Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och Kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda Kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av Kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och Kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda Kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av Kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av Giardia intestinalis hos kor och Kalvar i 13 konventionella och 13 ekologiska mjölkbesättningar i sydöstra Sverige. I varje besättning togs träckprover från nio till tio kor (n=259) och fem till tio icke avvanda Kalvar (n=220) som analyserades med ELISA. 25 av 26 besättningar hade minst ett positivt djur, vilket tyder på ubikvitär förekomst av parasiten. Giardia var betydligt vanligare hos unga djur, med endast en positiv (0,4 %) av 259 provtagna kor, medan totalt 44 % (97/220) av Kalvarna var infekterade. Yngsta positiva kalven var sex dagar gammal.

Denna uppsats syftar till att genom en litteraturstudie belysa några olika inhysningsformers påverkan på unga Kalvar. Arbetet ämnar till att förklara vikten av Kalvars tillväxt, hälsa och naturliga behov och beteenden. I arbetet tas tre inhysningsaspekter upp. Dessa är inhysningsklimat, gruppstorlek och mjölkutfodringssystem. I delen om inhysningsklimat tas Kalvars temperaturreglering och termoneutrala zon upp.

Detta arbete behandlar kalvhälsa och då fokuserat på uppfödning i kalvhyddor, vilka står utomhus. Arbetet innefattar en litteraturstudie samt studiebesök på olika gårdar i Skåne med kalvhyddor som inhysningssystem till sina Kalvar. Lantbrukarna intervjuades om vad de tyckte var deras kalvhyddors för- och nackdelar. Även olika fabrikat av kalvhyddor beskrivs..

Den vanligast förekommande sjukdomen hos unga Kalvar med infektiös orsak i Sverige är diarré. Enterit kan leda till uttorkning, acidos, rubbningar i elektrolytbalansen och i värsta fall dödsfall. Snabbt insatt behandling är avgörande. Till Kalvar med fungerande digestionssystem rekommenderas i första hand behandling med oral vätsketerapi. Endast lite forskning har utförts om hur Kalvar helst dricker sitt vatten.

Staphylococcus aureus är både den vanligaste mastitorsakande bakterien hos svenska mjölkkor och den bakterie som orsakar flest matförgiftningsutbrott hos människa världen över. Utveckling av tekniker som möjliggör subtypning och genkaraktärisering av S. aureus-isolat har möjliggjort stora framsteg inom S. aureus-epidemiologin på senare år. I Sverige är det mycket vanligt att Kalvar utfodras med mjölk som kan innehålla S.

Luftvägssjukdomar är ett av de vanligaste hälsoproblemen hos Kalvar och utgör en betydande kostnad för branschen. Luftvägssjukdomar är komplexa till sin natur och uppkommer endast då en kombination av faktorer som inkluderar djuret, miljön och infektiösa agens förekom-mer. Ofta är den primära patogenen ett virus och den påföljande lunginflammationen orsakas av bakterier. Ett bidragande virus, BVDV, har genom ett frivilligt kontrollprogram utrotats i Norden och det finns potential att utrota även BRSV. Genom en ökad förståelse för biosäker-het och hur ventilation av mikromiljöer, gruppstorlek och ålderssammansättning påverkar smittrycket och luftvägshälsan hos Kalvar kan byggnader och management-rutiner som mini-merar risken för respiratoriska sjukdomar utformas..

Syftet med den här litteraturstudien är att diskutera betydelsen av att utfodra kalven med råmjölk tidigt efter födseln samt att jämföra sondmatning av råmjölk med andra utfodringsmetoder. Det är viktigt att Kalvar får i sig råmjölk tidigt efter födseln eftersom de föds utan ett fungerande immunförsvar. Råmjölken innehåller immunoglobuliner (antikroppar) som kalven behöver för att bygga upp ett eget immunförsvar. Förmågan att absorbera antikroppar avtar dock snabbt efter födseln och upphör helt efter ungefär ett dygn. Det kan vara svårt att få i Kalvar tillräcklig mängd råmjölk med nappflaska och hink eftersom studier har visat att Kalvarna helst inte dricker mer än 2,5 liter frivilligt vid ett mål.

