Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet såg ut före, under och efter andra världskriget samt att undersöka varför den militära närvaron såg ut som den gjorde under nämnda period. Tyngdpunkten i uppsatsen ligger på att förklara den svenska militära närvaron i Riksgränsen/Kirunaområdet utifrån stormakternas militärpolitiska strategier och förutsättningar. Frågeställningarna i uppsatsen syftar till att besvara frågan: hur såg den svenska militära närvaron ut i Riksgränsen/Kirunaområdet före, under och efter andra världskriget, samt att besvara frågan: varför såg den ut som den gjorde? Metoden som används är kvalitativa litteraturstudier och den teoretiska utgångspunkten i uppsatsen utgår från den hermeneutiska teorin. Fram till tyskarnas invasion av Norge den 9 april 1940 fanns ingen svensk militär närvaro vid Riksgränsen eller i Kiruna.

INTRODUKTION: Alla organisationer drabbas någon gång av en kris. Kriser kan uppfattas som väldigt negativa perioder i en organisation men faktum är att varje kris erbjuder lärdomar, det vill säga om organisationen är kapabel att fånga de lärdomarna.MÅL: Målet med vår uppsats är att studera organisatorisk lärande ur ett kriskommunikationsperspektiv då vi är intresserade av hur organisationer lär sig och vilken betydelse detta har för deras krishantering. Syftet med denna uppsats är att bidra med ökad förståelse för hur organisationer kan förebygga och förhindra kriser genom att dra lärdom och ta fasta på tidigare erfarenheter och misstag genom aktivt lärande.PROBLEM: Hur lär sig organisationer av kriser? Vilka hinder finns för organisationslärande? Vilken betydelse har kommunikation för organisationslärande och organisationsminnet? Vilka kommunikativa möjligheter går att utvinna ur en kris?METOD: I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, nämligen respondentintervjuer med fem representanter från tre stora svenska organisationer. Den insamlade empirin har vi sedan analyserat för att finna tendenser på hur organisationer lär sig, hinder mot organisationslärande, kommunikationens roll och krisens möjligheter.RESULTAT: Vi fann att organisationer lär på två olika sätt, i kris och utanför kris.Vi fann också sex olika hinder som förhindrar eller försvårar organisationslärande.

Skogsfastighetsmarknaden var tidigare reglerad så att priserna på fastigheterna inte alltid kunnats anse som marknadsvärden. När marknaden sedan avreglerades under början av 1990-talet steg fastighetspriserna kraftigt. Utvecklingen var intressant då den faktor som tidigare varit den starkast prispåverkande faktorn, virket och värdet av detta, inte alltid följde samma utveckling som fastighetspriserna vilket lett till ett gap.Detta gap har i forskningen kommit att kallats den icke-monetära nyttan, en del som inte genererade några pengar likt skogen. Tidigare forskning har fastställt att denna nytta kan bestå av äganderätt-, affektions-, natur- och rekreationsvärden samt att dessa nyttor varierar kraftigt mellan olika köpare, och hur de värderar dem. Hur en värderare då ska fastställa ett marknadsvärde när en sådan stor del av värdet utgörs av en kraftigt varierande faktor är väldigt intressant.Denna studie har därför utrett hur värderare tar hänsyn till dessa icke-monetära nyttor i sin bedömning av marknadsvärde på skogsfastigheter.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

I de nordliga regionerna förekommer kallt klimat under vinterhalvåren. Som en följd bildas is i älvarna vilket kan påverka produktionen för ett vattenkraftverk negativt. Vattenfall AB äger en mängd vattenkraftverk som årligen drabbas av produktionsförluster under vintertiden. Syftet med detta examensarbete är därför att kvantifiera och analysera Vattenfalls isrelaterade produktionsförluster inom de svenska gränserna. Huvudsakligen behandlar denna rapport de fallförluster som isen orsakar över intagsgrindarna och i älvsträckorna nedströms Vattenfalls vattenkraftstationer.

Det finns många så kallade dokusåpor, eller realityserier som vi kommer kalla dem i denna rapport, på teve. Från 1995, året då realityserien kom till Sverige i och med sändningen av ?The Real World Stockholm?, har antalet produktioner inom realitygenren ökat kraftigt. När vi i höstas gjorde en förundersökning gällande realityserier (?Den redigerade verkligheten ? en studie i realityseriers berättarteknik?) fann vi att radiomediet inte alls hade samma utbud inom realitygenren som teve har.

