Sökresultat:
1658 Uppsatser om Kapitalöverskott - Sida 38 av 111
Ny leasingstandard - Hur pÄverkas transportbranschen i Europa?
Bakgrund och problem: Transportbranschen i Europa stÄr inför en situationdÀr bolags finansieringsmöjligheter kan komma att pÄverkas. IASB och FASBhar publicerat ett utkast till en ny redovisningsstandard inomleasingredovisning, som innebÀr att all leasing mÄste klassificeras somfinansiell. Detta fÄr effekter i en bransch som i dag redan Àr anstrÀngd.Tidigare forskning visar att aktivering av all leasing fÄr effekter pÄtransportbranschen i USA. Rapporten Àmnar hitta vilka möjliga nedslag enaktivering kan fÄ för transportbranschen i Europa.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utröna hur en omfattande förÀndring avregelverket IAS 17 kan pÄverka en redan anstrÀngd bransch i form avförsÀmrad finansiell stÀllning.AvgrÀnsning: AvgrÀnsning görs till transportbolag i Europa frÄn lÀnder sompresenterar en vÀsentlig andel leasing. Studien undersöker enbart bolag somleasetagare, vilket utesluter all form av leasing som leasegivare.Metod: Studien genomförs med en kvantitativ ansats dÀr författarna utgÄr frÄndata hÀmtat ur Ärsredovisningar via databasen datastream.
SjÀlvvald vÀg i okÀnd mark : En studie om hur Svenska Orienteringsförbundet förhÄller sig till kommunikationsfrÄgor inom den ideella verksamheten
I denna uppsats kommer jag att studera problemet med det minskade intresset för utövandet av orientering i Sverige, och undersöka hur Svenska Orienteringsförbundet har förhÄllit sig till detta problem, samt hur de har jobbat med kommunikationsfrÄgor för att möta denna negativa trend. Jag vill ocksÄ samla och Äterge kunskap om hur engagemang i ideellt föreningsliv har för drivkrafter, samt dess roll i samhÀllet med fokus pÄ socialt kapital.Vad finns det för olika faktorer som bidrar till det minskande intresset för orientering i Sverige?Hur förhÄller sig Svenska Orienteringsförbundet till denna negativa trend, och h.
UtlÀndskt Àgande och utdelningsnivÄer i svenska börsföretag
Den svenska Àgarmodellen, som karaktÀriseras av ett vÀldigt koncentrerat Àgande, Àr pÄ tillbakagÄng pÄ grund av ett alltmer globaliserat Àgande. Det ökade utlÀndska Àgandet i Sverige skulle kunna pÄverka det enskilda företaget pÄ mÄnga olika sÀtt. Denna studie fokuserar pÄ hur den stigande graden av utlÀndska Àgande pÄverkar svenska börsföretags utdelningsnivÄer. Enligt irrelevansteoremet av Modilgiani & Miller (1961) borde investerare vara likgiltiga inför beslutet om ett företag skall ha utdelningar eller inte. Varför utdelningspolicy ÀndÄ spelar roll för aktieÀgare har i teorin förklarats utifrÄn ett flertal olika perspektiv sÄsom informationsasymmetriproblem och skattepreferenser.
FrÄn klubb till förbundsavdelning : Om de socialdemokratiska kvinnornas situation i kvinnoklubbarna under husmoderskontraktets tid
Syftet med uppsatsen Àr frÀmst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svÄrt att fÄ nÀmnvÀrd makt. Att deras makt var svag förklaras ocksÄ av att de kom med i arbetarrörelsen nÀr den fÄtt fast form, en form som mÀnnen skapat. Begreppet vÀgberoende förklarar hÀr kvinnornas svÄrigheter. Viktigt har ocksÄ varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att fÄ umgÄs med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd frÄn sina medsystrar..
Företagens minskade intresse för humankapitalsredovisning
Företagens personal Àr idag en stor resurs, i mÄnga företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgÄng enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag mÄnga olika normgivande organ men det Àr FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanstÀllt de tre kriterier som en resurs mÄste uppfylla för att tillgodorÀknas som en tillgÄng i företagens redovisningar. De tre kriterierna Àr: att resursen skall förvÀntas innebÀra ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en intrÀffad hÀndelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen pÄ ett sÄdant sÀtt som FASB krÀver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gÄ hem nÀr arbetsdagen Àr slut eller sÀga upp sig nÀr det sÄ vill.Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tillÀggsnot eller som ett supplement till de traditionella Ärsredovisningarna.
