Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer med sex svensklärare vid tre olika gymnasieskolor. Genom att göra parintervjuer med lärarna har jag undersökt hur de tolkar skrivningarna om kulturarv och kulturell mångfald i läroplanen, Lpf94. Jag har även frågat hur de anser att deras undervisning påverkas av dessa ord i läroplanen.Orden kulturarv och kulturell mångfald är inte definierade i Lpf94. Lärarnas svar visar på hur denna brist på konkretisering av innehållet skapar viss osäkerhet men också speglar den bredd av tolkningar som det kan ge upphov till. Denna svårighet att definiera och ge utrymmer för en bredd i tolkningen är något som tidigare forskning också har påtalat.Resultatet visar att dessa sex lärare är väl medvetna om det dubbla uppdraget, att förmedla kulturarvet och att ha en kulturell mångfald i undervisningen.

 Målet med examensarbetet omfattas av simuleringar av formfyllnads-, stelningsförlopp samt mekaniska egenskaper av gjutna salutKanoner. Detta för att komma fram till ett lämpligt material och gjutprocess för att tillverka en salutKanon.Sverige var Europaledande i både utveckling och tillverkning av Kanoner under 1700-talet. Många av styckebruken som tillverkade Kanoner finns kvar än idag. Kanontillverkningen har nästan helt försvunnit, idag ägnar sig styckebruken åt andra typer av produkter. Kanoner har historiskt sett varit en av de gjutna produkter som drivit utvecklingen inom gjutning i Sverige.Genom att utföra olika simuleringar och utvärdera parametrar såsom sugningar, porbildning och turbulens kommer ett lämpligt ingjutssystem utformas för att ge en salutKanon som uppfyller de satta kraven.

Denna uppsats syftar till att belysa den eventuella skillnad i uppfattning om och syn på ett vidgat textbegrepp som kan förväntas råda mellan lärare och elever samt mellan kvinnliga och manliga individer ur respektive grupp. Undersökningen är kvalitativ, då jag som metod har använt mig av kvalitativa intervjuer som analyserats och tolkats utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Resultatet visar att det hos de intervjuade, både lärare och elever, råder en hierarki mellan olika texttyper samt att de intervjuade lärarna i huvudsak använder sig av andra texter än de traditionella tryckta för att åskådliggöra, stödja eller komplettera skönlitteraturen. Denna bild av det vidgade textbegreppets plats i undervisningen bekräftas av eleverna. En majoritet av eleverna skulle gärna se ett utökat arbete med ett vidgat textbegrepp i svenskundervisningen, men många utrycker oro över att en sådan undervisning skulle ske på bekostnad av den traditionella undervisningen med skönlitteratur, vilken uppfattas som det egentliga svenskämnet.

AbstractTitle:Course:Authors: Advisor: Keywords: Problem formulation:Purpose:Target Group:Theoretical perspectives: Methodology: ResultSwedish leaders abroad ? A qualitative study about culture ?s influence on Swedish leadersBachelor dissertation - Business Administration, LeadershipAmanda Elg and Carl-Johan SaltarskiIngemar WictorLeadership, culture, impact and adjustmentHow can Swedish leaders in multinational companies adjust their leadership to the national culture?The aim of our study is to investigate whether Swedish managers are affected by the differences in national culture that exists between Sweden and the country that they operate in. We want to explore if they adapt their leadership to the culture.Our study is directed towards a target audience of Swedish leaders and other interested parties who wants to increase the understanding of culture ?s influence on an international career and what is required of the leader to deal with the cultural clashes that may rise.We have focused on theories related to differences in national culture and how it can affect the leadership and the organization.The study is of the qualitative type with a deductive approach where the empirical materials are gathered through interviews.Our results demonstrate leaders implementation of culture and leadership to influence the leadership of the national culture in which they operate. We have seen how leaders are affected by the national culture and how the leader adapts to achieve a successful leadership.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förekomsten av icke-västerländska författarskap i läroböcker för svenska på gymnasiet. Undersökningens grund är en pedagogisk textanalys, vilket är en form av innehållsanalys. Fyra läroböcker avsedda för svenskämnet på gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med såväl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt har främst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhållningssätt i skolan är också en del av teorin.

Denna examensuppsats är skriven på Lärarutbildningen på Malmö Högskola inom ämnet för Religionsvetenskap och lärande och visar på elevers attityder till ämnet Religionskunskap. I min undersökning ingår 78 enkäter som delats ut till elever i år 8 och 9 och tre intervjuer med elever i år 8 och 9. Frågeställningarna som besvaras är: Vilka tankar har grundskoleelever kring religionskunskapsämnet idag? Anser grundskolelever att religionskunskapsämnet är relevant idag? Hur har religionskunskapsämnet förändrats i den svenska skolan under de senaste seklen och hur har debatten kring ämnets existens sett ut? Undersökningen visar på att eleverna tycker det är viktigt med kunskaper i Religionskunskap samtidigt som de anser att ämnet inte intresserar dem så mycket. Min slutsats är att bristen på intresse för ämnet har samband med att det eleverna anser är viktigt och som är i linje med kursplanen inte stämmer överens med det eleverna upplever att religionsundervisningen fokuserar på.

