Mitt syfte med denna uppsats är att belysa effekterna av tvåspråkighet hos vuxna. Mina frågeställningar är om tvåspråkigheten ökat den lingvistiska medvetenheten och om informanterna ofta växlar mellan språken. Jag har även frågat om intervjupersonerna känner sig bikulturella lika mycket som de är tvåspråkiga samt om de upplevt positiva eller negativa attityder till tvåspråkighet. Som metod har jag valt att genomföra intervjuer med informanterna. Jag har intervjuat sex personer.Resultatet visar att tvåspråkigheten medför ett språkintresse och en ökad språklig medvetenhet.

Hur upplever vi former och fa?rger na?r de flyttas fra?n ett papper till ljusprojektioner? Det ha?r a?r en av fra?gorna jag ville fa? svar pa? na?r jag bo?rjade med detta projekt. Allting utmynnade sig i en studie jag valt att kalla fo?r, Ljusprojektioner och ra?nder. Det a?r ett experimenterande arbete da?r former, mo?nster och den upplevda erfarenheten av dem har underso?kts ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Jag har i det här arbetet inriktat mig på att fördjupa mina kunskaper i metodik inom trä- och metallslöjden genom att studera sociokulturella aspekter på lärande. Min uppsats är genomförd som litteraturstudie med en kompletterande enkät undersökning. Syftet med detta examensarbete är studera hur tankar om sociokulturellt lärande går att införliva i trä- och metallslöjden. De frågeställningar som jag har arbetat med är dessa: Vad kännetecknar sociokulturellt lärande? Kan sociokulturellt lärande sammanföras med traditionellt hantverksarbete? Vad talar för och emot ett ökat inslag av sociokulturellt lärande inom trä- och metall slöjden? I hur stor utsträckning bedrivs trä- och metallslöjden sociokulturellt idag? Resultaten visar att kärnan i sociokulturellt tänkande är språkets och kommunikationens betydelse för lärande.

Handlingsutrymme är en möjlighet för en arbetare att själv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i två delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet är det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme är det som den anställde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagsläget vissa kunskapsluckor, och vår studie syftar till att få klarhet i vilka faktorer som ökar och begränsar handlingsutrymmet en anställd har vid sin arbetsplats.För att besvara vår problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anställda inom den sociala sektorn. Vår teoretiska del bygger till stor del på fakta från böcker samt forskares studier och undersökningar.

Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

I have observed that hedges are not as prevalent in gardens in the north of Sweden as in the south despite a number of beneficial qualities attached to their use. Consequently, the primary purpose of this essay is to examine the potential for the use of ligneous or woody plants as hedges in a cold climate. The aim of this study is to provide information about the various varieties of ligneous plants that can be used for both pruned and unclipped hedges in the north of Sweden. Because the hardiness of the ligneous plants is a vital factor here, only plants that are hardy enough to survive in the Swedish hardiness zones V to VIII are included in this study. Roses, dwarf shrubs, conifers, bushes with a final height of less than 1 metre and plants that ?bleed? have been excluded.

Uppsatsen behandlar hur två organisationer samarbetar och koordinerar deras kooperativa arbete med hjälp av en artefakt. De två organisationerna är Marinmuseum och Turistbyrån där deras kooperativa arbete handlar om att skapa guidade turer tillsammans. Vi har jobbat mot målgruppernas målsättningar, behov och krav för att hitta det ultimata stödet för deras verksamhet. Syftet är att förmedla förståelse för hur organisationerna idag använder artefakten i deras gemensamma arbete, baserat på intervjuer och observationer. Huvudfrågorna i vår studie har varit: Hur kan vi som utvecklare kan stödja de två olika organisationernas samarbetsmöjligheter och förbättra koordinationen i det fall då de använder denna artefakt, deras pappersbaserade bokningslista som primär informationsplats? Hur kan denna artefakt ersättas utan att tappa dess koordinations och interaktions förmågor samt flexibilitet? Studien har visat att den pappersbaserade artefakten, deras bokningslista, innefattar många positiva egenskaper som vid digitalisering måste tas hänsyn till.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl svenska börsbolag redovisar risker för att sedan utreda ifall det råder något samband mellan vilka företag som har bra respektive sämre redovisning av risker. Uppsatsen bygger på en innehållsanalys av årsredovisningarna från de 31 mest omsatta företagen på Stockholmsbörsen. Ett undersökningsformulär har utformats för att med ett kvantitativt angreppssätt studera omfattningen på företagens riskredovisning. I studien görs en genomgång av de viktigaste risker som företag utsätts för. Vidare baseras studien på teorier om hur vetenskaplig fakta uppstår.

Denna uppsats studerar upprättandet av en miljöredovisning för år 2006 i Uppsala kommun med avsikten att utvärdera arbetsprocessen samt ge förslag på förbättringar. Frågeställningen vi tagit vår utgångspunkt i är; Hur ser processen ut vid upprättandet av Uppsala kommuns miljöredovisning? Vilka svagheter finns i arbetsprocessen och vad kan förbättras i framtiden? Två teoretiska modeller som behandlar redovisningens syften och dess arbetsprocess har använts. Fakta har insamlats från informationsmaterial i form av miljöprogram och miljöredovisning samt genom intervjuer med en politiker och två tjänstemän insatta i arbetet. Kommunen har år 2007 utvecklat ett nytt sätt att strukturera miljöredovisningsarbetet och de insatta tjänstemännen poängterar att man ännu är i ett tidigt skede och att mycket behöver förbättras.

