Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och Kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag.

Sammanfattning Examensarbete G3 i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet Kalmar/Växjö, ekonomistyrning, Kurskod, 2FE90E VT 2011  Författare: Ann-Louise Adolfsson Karlsson, Kristina Svanberg,Lennart StrandHandledare: Anders JerrelingTitel: Småföretagens finansiering vid ökat Kapitalbehov.Bakgrund:Regeringens mål är att fler ska våga starta egna företag och att fler företagare ska våga satsa för att växa. I Lissabonprogrammet står det att man vill skapa ett europeiskt mervärde där små och medelstora företag måste få bättre tillgång till kapital och lån så att de kan utveckla hela sin potential. Vi har via tidigare forskning och egna erfarenheter sett att småföretag ofta har svårt att hitta rätt finansieringsform. Syfte: Vårt syfte är att beskriva hur våra undersökta småföretag finansierar sitt ökade Kapitalbehov samt att beskriva de finansieringsproblem företagen upplever.I huvudsyftet ingår följande frågeställningar:?Hur finansierar småföretag sitt ökade Kapitalbehov???Vilka finansieringssvårigheter har småföretag i Sverige vid ett ökat Kapitalbehov?? Avgränsningar: Vi har undersökt tre svenska småföretag för att se hur de finansierar sin verksamhet och vilka finansieringssvårigheter de upplever.Metod: Vi har genomfört en flerfallstudie med tre småföretag. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer bestående av en serie öppna frågor som bygger på en förutbestämd intervjuguide kring vårt tema.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att identifiera vilka bootstrappingsmetoder som svenska sma?fo?retag tilla?mpar samt hur dessa tilla?mpas. Dessutom a?mnar studien att kartla?gga vilka av de identifierade bootstrappingskategorierna som anses vara mest effektiva pa? att tillfredssta?lla behovet av kapital.Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen utgo?rs av teorier om det finansiella gapet samt asymmetrisk informationsfo?rdelning. Vidare behandlas entrepreno?rens preferensordning av kapital i Pecking Order Theory samt teorier om finansiell bootstrapping och dess olika metoder.Metod: Studien utga?r fra?n ett positivistiskt inslag och besitter en iterativ forskningsansats.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett är finansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studie uppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inom CleanTech-branschen. Bristen beror till stor del på informationsasymmetri, men även den i allmänhet höga affärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhåller genom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gap inom CleanTech-branschen. Vår analys visar även att Kapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort och att Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, men för att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort Kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede.Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen.Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram.Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget.Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital.

Vi konstaterar att CleanTech-branschen historiskt sett ärfinansierad i enlighet med pecking order teorin. I vår studieuppmärksammar vi även tecken på en riskkapitalbrist inomCleanTech-branschen. Bristen beror till stor del påinformationsasymmetri, men även den i allmänhet högaaffärsrisken och den långa investeringshorisonten. Vi framhållergenom detta resonemang förekomsten av ett finansiellt gapinom CleanTech-branschen. Vår analys visar även attKapitalbehovet inom CleanTech-branschen är mycket stort ochatt Sverige har goda tillväxtmöjligheter inom CleanTech, menför att realisera dessa krävs en väl fungerande hemmamarknad..

Uppsatsen behandlar småföretags användning av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa metoder är alternativ finansiering till traditionella externa medel som erbjuds på marknaden, exempelvis bankmedel och riskkapital. De finansiella bootstrappingmetoderna kan härröras till kategorier av resursanskaffning, vilka är marknadsorienterad resursanskaffning (exempelvis erhålla bidrag), internorienterad resursanskaffning (exempelvis hålla inne ägarens lön) och socialorienterad resursanskaffning (exempelvis låna utrustning av affärsbekanta). I teorin beskrivs faktorer som påverkar användningen av finansiella bootstrappingmetoder. Dessa är sammanställda i en analysmodell.

Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod.

Frågan hur ett företags resultat skall fördelas mellan ägare och övriga intressenter ger ofta upphov till diskussion. Bertmar & Molin (1977) konstaterar denna motsättning. Företagets investeringsplaner, såväl som likviditet och Kapitalbehov, framhävs som inflytelserika faktorer för dess utdelning. D´Souza & Saxena (1996) understryker vidare ägarstrukturens inverkan på utdelningen. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera och beskriva viktiga faktorer som påverkar utdelningen i ett företag där ägandet är statligt.

