Underrättelsetjänsten har alltid haft som sin  viktigaste uppgift att agera som varningsklocka för hot mot landet för vilket den existerar. Under det Kalla kriget var det största hotet mot Sverige en invasion och ett tredje världskrig. I och med murens fall och slutet på det Kalla kriget ändrades hoten snabbt. Idag så finns inte längre någon tydlig hotbild mot Sverige men den ökade globaliseringen och det informationsberoende samhället skapar nya hot mot oss. En regional konflikt kan ha globala konsekvenser, och där med även beröra Sverige.I arbetet ställer sig författaren frågan hur den svenska underrättelsetjänsten har förändrats med den förändrade hotbilden och om underrättelsetjänsten är anpassad till de nya krav som ställs på den.

Diskussionerna om att ersätta flygplan 37 ?Viggen? startade 1980, mitt under det Kalla kriget. Det nya flygplanssystemet skulle ha förmåga att kunna verka i de tre rollerna, jakt, attack och spaning. Efter utvärderingar och studier beslutade man 1982 att ?Viggen? systemet skulle ersättas med ett svenskt JAS 39 system.

Uppsatsen syftar till att ge en bild av hur den ryska Östersjömarinen har förändrats sen Kalla krigets slut. För att skapa en överskådlig och konkret bild för läsaren har tre parametrar belysts dessa är uppgifter, resurser och materiel. En avgränsning i tid har gjorts då jag avser rikta in min analys på tre årtal, 1992, 2000 och 2007 dock har en mindre historisk invisning gjorts. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har Östersjömarinens uppgifter, resurser och uppgifter förändrats sen Kalla krigets slut?    Östersjömarinen var som störst i slutet på Kalla kriget.

Sedan Kalla kriget har inte bara omvärlden och föreställningen av motståndaren förändrats utan även reglementenas utformning. I dagsläget används på kompaninivå ett reglemente för alla manöverkompanier, tidigare har det i försvarsmakten funnits reglementen för specifika typer av kompanier. Denna uppsats behandlar vilken påverkan detta har på tydligheten i reglementena.Arbetet syftar till att undersöka tydlighet i föreställningar om infanteriförbandens taktik på kompaninivå idag jämfört med under mitten av Kalla kriget i två vägledande instruktioner. Detta för att diskutera artikulering av taktik och dess implikationer på officersutbildning inom försvarsmakten. Den metod som används är kvalitativ textanalys med en komparativ design.

AbstractMellan 1944-1950 gick Frankrike från att förorda ett decentraliserat,stympat och i praktiken svagt Tyskland till att medverka till den centraliserade Västtyska republikens statsbildning.Man tog dessutom, med Schumanplanen, initiativ till ett djupgående samarbete mellanstaterna.Med ländernas historiska fiendeskap som bakgrund var detta en snabb och betydande process. Syftet med den här studien har varit tvådelat: med Jakob Gustavssons modell för utrikespolitisk förändring har vi ämnat beskriva och analysera omställningen samt revidera modellen efter de svagheter vi funnit vid appliceringen. Arbetet har gått genom ett brett material av historiska andrahandskällor och genom några moderna statsvetenskapliga teoretiker inom utrikespolitisk förändring.Vi har funnit att samspelet mellan deninternationella strukturenochett fåtal individer resulterade i två genombrott för en ny fransktysklandspolitik den berörda perioden.Internationellla faktorer, Georges Bidault och Jean Monnet bör tillskrivas den franska kursändringen. Ett av modellens huvudinslag,att en förändring förutsätts ske i nyckelaktörens föreställningsvärld, har vi inte funnit belägg för i vårt fall och föreslår därmed att modellen revideras något.Nyckelord: Utrikespolitisk förändring, Frankrike, Tysklandsfrågan, Fransk -amerikanska - relationer och Kalla kriget..

I denna uppsats studeras fransk hållning till europeiskt respektive transatlantiskt säkerhetssamarbeteefter Kalla kriget. Analysen görs utifrån ett institutionalistiskt perspektiv där en eventuell växelverkanmellan fransk statsstrategi och EU respektive NATO eftersöks. I den valda metoden delas franskstatsstrategi upp i perioder och jämförs med viktigare fördrag (motsv.) inom NATO respektive EUssäkerhetssamarbete. I studien söks också karaktäristiken på fransk säkerhetspolitiks förhållande tilleuropeiskt säkerhetssamarbete.I studien konstateras att Frankrike varit drivande i utvecklingen av EUs säkerhetssamarbete och attden ömsesidiga påverkan mellan EU och fransk strategi verkar ha tilltagit under det senaste decenniet.Vidare konstateras att framgångsrika initiativ verkar vara beroende av en god relation till Tyskland ellerStorbritannien.Frankrike verkar också ha närmat sig NATO-samarbetet fram till 1997 då närmandena verka haavstannat. Genom det ökade deltagandet verkar dock Frankrike ha högre inflytande över NATO-beslutenän tidigare.

Föreliggande uppsats är en komparativ studie av svenska läroböcker i historia för gymnasieskolan mellan åren 1933 ? 2007. Syftet är att belysa hur synen på Tyskland har förmedlats under perioden. Vid analysen av primärmaterialet har följande fyra infallsvinklar använts: första världskrigets orsaker, Versaillesfreden, Tyskland som modernitet och Tyskland i framtiden. Analysen är gjord med en hermeneutisk utgångspunkt.Av resultatet framgår störst likheter vad gäller läroböckernas beskrivning av Tyskland som modernitet.