För att säkerställa en god start i livet hos Kalvar är råmjölken en viktig del. Upptag av antikroppar från råmjölk påverkas av många olika faktorer. En viktig faktor är kvaliteten hos den råmjölk som kalven utfodras med. Det finns olika sätt att kontrollera halten av antikroppar innan råmjölksgiva. Ett vanligt verktyg i svenska besättningar är kolostrometer som mäter densiteten i mjölken och utifrån denna kan ge en uppskattning av antikroppsinnehållet. I detta examensarbete har en digital Brix-refraktometer och kolostrometern jämförts med infraröd spektroskopi.

Kalvar föds i det närmaste utan antikroppar då dessa inte kan passera placentan från ko till kalv. Således är Kalvar helt beroende av att ta upp antikroppar från råmjölken för att kunna stå emot smittämnen så de kan hålla sig friska och överleva. I detta examensarbete har olika faktorer som kan påverka antikroppsöverföringen studerats. I en kommersiell mjölkbesättning samlades uppgifter in om 35 kor som kalvade under två månader. Prov togs från första mjölkningens råmjölk för undersökning av råmjölkens hygieniska kvalitet samt Brix-värde, vilket är en indirekt mätning av råmjölkens innehåll av IgG. Under Kalvarnas första levnadsdygn noterades uppgifter om utfodrad råmjölksvolym, ålder vid utfodring, hur bra Kalvarna drack mjölken, Kalvarnas födelsevikt samt bedömning av vitalitet.

Utveckling av antibiotikaresistens är ett problem som innebär ett stort hot mot folk- och djurhälsa. Resistensläget i Sverige övervakas kontinuerligt genom ett samarbete mellan Smittskyddsinstitutet, SMI och Statens Veterinärmedicinska Anstalt, SVA. I Sverige har vi idag ett gott läge när det gäller resistens, men en oroande ökning av vissa fruktade multiresistenta bakterier ses även här. I flera studier, från olika länder, har man sett att förekomsten av antibiotikaresistens är högre hos unga individer för att sedan minska med åldern. När det gäller nötkreatur ser man en hög resistensförekomst i tarmfloran hos Kalvar framför allt under perioden då de utfodras med mjölk. Syftet med denna studie var att ytterligare öka förståelsen om hur den unga kalven träffar på, och koloniseras av, de resistenta bakterierna.

Kalvar förvärvar passiv immunitet från modern enbart genom intag av råmjölk. Syftet med den här litteraturstudien är att ta reda på hur överföringen av passiv immunitet från ko till kalv påverkas av råmjölkens kvalitet, volymen råmjölk som ges och tidpunkten för första råmjölksgivan. I litteraturstudien har också ingått att söka om utfodringssättet inverkar på överföringen av passiv immunitet till Kalvar. Studier visar att höglakterande kor samt kor i första och andra laktationen producerar råmjölk med lägre immunoglobulinkoncentration än låglakterande kor samt kor i tredje laktationen och uppåt. Dessutom minskar totalkoncentrationen immunoglobuliner om man slår samman flera volymer råmjölk.

Domesticerade djur separeras ofta abrupt från sin mamma efter födseln och ofta mycket tidigare än när den naturliga avvänjningen skulle ske. Naturligt sker avvänjning hos nötkreatur mellan 7 och 14 månader. De mjölkproducerande djuren separeras dock från sina ungar direkt efter födseln på de flesta gårdar i Europa och Nordamerika. Detta påverkar både ko och kalv. Förutom att de separeras från varandra innebär ofta separationen ytterligare stressfaktorer som nya fysiska miljöer och sociala förändringar. Kor som separeras från sina Kalvar efter 4 dagar vokaliserar mer än kor vars Kalvar är yngre vid separationen.

Please see attached files for summaries in English and Swedish..