Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid VÀxjö universitet, Ekonomistyrning, FE4223, VT 2008 Författare: Helena Klint och Björn Olsson Handledare: Dr Jan Alpenberg Titel: Certifierat kvalitetssystem enligt ISO 9001:2000, - möjlighet eller bromskloss Bakgrund: Kravet pÄ ett effektivt kvalitetsarbete och stÀndiga förbÀttringar kommer frÄn sÄvÀl kunder, medarbetare, leverantörer och Àgare. För att bÀttre möta dessa krav vÀljer en del företag att certifiera sina processer och rutiner i ett standardiserat kvalitetssystem. Med utgÄngspunkt frÄn det interna perspektivet i organisationen och de ledningsprinciper som finns i ISO 9001:2000 har vi stÀllt frÄgan; Vilka interna effekter i organisationen uppkommer av en certifiering enligt ISO 9001:2000? Syfte: Uppsatsens syfte Àr att identifiera, förstÄ och förklara hur tvÄ organisationer har pÄverkats internt av ett certifierat kvalitetssystem utifrÄn de ledningsprinciper som finns definierade i standarden ISO 9001:2000. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till de ledningsprinciper som berör det interna perspektivet i en organisation.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitetTitel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? ? En kvalitativ studie i ÖrebroUtgivningsĂ„r: 2011Författare: Sara Sjöström och Mikaela WallinHandledare: Kerstin Nilsson1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan pĂ„ 1600-talet var revision vanligt i Sverige. PĂ„ 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmĂ€rksammans alltmer. Bland de Ă„tgĂ€rder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet mĂ€rks bland annat införandet av revisorers anmĂ€lningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste Ă„ren.

Titel ?Det finns 1000 olika sÀtt att lyckas? ? En kvalitativ studie av kultur och nöjesbranschens arbete bakom sociala medierFörfattare Emma Hellberg och Amanda NergeliusKurs Kandidatuppsats i medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, GöteborgsuniversitetTermin Höstterminen 2014Handledare Magnus FredrikssonUppdragsgivare Plyhm KommunikationSyfte Syftet Àr att kartlÀgga hur strategier för sociala medier implementeras i organisationer och eventuella skillnader mellan organisationer som tagit hjÀlp av PR-konsulter respektive de som inte har gjort det.Metod och material Kvalitativa intervjuer med informanter pÄ elva organisationer i kultur ochnöjesbranschen.Huvudresultat Trots att alla organisationer har idéer och tankar kring hur de vill arbeta med sociala medier, Àr det Ànnu inte sjÀlvklart att man har dessastrategier nedskrivna, eller ens uttalade för fler Àn den som arbetar med kommunikation. Det finns en ambition om att inkludera fler anstÀllda i detta arbete, men mÄnga Àr försiktiga dÄ man vill att det ska finnas en genomgÄende ton i kommunikationen. Av samma anledning Àr man ocksÄ vara försiktig med att lÄta en konsult skapa innehÄll för kanalerna. Man ser dock ingen fara i att anvÀnda konsulter i en rÄdgivande roll och tycker inte att de har för mycket makt i kommunikationsprocessen.Sociala medier anvÀnds frÀmst för att förstÀrka varumÀrket genom att ha en dialog med gÀster och kunder.

Sammanfattning Titel: Friska belöningssystem? ? Om belöningar inom sjukvĂ„rden Seminariedatum: 2005-06-01 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 p Författare: Camilla Fredlund Richard Hernemyr Emma Jesperson Handledare: Per-Magnus Andersson Jan-Olof MĂŒller Nyckelord: Belöningssystem, psykologiska och sociala belöningar, motivation,privat sjukvĂ„rd och offentlig sjukvĂ„rd. Syfte: Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva och analysera hur belöningssystemĂ€r utformade inom den svenska sjukvĂ„rden. För att göra detkommer vi att strĂ€va efter att belysa och analysera de eventuellaskillnader som finns mellan belöningssystem i nĂ„gra offentliga ochprivata vĂ„rdorganisationer. Metod: I vĂ„r uppsats har vi haft ett deduktivt angreppssĂ€tt.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.