Adopting a socio-cultural approach to the study of cold war historiography, this master?s degree essay is a comparative study of the two main disciplinary fields of cold war scholarship, diplomatic history and international relations theory (IR). The study applies the theory of scientific development formulated by Thomas Kuhn and the concept of paradigm on the field of cold war research.Diplomatic history and IR shows many similarities in their development, and in the importance different schools has had in scholarly debate. These different schools are analysed as paradigms, a concept that has been more willingly adopted within IR than in diplomatic history. The transition from what historian John Lewis Gaddis has termed Old Cold War History to New Cold War History is discussed in terms of paradigms and paradigm shift.

Den 24 oktober 2012 utför samhällsprogrammet Kalla Fakta en kritisk granskning av modeimperiet H&M, där man ifrågasätter H&M:s handlande angående levnadslönerna för textilarbetarna i deras produktionsländer. I denna uppsats är syftet att undersöka om H&M valt att försvara sig mot denna granskning i en korrespondens med Kalla Fakta. Det är ur ett retoriskt perspektiv intressant att studera hur ett värdsledande förtetag, som H&M, strategiskt väljer att svara på denna typ av situation för att försöka återuppta sin trovärdighet. I denna studie har jag med hjälp av retorikens statuslära och William L. Benoits apologia-teorier, kunnat konstatera att H&M använt sig av olika försvarstrategier som  förändras över tid i korrespondensen.  I denna studie har jag även kunnat konstatera att korrespondensen är en del av H&M:s återhämtningsarbetet i försök att förstärka deras ethos och till viss del reducera den bild som Kalla Fakta valt att målat upp av företaget..

År 1961 startas utbildningen vid den nybildade Militärhögskolan. Bildandet av Militärhögskolan föregåsav utredningar som pekar på fördelarna med att kunna samordna de stabsutbildningar som tidigare harbedrivits utan samordning inom ramen för de olika försvarsgrenarna. I samband med detta lyftsstrategiutbildningen fram som ett ämne där stora samordningsvinster finns att hämta. I den utredningsom ligger till grund för bildandet av Militärhögskolan framgår att utredarna ser möjligheterna att genomsamordningen av strategiutbildningen ge officerarna en enhetlig syn på försvarsproblemen. I uppsatsenhar jag undersökt huruvida denna enhetliga syn på försvarsproblemen är styrd och påverkad av depolitiska beslutsfattarnas officiella uppfattning i dessa frågor eller om den enhetliga synen iförsvarsfrågorna baseras på andra uppfattningar.

AbstractVåldtäkt har alltid förekommit i krig och konfliktsituationer men det är först sedan kriget i Bosnien-Hercegovina som våldtäkt i krig har fått allmän uppmärksamhet. Den här uppsatsen avser att genom poststrukturalistisk och postmodern feministisk teori hjälpa till att förstå varför kvinnor våldtogs systematiskt under kriget 1992-1995 i Bosnien-Hercegovina. Fallstudien har utförts genom en analys av tidigare forskning kring ämnet utifrån ovan nämnda teorier. Genom att titta på de konstruerade manliga och kvinnliga identiteterna i fredstid i Bosnien-Hercegovina har en bättre förståelse fåtts för användningen av dessa konstruktioner i krig och därmed även en förklaringsmodell till varför man våldtog kvinnor under kriget. Resultatet av analysen visar sammanfattningsvis att våldtäkt av kvinnor i kriget i Bosnien-Hercegovina användes som vapen mot mannen lika mycket som kvinnan, mot maskuliniteten som mot femininiteten och även mot nationen, genom attack mot de konstruerade genusidentiteterna..

Denna undersökning har syftat till att testa om varma/kalla färger kan påverka uppfattningen av en karaktärs uttryck när de används på karaktärskoncept. Undersök-ningen bygger på tidigare forskning om hur färg uppfattas och vilka intryck kalla/varma färger ger..

I denna studie analyseras den ryska officiella diskursen om Tjetjenienkonflikten under perioden efter Beslandådet 2004. Det ena syftet med studien är att undersöka hur de tjetjenska separatisterna framställs i diskursen. Det andra syftet är att analysera vilken roll framställningen av separatisterna samt begreppet "kriget mot terrorismen" spelar i den ryska politiken och i agerandet i Tjetjenienfrågan efter Beslandådet. I analysen används Laclaus och Mouffes diskursteori samt teorin om den Andra. Resultaten visar att de tjetjenska separatisterna framställs som "internationella terrorister" i diskursen och konstrueras som de Andra i förhållande till det ryska folket.

The purpose of this paper is to examine how the two Swedish cross-country skiers, Charlotte Kalla and Marcus Hellner are portrayed in the tabloids Aftonbladet and Expressen. The study is based on theories of sports journalism, media- and gender studies. Within these theories there are beliefs that men and women are portrayed differently in sports journalism. Sports journalism is described as a subject where there is a hierarchy in which the man is often framed as dominant in relationship to the woman.This study was made in an attempt to examine whether this was the case in the Swedish tabloid magazines Aftonbladet and Expressens coverage of the winter Olympics. Articles published about Charlotte Kalla and Marcus Hellner in the 2010 Vancouver Olympics, and the Olympic Games in Sochi in 2014 were analyzed by a quantitative content analysis.

Sverige har en lång tradition i att utbilda soldater och förband för försvar av det egna landet. Dettahar varit i fokus för de svenska förbanden under Kalla kriget. Idag ställs svenska förband inför nyauppgifter och i andra miljöer än de traditionella, men framförallt möter de svenska förbanden enmotståndare som har andra drivkrafter, medel och metoder än vad motståndaren hade under detKalla kriget.Uppsatsen syfte är att diskutera huruvida den svenska soldat- och förbandsutbildningen äranpassad för denna motståndare. D.v.s. erhåller de svenska förbanden en relevant utbildning?Denna studie genomförs som en fallstudie av FS 15.