The purpose of this essay is to examine what literary heritage teachers communicate in the school subject Swedish at upper secondary school. The overall research question for this work is: Which authors and/or works are mentioned by the teachers in the school subject Swedish at upper secondary school? How well do these authors and/or works answer towards a multicultural perspective? Which factors affect teachers´ selections of texts? Based on this purpose and these research questions, the aim is to answer the didactic question of what.To accomplish the purpose of the study a quantitative method has been used. The survey was conducted in two medium-sized cities in central Sweden, and was answered by 17 teachers. The study shows that the teachers ascribe the Western and Swedish literature great importance.

In this thesis I set out to study how the reading of fictional literature is viewed, legitimatized and operationalized in two educational domains: the recently revised steering documents that all Swedish teachers must relate to, as well as a selection of teaching materials designed for education in the Swedish language for upper secondary school. The teaching material I have studied has been recently updated in order to correspond with the new steering documents. I relate my analysis to previous research about the use of fiction in education, and I also combine my analysis of the two educational domains to see whether the underlying intentions of the steering documents have influenced the revision of the teaching material. The outcome indicates that the steering documents? previous focus on culture has diminished although a certain insecurity as to how to use the concept and deal with the issue of whose culture should be taught can be identified.

The purpose of this study is to examine, from a gender perspective, Utbildningsradions TV-program Hej Litteraturen! in the light of feminist literature studies conducted during the last twenty years. I want to examine if the feminist literature studies have had any impact on contemporary teaching material regarding the question of how much space in time is given to men versus women and which female authors are included in the literary canon. Hej Litteraturen! is a TV program produced in 2010 intended for high school teaching of literature history.   By conducting a content analysis in which I divide the study in a quantitative and a qualitative component, I have investigated how much space and time is given to female writers and how they are presented. My analysis draws on use Yvonne Hirdman?s theory of the gender system.   The result shows that the female authors get 37 percent of the total reference space and 42 percent of the time-space. The program has sought to describe male and female authors equally and gives them weight and relevance to the sections in a similar manner.    In conclusion, Hej Litteraturen! is a tutorial which embraces parts of the criticisms that have existed in historical literature review papers in general and literary history textbooks in particular. Hej Litteraturen! has worked on gender aspects of the program and by picking up contemporary authors as reference points for literary history in the present, the program contributes not only not only in renewing the literary canon, but also in balancing out the dominance of male writers in the history of literature..

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns någon skillnad mellan populärlitteratur och den litteratur som anses vara exklusiv. För att få svar på detta genomfördes en språklig analys av fyra böcker. Tre av böckerna anses vara populärlitterära medan den fjärde anses vara exklusiv.Den språkliga analysen innehöll tre huvuddelar: en textuell analys, en ideationell analys samt en stilanalys, detta för att få en så bra översikt samt bred infallsvinkel som möjligt. Efter den språkliga analysen jämförde jag böckerna som anses vara populärlitterära med den som anses vara exklusiv, för att se om det fanns någon skillnad de olika litterära klassificeringarna emellan.Den språkliga analysen visade att det inte fanns någon direkt språklig skillnad mellan de böcker som anses vara populärlitterära och den som anses vara exklusiv. Inte heller mellan de populärlitterära böckerna fanns det någon direkt skillnad.

In this thesis, we have analyzed the Swedish debate about whether to impose a national canon, and make it compulsory in school curricula. Cecilia Wikström, a Liberal MP in Sweden, made the suggestion in July 2006, and the focus of our analysis is the subsequent debate during July and August 2006. Our materials are polemical articles from three Swedish newspapers, which we have examined to find the main ideas and arguments behind the various standpoints. Three issues have been our main focus; first, we have analyzed which concepts of culture the various debaters have used, where we have seen a difference between an anthropological and an aesthetical concept, but, surprisingly, found that there isn?t a very strong correlation between an aesthetical concept of culture and being pro-canon, or between an anthropological concept of culture and being anti-canon.

This paper aims to investigate the terms and conditions of a lesbian gaze and a lesbian spectatorship from a feminist and queer theoretical point of view. The empirical material consists of three paintings by the American artist Romaine Brooks (1874-1970).  Brooks was based in Paris in the early 20th century where she was surrounded by a group of intellectual and usually cross-dressing lesbians. The women within this context are the ones depicted in Brooks? paintings and this makes her one of the first artists in modernity to openly portray lesbian and cross-dressing women.

Denna uppsats handlar om texturval hos nio svensklärare i gymnasiet, samt deras tolkning av kursplanens formulering ?centrala verk?. Författaren till denna uppsats tar, förutom valet av tryckta skönlitterära texter, även upp multimodala texter och försöker undersöka vilka texttyper de intervjuade lärarna föredrar att använda i sin undervisning. Syftet är att försöka få en inblick i hur texturvalet hos gymnasielärare i svenska, i relation till kursplanens ?centrala verk?, kan gå till.Nio svensklärare som arbetar på gymnasiet har intervjuats via mail.

Undersökningens huvudsyfte är att ta reda på hur författare själva förhåller sig och påverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pågår en aktiv debatt och en kamp, inom det litterära fältet, om vad som skall få räknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive låg litteratur. Därför är det viktigt att ta reda på hur författarna själva tänker om sina texter eftersom det trots allt är de som står bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer präglas av ett stort utbud, blir den hårda konkurrensen kanske något som varje författare tvingas väga in i sitt författarskap. Studien har använt sig av kvalitativa intervjufrågor där femton slumpmässigt utvalda författare, förutom frågor om masskulturens påverkan på deras texter, även besvarat frågor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.