I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersöktderas informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta redapå hur bra deras olika informationsKanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på omnågra Kanaler kunde tas bort eller om nya Kanaler borde användas. Vi ville också fåen fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram ochmottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt iett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det.Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, föratt sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut tillnärmare 1 000 kunder.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Fo?retag och organisationer anva?nder sig allt mer utav sociala medier i syftet att kommunicera med sin ta?nkta ma?lgrupp. Oavsett om fo?retag va?ljer att delta i diskussionerna eller ignorera samtalen online a?r det definitivt att konversationerna kommer att a?ga rum. Denna studie fokuserar pa? kommunikationen mellan anva?ndare och fem svenska TV-Kanaler samt hur denna kommunikation kan fo?rba?ttras med hja?lp av sociala medier.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Titel: Ungdomars val ? SVT eller kommersiella Kanaler?Författare: Victoria Hindelid och Cathrine NilssonKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursTermin: Vårtermin 2007Handledare: Marie GrusellSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars förhållningssätt till Sveriges television och de kommersiella Kanalerna.Metod & material: Kvalitativ undersökning i form av åtta individuella semistrukturerade djupintervjuer.Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att våra ungdomar föredrar de kommersiella Kanalerna framför Sveriges television. Anledningen tycks främst vara att de inte anser att deras intressen blir behandlade i Sveriges television och att samma kanal inte heller prioriterat ungdomarna i sitt utbud utan främst fokuserat på barn och äldre. Våra ungdomar menar också att man vill se på TV för att kunna slappna av och ?slötitta? och det menar ungdomarna att de kommersiella Kanalerna erbjuder.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Budskap om kost och hälsa förs fram via många olika medier och Kanaler. Det råder en hälsotrend i samhället, men samtidigt visar statistik att fetma och övervikt ökar i alla åldrar i Sveriges befolkning. Kostvanor är en uppenbar faktor för hälsa. Studier visar att svenskarnas kostvanor blir allt sämre. Denna studie syftar till att med hjälp av medborgare i Kungälvs kommun kartlägga vilka Kanaler som skapar gynnsamma förutsättningar för att förmedla budskap om kost och goda matvanor i kommunen.

 De senaste åren har utbudet av TV-Kanaler ökat och det är idag vanligt att man har tillgång till så pass många Kanaler att det är svårt att överblicka dem på ett enkelt sätt. Det finns olika tekniker för att sortera fram önskvärd information till användaren, men ingen design är anpassad varken för att hantera den nya förbättrade upplösningen eller de nya intelligenta funktionerna. Detta arbete har formulerats för att få fram ett exempel på hur den förbättrade upplösningen kan utnyttjas i programguiden samt för att få ett gränssnitt mot de intelligenta funktionerna. Egenskaper för programguiden togs fram som stöd för de inledanden pappersskisserna, varefter en välgrundad och detaljerad datordesign gjordes. En implementation i skalbar vektorgrafik (SVG) gjordes i den slutgiltiga prototypen för att demonstrera animationer och användbarhet.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka Kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika Kanaler. Det finns hinder som lett till att Kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

Tv-Kanaler står inför stora förändringar de närmaste åren. Digitaliseringen av tv kommer att innebära fler Kanaler som i sin tur ökar konkurrensen om tittarna och sänker priserna på reklamtid. För att inte stå alltför beroende av reklamintäkter bör Kanalerna därför se sig om efter alternativa intäktskällor, men även börja arbeta med att skapa starka varumärken för att synas i ett alltmer fragmenterat medialandskap. Främst i USA arbetar Kanaler med att kapitalisera på varumärken genom licensiering. Licensiering innebär att innehavaren av ett varumärke hyr ut rätten att använda det till en licenstagare.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-Kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-Kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-Kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-Kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-Kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-Kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.

Sätten att titta på TV-serier har utökats de senaste åren i och med Internets allt mer centrala rolli vår mediekonsumtion. Sverige har gått ifrån att vara ett land med en enda public service-kanaltill ett med ett stort utbud av kommersiella TV-Kanaler med syfte att locka tittare och annonsörer.I vår studie har vi undersökt aspekter av TV-serier som ligger utanför själva texten. GerardGenette (1997) var den som myntade uttrycket paratext som består av de två delarna peritextoch epitext. Dock är det Jonathan Gray (2010) som pratar om paratexter i relation till TV-serier,medan Genette (1997) endast beskriver paratexter i samband med litteratur. Eftersom det finnsså många olika TV-serier och TV-Kanaler är det viktigt för en ny TV-serie att sticka ut blandmängden, samt att skapa en bild av vilken typ av TV-serie den är innan den faktiskt börjat sändas.Vi har använt oss av tre olika metoder för att kunna besvara våra två frågeställningar som rörvilka epitexter TV-Kanaler använder sig av och hurvida det finns ett intresse hos tittare att kunnaengagera sig vidare i en TV-serie.