Syftet med uppsatsen är att utröna om det går att urskilja några könsstereotypa mönster inom den straffrättsliga processen i våldtäktsmål. Min frågeställning är: Finns det någon förutbestämd mall över hur målsägande skall agera i den rättsliga tillämpningen av bestämmelserna om våldtäkt i 6:1 BrB, för att anses vara trovärdig? En grundläggande utgångspunkt i diskussionen är att föreställningarna om rätten uppställer de kriterier som skall gälla för rätten och den praktiska tillämpningen. Värderingar och föreställningar om rätten är därmed centrala för förståelsen av rätten och den juridiska processen. Jag har valt att rikta fokus mot den straffrättsliga processen rörande våldtäkt och centralt blir då även föreställningar om genus.

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( Educators´experiences of special educators´instruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Problemområde Hur kan specialpedagogisk handledning hjälpa till att utveckla verksamheten så att alla barn, särskilt de i behov av särskilt stöd, får ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrån sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrågan på handledning växer och framställs med starkt positiva tecken. Vi ställer oss frågan om det finns belägg för denna tro på handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet är att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig på ett holistiskt perspektiv, där helhet och sammanhang är i fokus och tar därför utgångspunkt i systemteori.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Sammanfattning Kruse Ziegler, Annika & Lazic Hammer, Jeanette (2013). Pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan.( Educators´experiences of special educators´instruction in preschool.). Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola. Problemområde Hur kan specialpedagogisk handledning hjälpa till att utveckla verksamheten så att alla barn, särskilt de i behov av särskilt stöd, får ökade möjligheter till delaktighet och utveckling utifrån sina behov? Hammarström-Lewenhagen (2006) framskriver tydligt att efterfrågan på handledning växer och framställs med starkt positiva tecken. Vi ställer oss frågan om det finns belägg för denna tro på handledningens positiva verkan i förskolan? Syfte Syftet är att bidra med kunskap kring pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning i förskolan, dess motiv och effekter. Teoretisk ram Den teoretiska ramen grundar sig på ett holistiskt perspektiv, där helhet och sammanhang är i fokus och tar därför utgångspunkt i systemteori.

De senaste årtiondenas intensiva teknikutveckling har på många sätt inneburit att tillvaronförenklats för en stor del av västvärldens befolkning. Informationstekniken har effektiviseratindustrin och gjort den till en mer dräglig arbetsplats för de som arbetar där. Den har även gjort vårvardag både enklare och roligare i och med smartphones, bärbara datorer och mp3-spelare. Någotman tidigare inte reflekterar nog över är hur denna explosionsartade teknikutveckling ochteknikkonsumtion påverkar vårt klimat och närmiljö. 2007 släppte Gartner Institutes en rapport somvisade att IT står för nästan 2 % av världens totala koldioxidutsläpp (Mingay 2007).

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i där solidaritet och ideologi ställdes mot arbetstillgång och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk järnmalm. För att uppnå detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberättelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och Grängesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag från fackföreningarna som språkrör för gruvarbetarna och undersökte dem därför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem ställdes tre frågeställningar till respektive organisations källmaterial angående hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.När det gällde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrån givna variabler.

Inom byggbranschen uppstår dagligen fel och problem. Tidigare studier har visat att kostnaderna för att åtgärda dessa uppgår i genomsnitt till 4,4 % av produktionskostnaden. Dessa felkostnader är endast de som upptäcks under produktionsfasen. Ska man även räkna in de som upptäcks och åtgärdas under brukstiden kan siffran uppgå till hela 10 % av produktionskostnaden.Syftet med detta examensarbete var att få större förståelse för varför fel uppstår i byggprocessen och vad som ligger till grund till dessa, samt ta reda på vilka nya metoder det finns inom planering och projektering. Arbetet har skett i samarbete med Peab Karlstad och innefattade undersökningar av tre olika byggprojekt.