Detta arbete har till syfte att undersöka förhållandet mellan innehållet i tre läroböckerna i historia med styrdokumenten gällande för kursen Historia 1b. För att göra denna jämförelse har jag undersökt olika historiska perioders och temans utrymme i böckerna, samt elevernas möjlighet till utveckling av kunskap och förståelse för historieämnet. Jag har också undersökt hur styrdokument och läromedel skapas, detta för att påvisa vilka faktorer, andra än styrdokumentens krav, som spelar in när läromedelsförfattare skriver sina böcker. De frågor som jag valt att arbete utifrån är dessa;Hur ser läromedlens innehåll ut i jämförelse med kursplanens och dess mål?Vilket utrymme ges olika historiska epoker och historievetenskapliga teman i läromedlen, och varför ges somliga epoker och teman mer plats än andra? Sker detta i överensstämmelse med styrdokumenten?Ges eleverna möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin förståelse för historieämnet och nå de mål som kursplanen sätter upp enbart genom att studera läroböckerna?Vilka utanförliggande faktorer spelar in i konstruktionen av styrdokument och läromedel? För att besvara mina frågeställningar har jag använt mig av en kombination av vad jag valt att kalla 2061-metoden, baserad på en metod framtagen av The American Association for the Advancement of Science, och en rad andra (främst) textanalytiska metoder som gått ut på att tolka materialet ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. I min studie finner jag att; 1) läromedlens innehåll bara till viss del uppfyller styrdokumentens krav och mål, och att vissa aspekter av dessa krav och mål erhåller mer fokus än andra i läroböckerna,2) skillnaden i utrymme mellan de olika epokerna och, framför allt, temana motsvarar mer den typiska lärobokstraditionen än de nya styrdokumenten,3) elevernas möjlighet till kunskapsutveckling och förståelse finns i alla tre undersökta böcker i olika stor grad och den tar sig i uttryck på flera olika sätt, och4) flera olika faktorer spelar in i konstruktionen av läromedel och styrdokument, bland dessa märks tydligast olika politiska klimat, samhällsdebatt, nationella riktlinjer och främst lärobokstraditionen..

Bakgrund:Någonting som blir allt vanligare inom musikbranschen i relationen mellanbolag och artist är så kallade 360-avtal, vilket innebär ett heltäckande avtal.Teoriböckerna säger att i ett 360-avtal ska allting från inspelning, mixning och master, tillmarknadsföring och distribuering till hela livesidan komma från en och samma aktör.Även om böckerna talar mycket om det här samt att det idag är ett vardagligt utryck förmusikbranschen är det extremt ovanligt att sådana här avtal förekommer. Istället sägerbolagen att de har 360-avtal trotts att de inte erbjuder samtliga sidor. Varför kallar de sigdå 360-avtal? Vad är det som skiljer definitionen i praktiken från teorin?Syfte:Syftet med uppsatsen är kunna definiera 360-avtal på ett tydligare sätt visa fördelarnackdelar som kommer av avtalet Syftet är även att redogöra för liknelser mellan 360-avtalens fördelar och nackdelar med de traditionella skivkontrakt där skivförsäljningen ärden enda intäktskällan. Detta för att försöka få en bättre förståelse kring valet att använda360-avtal.Metod:Att genom en kvalitativ metod med induktiv ansats genomföra en explorativstudie.

Bakgrund och Problem: Många stora företag skriver nuförtiden väldigt mycket om CorporateSocial Responsibility, det vill säga socialt ansvar. CSR är frivilliga upplysningar som företagkan kommunicera på olika sätt. Internet har under de senaste decennierna blivit allt merpopulärt, och det är vanligt att företag kommunicerar CSR via deras hemsidor. Företagenskriver en del men i praktiken skiljer sig CSR-kommunikationer med faktiska handlingarna.De som ofta övervakar och avslöjar företagens brister i sina CSR- kommunikation är främstmedia. Kalla fakta i TV4 har i början av året avslöjat att många svenska företag säljer dunprodukter vars dun plockats från levande fåglar.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Idag är varumärken några av de mest värdefulla resurser företag har, och dessa har utvecklatsfrån att särskilja likartade produkter till att även särskilja platser, människor och företag. Nuapplicerar även företag varumärkesaktiviteter för att särskilja sina egenskaper som arbetsplatsför att kunna attrahera de bästa medarbetarna samt att behålla sina befintliga; detta arbetekallas employer branding och är vad denna studie behandlar. Syftet med föreliggande studievar att undersöka hur företag genom fördjupad kunskap kring vad ekonomistudenterefterfrågar kan anpassa sina employer brands för att bli en employer of choice. För att kunnabesvara syftet har två undersökningar genomförts. I den första studien, som var av kvantitativkaraktär, har 206 ekonomistudenter besvarat en enkät bestående av 19 olika faktorer som devärderat; dessa faktorer var egenskaper och attribut som en arbetsgivare kan erbjuda.

En del fjällvandrare tycker att det är för tungt att gå med en stor ryggsäck, ett problem som har givit upphov till en idé om ett avlastande hjälpmedel. Företaget Prodelox AB har sedan tidigare påbörjat utvecklingen av detta hjälpmedel. Under detta examensarbete har ett koncept utvecklats med den initiala studien som utgångspunkt. Produktens grundidé är i dagsläget sekretessbelagd och kommer tyvärr inte att redovisas i denna rapport.En användarstudie genomfördes vilket resulterade i en kravspecifikation, produktens definition, samt en djupare bild av fjällvandring och andra friluftsaktiviteter. Denna djupa inblick möjliggjordes med hjälp av context mapping-metoden.