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras Kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Titel: Riskkapitalavdraget och dess effekter i onoterade företagBakgrund och problem: Bakgrunden till uppsatsen är det riskkapitalavdrag som företagsskattekommittén lade fram år 2012. Dessutom så har de onoterade företagens problem att få tillgång till krediter och externt ägarkapital i flera undersökningar bekräftats.Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur västsvenska onoterade aktiebolag påverkas av ett riskkapitalavdrag som bygger på företagsskattekommitténs förslag till riskkapitalavdrag.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i form av intervjuer över telefon efter ett semistrukturerat frågeformulär som tillät oss att ställa frågorna i den följd som samtalet flöt på i. Dessutom gavs det härigenom chansen att ställa följdfrågor. För att få en klarare bild av hur det ser ut för småföretag i Västra Götaland valde vi att efter våra intervjuer även skicka ut enkäter, samt att intervjua två Venture Capital bolag.Slutsats: Det är inget problem för företagen i studien att skaffa den mängd kapital som de behöver, därför skulle riskkapitalavdraget inte vara avgörande för dessa företags chans till tillväxt och utveckling.Sammantaget så leder detta oss till slutsatsen att för de företag som återfinns i intervjustudien så skulle riskkapitalavdragets storlek vara tillräckligt för att täcka eller underlätta att hitta ett tillräckligt stort antal investerare som kan täcka deras Kapitalbehov.Förslag till vidare forskning: Studerande av detta fenomen skulle kunna undersöka företagens kapitalstrukturer istället och därigenom kunna dra slutsatser kring företagens eventuella behov av ett riskkapitalavdrag..

Handledare: Johanna HanssonExaminator: Per ForsbergTitel: Da?rfo?r va?ljer fo?retagare aktiebolag idagBakgrund: Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i de fo?ra?ndringar som skett fra?n statens sida vad ga?ller aktiekapital och revisorsplikt. Detta skapade en tanke om vad det a?r som faktiskt pa?verkar fo?retagarnas beslut att va?lja aktiebolag.Syfte: Studiens syfte a?r att beskriva vilka faktorer som a?r viktigast i fo?retagares val av bolagsformen aktiebolag efter de fo?ra?ndringar i lagar och regler som skedde a?r 2010. Detta ska go?ras genom en ja?mfo?relse av svar fra?n respektive respondent fo?r att sedan ta fram de viktigaste kategorierna utifra?n den teori som tagits fram.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens.

Syftet med uppsatsen är att utreda vilka finansiella instrument som används i affärsplaner framtagna av nya företag i uppstartsskedet.Litteratur om affärsplaner har studerats för att utreda vilka som är de vanligaste finansiella instrumenten som förekommer. En kvantitativ prövning har utförts för att studera vilka finansiella instrument som används i praktiken, hur vanligt förekommande de är, för vilka tidsperspektiv de redovisas samt hur många finansiella instrument som tas upp i respektive affärsplaner. Prövningen har utförts genom att en befintlig volym med affärsplaner har stu-derats och samtliga finansiella instrument registrerats. Resultatet har i sin tur analyserats och presenterats textuellt och i form av grafer.De finansiella instrument som enligt tidigare forskning bör finnas med i en affärsplan är resultaträkning, balansräkning, kassaflödesanalys och breakeven-analys. Dessa fyra instrument har klassificerats som finansiella huvudinstrument.

SammanfattningTitel:En kvantitativ studie om kapitalstrukturen i två branscher med olika risknivå ? efter första verksamhetsåret.-Jämförelse mellan bolag i fastighet- och tillverkningsbranschen.Nivå:C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Christoffer Blomqvist och Martin HammarstenHandledare:Arne Fagerström och Annika LakeDatum:Maj 2013Nyckelord:Företagsfinansiering, kapitalstruktur, soliditet, soliditet 2, skuldsättningsgrad, eget kapital, räntebärande kapital, risk.Syfte:Syftet med denna studie är att undersöka kapitalstrukturen i tvåbranscher med olika risknivå, för att sedan jämföra branscherna och undersöka om kapitalstrukturen skiljer sig åt mellan dem. Studien undersöker även faktorer som påverkar företagens val av kapitalstruktur i de båda branscherna.Metod:Uppsatsen har sin grund inom det vetenskapliga ämnesområdet företagsfinansiering. Studien har genom en kvantitativ metod utfört en dokumentstudie i databasen retriever, där siffror och nyckeltal har hämtats genom årsredovisningar från bolag inom studiens två branscher. Resultaten från dokumentstudien har kopplats till innehållet i studiensreferensram och sedan analyserats för att komma fram till en slutsats.Resultat och slutsatser:Resultaten från denna studie visar att branschen för uthyrning av fastigheter har en kapitalstruktur som är betydligt mer viktad åt belåning gentemot branschen för tillverkning av maskiner/maskindelar, efter första verksamhetsåret.