräknade företagens soliditetsavvikelse från sitt respektive branschgenomsnitt, fick vi ett urval av finansiellt starka och finansiellt svaga företag. Därefter tog vi fram rapportdagar för dessa utvalda företag. Vidare undersökte vi om spread- och handelsvolymförändringarna kring dessa rapportdagar såg annorlunda ut för de finansiellt svaga företagen jämfört med de finansiellt starka.

Börsnoterade företag står inför en viktig uppgift när det ska bestämma hur de ska finansieraframtida investeringar. Företag kan finansiera dessa antingen genom skulder eller eget kapital.Med skulder menas lån upptagna hos externa kreditgivare och med eget kapital antingenackumulerat eget kapital eller nytt aktiekapital från företagets aktieägare. Det finns fördelar medatt finansiera investeringar med hjälp av skulder då kostnaderna för dessa (räntor) är avdragsgillamot bruttovinsten för företagen. Medan kostnaden för nytt aktiekapital (utdelning) inte gerföretagen denna möjlighet. Modigliani och Millers teorem med skatter utgår ifrån att eftersomdenna avdragsmöjlighet för räntor finns borde en högre skuldsättningsgrad ge en högre vinst ochdärmed ett högre företagsvärde, allt annat lika.Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns en positiv relation mellan företagensskuldsättningsgrad och deras företagsvärde under perioden 2000-2009.

This study deals with the road freight sector's capital structure and how leases, loans and equity affect the ratios. The study is based on a ten-year period between 2000-2010 in Sweden. Investments in finance is a complex and interesting subject to study, there are many factors that can affect how the company best choose their investments when they have many great business investment the decisions plays a greater role. The aim is to find an optimal capital structure from a financial investment point of view. The purpose will be answered by the following research question: Are there significant differences between leases, loans and equity financed fleet of factors, profitability, tax, turnover, age, and cyclicality. The study will also examine how debt is related to profit margin, DuPont and the tax, all through a regression analysis. Then were plausible economic theories for the study.

I denna uppsats undersöker författaren Kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur Kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar Kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor.Följande slutsatser kan dras från undersökningen: Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.? Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån. En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet.

Recent studies made by Margaritis and Psillaki,have shown that a lower debt ratio and higher efficiency are correlated in their studies performed oncompanies in New Zeeland. Other researchers have been able to show a connection between other industries than the one used in our studies,among these are Titman and Wessler. These studies have been done with a great selection of companies in different industries and time periods. However most of these researchers have used traditional ratios and variables.This study aims to find and analyze connections between returns and lower debt ratios in real estate companies listed on the Stockholm stock exchange. Instead of the traditional debt-equity ratio we will construct our own taking long term debts and property assets.

Background: During extreme market conditions like the period during fall 2008 the discussion of what affects company value becomes apparent. The capital structure is the relation between borrowed capital and equity in a company´s financing mix. What impact changes in capital structure have on company value is a widely debated subject within the theory of finance. If a relationship between capital structure and company value exists the implication is that an optimal capital structure where company value is maximized also exists.Aim: The aim of the thesis is to study whether a certain relationship between capital structure and company value exists among selected stocks and companies listed on Stockholmsbörsens OMXS30.Implementation: With aim to fulfill the purpose of the thesis regression analysis has been performed among chosen stocks and companies. The empirical results eventuating from this have been analyzed from the view of elected relevant theory.Completion and results: We find that during normal market conditions a positive relationship between debt ratio and enterprise value (EV) can be established.

Belöningar till företagsledare har i massmedia varit ett debatterat ämne, de senaste 10 åren har det skett en ökning av tillämpningen av rörliga ersättningar. Belöningssystem används som en mekanism i företagsstyrning för att ägarna skall motivera de anställda att agera i enlighet med ägarnas intressen. Ett belöningssystem kan ha flera funktioner, en är att fungera som incitament med syftet att få en individ att agera framåt. Belöningssystem kan även användas i motivationssyfte för att uppnå att en individ skall förvärva ett av principalen önskvärt beteende. Vårt syfte med uppsatsen har varit att studera komposition av belöningssystem i aktiebolag i Sverige och se på hur specifika faktorer påverkar utformningen av belöningssystem.