Folkhälsa och folkhälsomål är ämnen som vid en första tanke tycks ligga långt bort från stadsplanering. Faktum är dock att människors vardag påverkas av hur staden planeras, viket är logiskt. Hur en individ väljer att förflytta sig från en målpunkt till en annan påverkas exempelvis av vilken infrastruktur som finns, vilka avstånd det handlar om, vilken aktivitet individen är på väg till eller från samt vilken tid på dygnet som förflyttningen sker. Flertalet resor sker idag med bil eller kollektivtrafik, vilket innebär att människan transporteras stillasittandes. Många arbeten utförs idag stillasittande och flertalet fritidsaktiviteter innebär ännu mer stillasittande.

Tävling som arbetsform kan vara en del av landskapsarkitektyrket. Kommuner och privata aktörer utlyser ofta landskapsarkitekturtävlingar, i samband med nya projekt. Redan under studietiden kan studenter prova på denna arbetsform, som för framtiden kan ge en bra erfarenhet och bli en merit att visa upp som referensprojekt. Linköpings kommun har, i samband med planering av en ny stadsdel, Vallastaden, initierat en allmän tävling. Uppdraget är att omgestalta den redan befintliga lekplatsen Lill-Valla, en attraktiv mötesplats som får utstå hårt tryck och slitage. Målet med detta Kandidatarbete är att genomföra ett gestaltande tävlingsförslag som ska vara Linköpings kommun tillhanda den 28 maj 2012.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Dagens konsumenter inom alla ålderskategorier handlar idag blommor och växter i genomsnitt 10,2 gånger per år. Den yngre generationen som är upp till 29 år (generation Y) har inköpsfrekvensen sjunkit från att handla 4,7 gånger per år till 4,3 gånger per år (Gfk, 2012, muntl.). I dagens samhälle kan vi se både generation X och generation Y, det innebär att det är konsumenter som har olika köpbeteende och olika preferenser när de väljer växter. Beroende på vilket segment man tillhör, det kan vara ålder, kön, inkomst och demografi som bestämmer vårt beteende att det handlas på olika sätt. Undersökningen innehåller båda generationerna. En stor uppgift för dagens företag är att ta reda på så mycket som möjligt om konsumenterna för att kunna marknadsföra rätt produkt till rätt konsument. Målet med detta Kandidatarbete är att ta reda på hur de unga konsumenterna 25-40 år väljer växter idag.

Idag sker det förtätningar i den urbana miljön vilket bidrar till en ökad andel hårdgjorda ytor inom dessa områden. Det är även ett växande fenomen inom villaområden att anlägga hårdgjorda ytor med ogenomsläppliga fogar på tomtens framsida. Vart tar det avrinnande dagvattnet från de hårdgjorda ytorna vägen och blir det några negativa följder av detta? Gräsarmering på villagator är ett Kandidatarbete som är en renodlad litteraturstudie för att söka fakta om det är möjligt att anlägga gräsarmering inom ett villaområde med en begränsad hastighet upp till 30 km/h. Arbetet ger en grund för framtida studier inom området av dagvattenhantering inom villaområden eller vägar med en hastighetsbegränsning på 30 km/h. Problematiken med dagvattenhanteringen i våra samhällen har idag börjat bli en mer diskuterad och beprövad metod.

Detta arbete skrev jag under våren 2011. Anledningen till hela arbetet är min fascination för bilder. Redan under mitt Kandidatarbete såg jag hur bilder kan vara till stor hjälp för att aktivera och engagera människor. Jag ville undersöka det vidare och se hur vi som landskapsarkitekter kan använda den konstruerade bilden, perspektivet, för att förmedla våra idéer. Under olika skeden och i olika sammanhang kan vi utnyttja perspektivet för att visa våra idéer över en plats som håller på att gestaltas.

Detta Kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.

Vatten, en förutsättning för livet på jorden. För att kunna odla jorden krävs vatten både i form av nederbörd och växttillgängligt vatten. Alltför stor okontrollerbar tillgång till vatten kan skapa odlingsproblem på åkermark, i skog samt i trädgård och park. Få växter klarar längre perioder av översvämning, de flesta riskerar att dö av bristen på syre. Alltsedan antikens dagar har människan med små medel reglerat sitt vattenbehov.

Detta Kandidatarbete problematiserar begreppet offentliga platser utifrån ett socio-spatialt perspektiv, det vill säga förhållandet mellan människan och den fysiska miljön, med fokus på vilka möjligheter och begränsningar den fysiska planeringen har att påverka stadslivet. Därtill studeras olika urbanteoretiska förhållningssätt utifrån verk skrivna av William H. Whyte, Kevin Lynch, Jan Gehl och Camillo Sitte i syfte att lyfta fram utgångspunkter för hur en god offentlig plats kan skapas. För att konkretisera problematiken och diskussionen kring offentliga platser utarbetas även ett gestaltningsförslag för Fisktorget i Karlskrona. Litteraturstudier inom forskningsfältet har visat att det inte finns något entydigt svar på vad som karaktäriserar en offentlig plats.