Titel: Human resources outsourcingHögskola: MĂ€lardalens högskola VĂ€sterĂ„sInstitution: Akademin för hĂ„llbar samhĂ€lls- och teknikutveckling.Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi - FÖA300Författare: Mattias Hedman och Charlotte SkinnarHandledare: Ulla PetterssonSidoantal: 43Bilagor: 1Nyckelord: Outsourcing, HR, relationerSyfte: Uppsatsens syfte Ă€r att utifrĂ„n teorin analysera Fortums och Foras val inom HRO och hur de hanterar den. DĂ€refter presentera förslag pĂ„ vad de skulle kunna lĂ€gga fokus pĂ„ i framtiden utifrĂ„n teorin.Metod: Kvalitativ metod och deduktiv ansats. En fallstudie har genomförts genom semistrukturerade intervjuer pĂ„ tvĂ„ olika företag.Teoretiska perspektiv: Teorin baseras pĂ„ vetenskapliga artiklar och böcker om outsourcing och dĂ„ frĂ€mst outsourcing av personalavdelningens funktioner.Empiri: Fallstudien bestĂ„r av intervjuer med processĂ€garen Lena Jonsson pĂ„ energibolaget Fortums kontor i Stockholm, samt Pia Holm-Johansson, löneansvarig pĂ„ försĂ€kringsföretaget Fora i Stockholm. Dessutom har Fortums och Foras Ă„rsredovisningar frĂ„n 2009 samt deras webbplatser anvĂ€nts.Resultat: Företagen överrensstĂ€mmer med teorin till stor del nĂ€r det gĂ€ller relationen med leverantören och sin interna hantering av HRO. De har upplevt problem, dock ej lĂ€ngre, och företagens val med HRO överrensstĂ€mmer med teorin.

Titel: Snacka om Spotify Författare: Fredrik AhlbÀck och Daniel Erlandsson Handledare: Christine TidÄsen NivÄ: Kandidatuppsats, Marknadsföring (15hp), VT 2010 Nyckelord: Word of Mouth, Sociala medier, Twitter, Facebook, Blogg FrÄgestÀllning: Hur har Spotify anvÀnt sig utav sociala medier och Word of mouth? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att förklara hur sociala medier och WOM har anvÀnts utav Spotify. Denna uppsats kommer alltsÄ att vara en fallstudie om företaget Spotify men för att fÄ ett bredare perspektiv och en djupare förstÄelse sÄ kommer vi Àven att undersöka hur kunderna har uppfattat WOM kring Spotify. De sociala medierna vi kommer undersöka och titta nÀrmare pÄ Àr Facebook, Twitter och bloggar. I avseendet WOM kommer vi bÄde att titta pÄ viral marknadsföring, vilket Àr WOM pÄ internet, men vi kommer ocksÄ att titta pÄ WOM offline.

Utvecklingen inom redovisningsomrÄdet har gÄtt i mycket rask takt. Den svenskalagstiftningen har anpassats till EG-rÀtten och gjort redovisningen onödigt svÄr ochkomplicerad för onoterade svenska företag. PÄ grund av detta har bokföringsnÀmndenidag delat upp företag i fyra olika kategorier med olika redovisningskrav beroende pÄstorlek. Dessa kategorier benÀmns K1, K2, K3 och K4. Denna kandidatuppsats ÀrbegrÀnsad till att enbart behandla K3.BokföringsnÀmnden har Àn sÄ lÀnge enbart lagt fram ett utkast för K3-regelverket.Informationen i utkastet Àr sÄ pass tunn att syftet med uppsatsen Àr att försöka ta redapÄ hur det nya regelverket bör utformas, sÄ att det gynnar sÄ mÄnga företag sommöjligt inom denna kategori.

SAMMANFATTNING Uppsatsens titel: HjĂ€lpte Internet? - En studie om betydelsen av Internet för företag knutna till VentureLab. Seminariedatum: 2007-05-29 Ämne/Kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, Företagsekonomi, 10 poĂ€ng (15 ECTS) Författare: John Ekström Anna KĂ€ck Jennie Monthelie Maria Olsson Handledare: Hans Landström Nyckelord: SmĂ„företagare, entreprenörskap, Internet och smĂ„företag, Internetsbetydelse, möjligheter med Internet Syfte: Att utvĂ€rdera om Internet bidragit till att de företagare som funnits i VentureLab vĂ„gat satsa pĂ„ sina affĂ€rsidĂ©er och kunnat lansera dem. Vi vill Ă€ven förstĂ„ om anvĂ€ndandet av Internet förĂ€ndrats efter marknadslanseringen. Metod: Vi valde att utgĂ„ frĂ„n en abduktiv ansats med kvantitativ forskningsmetod.