SpektakulÀrt dÄlig smak : Om representation av smak, status och klass i svensk reality-TV
I denna studie undersöks hur smak, status och klass uttrycks i reality-TV-programmen FÀrjan (Kanal 5) och Danspalatset Playa del Sol (TV3). I program som dessa fÄr vi följa mÀnniskor som Äker pÄ kryssningar, semestrar och shoppar, alltmedan vi förvÀntas skratta Ät dem. De Àmnen som dessa program behandlar Àr tÀtt förbundna med en förstÄelse av klass. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att belysa klassaspekter och smakhierarkier. Vidare kommer representationen av smak diskuteras i relation till klass och status. UtifrÄn denna förstÄelse av klass som relaterat till smak och status skall sedan klasspositionering i programmen undersökas.
Fastighetsbolagens Internationalisering
Sammanfattning___________________________________________________________________________Titel: Fastighetsbolagens internationaliseringFörfattare: Anna Bobjer och Jennie ThorslundFakultet: Fakulteten för ekonomi, kommunikation och ITHandledare: Tommy Bood___________________________________________________________________________Uppsatsen fokuserar pÄ sju stycken frÄgestÀllningar som vi fört en diskussion runt med fem svenska fastighetsbolag. Undersökningen begrÀnsas till det indirekta Àgandet av utlÀndska investerare inom svenska fastighetsbolag. Som utgÄngspunkt kontaktade vi 10 av de stora svenska fasighetsbolagen vilket resulterade i intervjuer med 5 st fastighetsbolag. Dessa Àr Klövern, Lundbergs, Balder, Kungsleden och Fabege.FrÄgan vi stÀllt oss i vÄr problemformulering Àr huruvida ett ökat utlÀndskt Àgande kan, eller kanske redan har, pÄverka de svenska fastighetsbolagen och vad kan det kan komma att ha för inverkan pÄ verksamheten. Vi vill vidare ta reda pÄ hur dagens fastighetsbolag ser pÄ dessa investerare.Fastigheter Àr ett unikt tillgÄngsslag men har inte samma effektiva prissÀttning och likviditet som aktier och obligationer.
Kreditansökan vid större investeringar i lantbruksföretag : en analys av kredithandlÀggares bedömningsgrunder
Utvecklingen i det svenska jordbruket har de senaste Ären gÄtt mot en allt mer kapitalintensiv produktion. Företagen blir större och för att finansiera tillvÀxten krÀvs externt kapital. UtlÄningen till lantbruket har under de senaste Ätta Ären fördubblats. VÀrdet pÄ en modern anlÀggning för mjölkproduktion Àr beroende av att den anvÀnds för mjölkproduktion och Àr knuten till den plats dÀr den uppförs. Detta innebÀr att andrahandsvÀrdet för investeringen Àr lÄgt och det blir svÄrt att avveckla i förtid för lantbrukaren som belÄnat sin fastighet för att erhÄlla nödvÀndigt kapital.
Marknadsföringsutgifters effekt pÄ lönsamhet och aktieÀgarvÀrde
Uppsatsen undersöker om varumÀrkesbyggande investeringar definierade som marknadsföringsutgifter har en positiv effekt pÄ företags lönsamhet och genererat aktieÀgarvÀrde. Det Àr viktigt för företag med konkreta bevis pÄ sambandet mellan marknadsföring, lönsamhet aktieÀgarvÀrde för att optimera resursallokering och för att marknadsförare ska kunna hÀvda sin nytta i företaget. Marknadsföringsinvesteringar förvÀntas bland annat förbÀttra produkters upplevda kvalitet och dÀrigenom skapa utrymme för större marginaler samt möjliggöra differentiering frÄn konkurrensen. Sambandet testas genom att undersöka fem svenska företag.  Vi jÀmför deras marknadsföringsutgifter med fyra nyckeltal som speglar pÄ lönsamhet och aktieÀgarvÀrde. De resultat som kan sÀkerstÀllas statistiskt visar att marknadsföringsutgifter har en negativ effekt pÄ företags bruttomarginal och rÀntabilitet pÄ eget kapital..
Lagret : Belastning eller tillgÄng?
Det har under en lÄng tid i Sverige funnits ett intresse av att minska pÄ lagernivÄerna. I samband med den ekonomiska krisen pÄ 1970-talet riktades allt mer fokus mot det kostsamma bundna kapitalet i lagret. Under 1980-talet började Just-In-Time introduceras i Sverige, senare Àven LEAN production. Dessa filosofier spÀdde pÄ intresset för att minska pÄ lagernivÄerna ytterligare. Sedan dess kan vi se att en förÀndring har skett, exempelvis har leveransernas ledtid blivit kortare samt orderkvantiteterna mindre.Synen pÄ lager skiljer sig dock Ät mellan olika forskare.