Denna uppsats avhandlar hur LO ser på sig själva i en tid då globaliseringen av arbetsmarknaden innebär nya utmaningen för LO och fackföreningsrörelsen i stort. Konflikter med utländska företag blir allt vanligare och vi har valt att analysera LO-tidningens framställning av Vaxholmskonflikten, den konflikt som utbröt då LO-förbundet Byggnads satte det lettiska byggföretaget Laval un Partneri i blockad.Syfte är att med en diskursanalytisk ansats studera framställningen av Vaxholmskonflikten i LO-tidningen för att därigenom undersöka hur LO ser på sig själva och sin omvärld. Med andra ord är frågan om hur LO konstituerar sin identitet och ideologi i artiklarna kring Vaxholmskonflikten central i vår analys.Vi har i vår analys kunnat se hur LO artikulerar två motstridiga sätt att se på såväl konflikten i Vaxholm som på övriga politiska frågor, två sätt som vi valt att kalla välfärdsdiskursen och konkurrensdiskursen. Båda diskurserna är såväl politiska som ideologiska och eftersom konkurrensdiskursen är LO:s konstruktion av dom andra står den för allt det som LO inte är och som de inte identifierar sig med. De andra består enligt LO av en mängd grupperingar och institutioner som inte delar LO:s åsikter kring fallet i Vaxholm och/eller i andra politiska frågor rörande den svenska arbetsmarknadsmodellen..

[utdrag] Allt sedan krigets första dagar har det funnits de som sett det organiserade dödandet som ett sätt att tillförskansa sig personlig rikedom.De har slagits för nationella arméer, de har slagit för gerillagrupper, i uppror, i kriminella uppgörelser och på internationella uppdrag. Deras roll och anseende har skiftat med tiden. Med ett samlingsnamn har vi valt att kalla dem legosoldater.Legosoldatens roll i oroshärdar har på den senaste tiden aktualiserats med de så kallade Private Military Corporations eller PMCs.Staten har så länge den funnits försökt hävda sitt våldsmonopol med blandad framgång. Alltsedan de moderna staterna började sin formering i mitten av 1600-talet har militariseringen allt mer knutits till statsmakten.Vilket är förhållandet mellan stat, krig och organiserat våld? Kan studiet av historien om dessa soldater hjälpa oss att förstå dagens PMC och kan vi i så fall sia om dess framtid?.

Sverige har sedan kalla kriget genomgått stora förändringar på försvarssidan. Detta har lett till en minskad efterfrågan av krigsmateriel från försvarsmakten vilket i sin tur har resulterat i ökad export och deltagande i samarbeten rörande utveckling och försäljning av krigsmateriel. Vår uppsats fokuserar på alliansfrihetens förenlighet med ovanstående utveckling. Uppsatsen består bl.a. i en diskussion kring begreppsanvändningen av alliansfrihet.

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass..

Jag försöker ta reda på hur kvinnliga sångerskor inom de populärmusikaliska genrerna sjunger i ett högt tonläge med en fullröstliknande röstkvalité, och hur sångpedagoger sångtekniskt skulle förklara denna typ av sångsätt. Vilka begrepp och beskrivningar använder sig de av? Det område av rösten som undersöks ligger ungefärligt mellan tonerna c2 och g2. Jag har också velat få reda på deras åsikter om huruvida ett sådant här sångsätt är möjligt för alla att lära sig.För att försöka ta reda på detta har jag valt att göra intervjuer med tre olika sångpedagoger för att ta del av deras åsikter, baserat på deras erfarenheter inom sång och sångteknik.I min undersökning kom jag fram till att det inte finns endast ett sätt att förklara detta sångsätt på sångtekniskt, och att det inte går att ge ett exakt svar på hur dessa sångerskor sjunger i detta läge i rösten, men sångpedagogerna som intervjuades verkade överens om att sångerskorna använde någon typ av mixröst, och att man också kunde kalla det för belting. De ställer sig också positiva till att detta sångsätt är möjligt för alla att lära sig, men att alla dock inte kommer att kunna göra det lika bra..

Denna undersökning syftar till att synliggöra arbetet med formativ bedömning, d.v.s. de bedömningsformer som används för att främja elevers utveckling och lärande. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lärare som arbetar med formativ bedömning på en gymnasieskola i Malmö. Studien visade att pedagogerna utgick utifrån samma kunskapssyn och ansåg att undervisning och bedömning bör främja utvecklingen av förmågor. De ansåg dock att många av dagens lärare fortfarande fokuserar på fakta samt att bedömningen oftast styrs av att enbart sätta betyg. Studien visade också att samsynen lärare emellan kan ha en avgörande roll när det gäller arbetet med formativ bedömning eftersom detta underlättar kommunikationen med eleverna. Resultaten tyder även på att lärare som arbetar med denna typ av bedömning saknar metoder för betygsättning som, i likhet med bedömningen, sätter elevers utveckling i fokus..