Syftet med denna kandidatuppsats Àr att utvÀrdera UmeÄ universitetsbiblioteks webbplats urett anvÀndarperspektiv. De frÄgor som stÀlls i studien Àr; hur anvÀndarna söker informationende har behov av, hur strukturen och logiken pÄ webbplatsen upplevs, vilken informationbesökaren vill ha pÄ webbplatsen samt vad besökarna vill anvÀnda webbplatsen till. UtifrÄnresultaten ges sedan förslag pÄ förbÀttringar och förÀndringar inför framtida utveckling avwebbplatsen. Metoden som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer i kombination medanvÀndbarhetstester, med sex studenter vid UmeÄ universitet.Resultaten visar att webbplatsen enbart Àr anvÀndbar till viss del för studenterna i undersökningen.Detta eftersom webbplatsens minnesstöd (utformad pÄ ett sÀtt som stödjerstudenternas sÀtt att tÀnka och organisera information), effektivitet (hur snabbt och smidigtstudenterna utför uppgifterna för att uppnÄ sina mÄl) och misstag (hur mÄnga misstagstudenterna gör under sitt besök) utifrÄn resultaten kan anses som mindre bra. Studenternahade uppenbara problem med navigationen och förstÄelsen av menyernas uppbyggnad.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Detta Ă€r en kandidatuppsats med syftet att kartlĂ€gga journaliststudenters etablering pĂ„ arbetsmarknaden, med fokus pĂ„ hur mĂ„nga som vĂ€ljer att arbeta med andra kommunikationsyrken (yrken som exempelvis PR-konsult, informatör, pressekreterare och marknadsförare) tvĂ„ respektive fem Ă„r efter sina studier.PĂ„ grund av den förĂ€ndrade mediemarknaden söker sig mĂ„nga journalister till andra typer av tjĂ€nster dĂ€r de har möjlighet att utöva sina kunskaper inom kommunikation. Med tanke pĂ„ detta kan det uppstĂ„ en grĂ„zon mellan vem som Ă€r journalist och vem som Ă€r kommunikatör.Uppsatsen baseras pĂ„ en enkĂ€tundersökning av kvantitativ karaktĂ€r och Ă€r en pĂ„byggnad pĂ„ tidigare studier vid Södertörns högskola dĂ€r samma metod och enkĂ€t anvĂ€nts som grund. Genom tillgĂ„ng till en stor databas frĂ„n de tidigare studierna samt anknytning till tidigare forskning och teorier inom Ă€mnet har resultatet av undersökningen analyserats.Årets undersökningsmaterial bestĂ„r av 124 stycken före detta journaliststudenter frĂ„n Södertörns högskola som avslutade sina studier 2009 respektive 2012. Genom telefonintervjuer har de före detta journaliststudenterna besvarat frĂ„gor med fasta svarsalternativ. Studien har en svarsfrekvens pĂ„ 65 procent.Resultatet visar att 13 procent av de före detta journaliststudenterna frĂ„n Södertörns Högskola i dag arbetar som kommunikatörer.

Abstrakt/SammanfattningTitel: Det balanserade styrkort ?den omedvetna anvÀndningen i smÄ och medelstora företag.NivÄ: KandidatuppsatsFörfattare: Elin Karlsson & Evelina LarssonHandledare: Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum: 2014 augustiProblem: Det har forskats en del kring det balanserade styrkortet och dess anvÀndning i smÄ och medelstora företag. Det kan Àven finnas en omedveten anvÀndning dÄ mÄnga chefer i dessa mindre företag inte Àr medvetna ombegreppet-Det balanserade styrkortet.Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att belysa den omedvetna anvÀndningen av de processersom finnsi det balanserade styrkortet i smÄ och medelstora företag.Metod: Vi valde att först göra en förstudie för att fÄ en första kontakt med företagen. I detta skedevalde vien kvantitativ metod i form av enkÀter. Vi skickade enkÀterna till alla registrerade smÄ och medelstora företag som fanns i Vimmerby kommun, vilket utgjorde54 stycken.

I Sverige krÀvs ett sÄ kallat koncessionstillstÄnd för att fÄ bygga och sedan anvÀnda elektriska starkströmsledningar. Denna kandidatuppsats beskriver den svenska tillstÄndsprocessen för ledningar som krÀver linjekoncessionstillstÄnd, frÄn den tidpunkt dÄ ett beslut tas om att en kraftledning behöver byggas fram tills dess att koncessionsbeslutet slutligen meddelas. Syftet Àr dels att beskriva den svenska tillstÄndsprocessen för ledningar som krÀver linjekoncessionstillstÄnd men Àven att granska tidsÄtgÄngen för denna process. I rapporten framstÀlls prövningsförfarandet för kraftledningar med beskrivning av den specifika ledningslagstiftningen samt dÀrtill en genomgÄng av övriga prövningar som kan komma att bli aktuella beroende pÄ omstÀndigheterna i aktuellt projektet. DÀrutöver behandlas kortfattat den tillkommande markÄtkomstfrÄgan med tillhörande ersÀttningsförfarande.