SmÄföretagares attityder till tillvÀxt
SammanfattningI dagens förÀndringssamhÀlle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hÀnga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv instÀllning till tillvÀxt, de bör hela tiden tÀnka framÄt och se vad de kan göra för att, inte bara hÀnga med utan, ta ledningen och visa vÀgen in i framtiden. Företagarna (FR) i BollnÀs kom dÀrför pÄ idén att lÄta en student genomföra ett arbete om tillvÀxten bland smÄ företag.Det finns tvÄ syften med uppsatsen. Det ena Àr en övergripande bild för att se hur företag inom BollnÀs kommun ser pÄ tillvÀxt pÄ företag. Det andra Àr att se hur företag inom kommunen ser pÄ tillvÀxten för sitt företag.
NÀr alla gör det de Àr bra pÄ : en utvÀrdering av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram
Verksamheten som fotbollsföreningar bedriver pÄ landsbygden runtom i Sverige har stor betydelse för det sociala livet och sammanhÄllningen inom mÄnga bygder och dÀrmed en viktig roll för utvecklingen av landsbygden runtom i landet. Svenska Fotbollförbundets vision ?En förening i varje by ? Fotboll för alla? syftar till att alla ska kunna spela fotboll, var man Àn bor i Sverige. Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram som tar avstamp i visionen vill i sin tur göra sÄvÀl föreningar och bygder som fotbollen i sig mer attraktiv.
Den hÀr uppsatsen Àr skriven för att utgöra en mindre del av den övergripande utvÀrderingen av Svenska Fotbollförbundets landsbygdsutvecklingsprogram för Ären 2006-2011 som skrivs under 2012. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att utvÀrdera programmet genom att undersöka hur fotbollsföreningarna upplevt förbundets arbete.
Skillnader i notinformation mellan svenska och hollÀndska bolag
FrÄn och med Är 2005 Àr det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En vÀsentlig skillnad mot tidigare normer Àr att goodwill inte lÀngre skall skrivas av planenligt, istÀllet skall bolagen göra sÄ kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebÀr att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns nÄgon indikation pÄ att en tillgÄng kan ha minskat i vÀrde.Oavsett om det finns nÄgon indikation pÄ en vÀrdeminskning eller ej, skall företaget varje Är göra en prövning om en immateriell tillgÄng med obegrÀnsad nyttjandeperiod har minskat i vÀrde genom att jÀmföra dess redovisade vÀrde med ÄtervinningsvÀrdet.Syftet med min uppsats Àr att undersöka huruvida noterade hollÀndska bolag efterlever kraven som stÀlls frÄn standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jÀmföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.
Maskulinitet i blickfÄnget
Detta examensarbete har karaktÀren av ett utvecklingsarbete, dÀr slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieÀmnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen Àr att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhÄllningssÀtt gentemot medievÀrldens och samhÀllets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framstÀllningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas.
Det teoretiska ramverket som appliceras pÄ och anvÀnds i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna Àr utvalda med syftet att ifrÄgasÀtta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssÀtt med högstadieelever..
Hur mÄr du egentligen? : En enkÀtundersökning om idrottslÀrarstudenters upplevda hÀlsa och livsstil
SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningar:Syftet med studien var att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka upplevd hÀlsa och livsstil hos idrottslÀrarstudenter efter minst tre Ärs högskolestudier med viss inriktning mot hÀlsa. Ett ytterligare syfte var att undersöka eventuella förÀndringar för respondenterna frÄn det att de pÄbörjade sin utbildning 2008 till dess att de Àr pÄ vÀg att avsluta den fyra Är senare. FrÄgestÀllningar:* Hur skattar studenterna sin upplevda fysiska och psykiska hÀlsa?* Vilket socialt och kulturellt engagemang uppger studenterna att de har i olika aktiviteter?* Hur skattar studenterna sin grad av fysisk aktivitet?* Vilka kostvanor uppger studenterna att de har?MetodUndersökningen innefattade 46 idrottslÀrarstudenter som Är 2012 fyllde i en enkÀt gÀllande hÀlsa, fritidsvanor, fysisk aktivitet och kost. Resultaten analyserades i SPSS version 19.0 och jÀmfördes med resultat frÄn samma enkÀt och mÄlgrupp Är 2008, dÄ det var 77 idrottslÀrarstudenter som fyllde i enkÀten.