Restaurering handlar om att spara något av det existerande och använda sig av det, om det så är en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. Frågan är varför man i vissa fall sparar en träbit från 1700-talet som är sned och sliten, när man skulle kunna byta ut den till en rak istället, men måla den i samma kulör. Det är alltså någonting i just den slitna träbiten som förmedlar något till oss. Kanske en känsla av att vi är del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men också skapandet av framtiden.

Under Gulfkriget växte en diktatur fram i Irak som världen lärde känna som Baathregimen. Denna styrdes av Saddam Hussein och hans inre cirkel, som behöll sitt maktmonopol genom upprepade våldshandlingar och hård kontroll över medborgarna. De demokratiska rättigheter som vi i västvärldens demokratier tagit som självklarheter var här inte så självklara. USA tog på sig rollen att avlägsna Saddam Husseins regim och bidra till att en demokratisk regering inrättades. Vid krigsslutet den 1 maj 2003 hade regimen fallit och Irak låg i händerna på ockupationsmakten.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur chefer uppfattar, vad vi väljer att kalla, otillåtet beteende. Vi har valt att definiera otillåtet beteende enligt Karlssons (2008:132) definition av organisatorisk olydnad vilken lyder: ?Allt som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara?. Uppsatsen grundar sig i en förförståelse om att otillåtet beteende finns i alla organisationer och att chefer inte bara anvisar tillåtet beteende utan också definierar vad som är otillåtet (Ackroyd och Thompson (1999:12). Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Vad uppfattas av chefer som otillåtet beteende? Hur påverkar anställdas grad av autonomi chefers uppfattning av otillåtet beteende? Hur hanterar och bemöter chefer anställdas otillåtna beteende? Hur kan chefers syn på otillåtet beteende kategoriseras?Tidigare forskning vi tagit del av är bland annat av vedertagna motståndsforskare såsom Ackroyd och Thompson (1999) vilka skriver ur anställdas perspektiv och Vardi och Weitz (2004) som framförallt skriver utifrån ett ledningsperspektiv.

Fastighetsbranschen står inför en förändring. Forskning tyder på att fastighetsbolag kommer att gå mer och mer mot att bli mer traditionella tjänsteföretag och att pengar inom branschen kommer att tjänas genom att vara en så duktig förvaltare som möjligt i avseende till fastighetsdrift och hyresgästförvaltning. Denna kandidatuppsats fokuserar därför på att undersöka hur fastighetsbolag kan utveckla sina tjänster mot sina hyresgäster samt vilka faktorer som kommer vara avgörande i framtiden för att bli ett framgångsrikt fastighetsbolag.SyfteProjektets syfte är att göra en undersökning över hur fastighetsbranschen troligtvist kommer att förändra sitt strategiska arbete mot sina hyresgäster och vilka faktorer som då kommer att karaktärisera ett framgångsrikt fastighetsbolag.Frågeställningar? Vad kommer att vara viktiga framgångsfaktorer hos ett fastighetsbolag i framtiden?? På vilket sätt bör fastighetsbolag kontakta hyresgäster och hur ska de samla och dela information om sina hyresgäster för att kunna förutspå deras framtida behov?? Finns det några särskilda krav på fastighetsbolagets organisation för att tillgodose hyresgästernas behov på bästa sätt?MetodUndersökningen är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med representanter från olika fastighetsbolag och representanter från kommersiella hyresgäster. Sammanlagt har 14 intervjuer genomförts.

Mulesing är ett ingrepp som utförs på får i Australien för att förhindra att de drabbas av flugangrepp. Det är främst merinofår som drabbas av flugangrepp eftersom de har mer hudveck än andra fårraser. Merinoullen är ull av finare kvalitè och den används i kläder hos många företag runt om i världen. Mulesing eller The Mules Operation som det även kallas har praktiserats sedan 1929 och det innebär att fåren utsetts för ett kirurgiskt ingrepp med avsikt att avlägsna hudveck vid fårets bakdel. Verksamheten ökade i omfattning med tiden eftersom problemen med flugangrepp ökade alltmer.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.