På SSAB EMEA i Luleå tillverkas stål baserat på pellets från LKAB i Malmberget och i mindre utsträckning LKAB i Kiruna. I framtiden ändras förhållandet och Kiruna blir den större leverantören. Pellets från Kiruna skiljer sig från motsvarigheten i Malmberget genom en högre fosforhalt, även kolpulver och koks som används vid nedsmältning av pellets kommer att ha en högre fosforhalt. Detta kommer att leda till en stigande fosforhalt i råjärn vilket i sin tur medför ett försvårande av fosforreningen på SSAB. Verket har för närvarande ingen praxis för hantering av de ökade mängderna fosfor.

Inlastningen till ljusbågsugnen sker genom att flera skrotsorter blandas i en korg efter specifika recept för varje charge. Skrotsorterna innehåller många olika typer av skrot med liknande sammansättningar och även oxidiska ämnen. Till varje charge räknar en modell ut mängder av kisel, kalk, dolomit och kol som ska tillsättas för att smältan ska ha rätt sammansättning när den går vidare till AOD-konvertern (Argon Oxygen Decarburization). Under nedsmältningen i ljusbågsugnen blåses även kol och syrgas in för att skapa en skummande slagg som skyddar ugnsväggarna. Variationerna i processen är stora och det är svårt att förutsäga hur smältan kommer att bli.

The level of cadmium (Cd) in Swedish arable land has increased during the last century and the average concentration of Cd in the plough layer is today 0.23 mg/kg. The increase is mainly due to anthropogenic activities such as phosphorus fertilizing, liming, import of feed, and atmospheric deposition from industrial emissions. Cadmium in the soil will be taken up by crops and is thereby transferred to humans via food. Carrot is one of the crops of concern, both because it may contain quite high Cd concentrations and due to the large consumption in Sweden. In the body, Cd is stored mainly in the liver and the kidneys and may cause several diseases already at low concentrations.

Ovako Steel AB i Hofors producerar årligen 450.000 ton låglegerat specialstål i en skrotbaserad process. Den mängdmässigt största biprodukten är ljusbågsugnsslagg med en volym på ungefär 40.000 ton varje år varav allt i dagsläget deponeras. En anledning till att Ovako Steels ljusbågsugnsslagg inte används i externa tillämpningar är att den innehåller en del krom som riskerar att laka ut. Målet med detta examensarbete har varit att genom driftsförsök undersöka inverkan av några utvalda processparametrar på ljusbågsugnsslaggens kromlakningsegenskaper. Tidigare undersökningar har visat att 80-95% av det krom som lakar är sexvärt krom.

Stabilization of subgrade is an internationally common technique to improve the characteristics of a soft soil. Improving the stiffness and bearing capacity of the subgrade enables the pavement to be designed with reduced depths of subbase and basecourse aggregates. This makes the stabilization technique both economically and environmentally interesting. Both natural and stabilized soils have high inherent property variability that should be considered when the characteristic value is derived. By analyzing the spatial variability in stabilized and natural subgrades it is possible get the parameters needed for reliability?based modeling of soil properties.

The essay describes the bachelor project by Marie Hanås, in collaboration with Skälsö Arkitekter. Skälsö Arkitekter are currently developing an area in the north of Gotland, Bungenäs; previously home to lime stone quarries and military bases.The brief was to design a set of outdoor furniture to complement the new development. The main effort of the project was in designing furniture that would fit the environment visually but construction issues were a major secondary concern, to ensure the easiest possible manufacturing. A reference group of coastal house owners were interviewed, and their feedback, together with an analysis of functions, trends and target groups, were the base for the ideas.Of the five concepts presented, Skälsö Arkitekter chose one to develop further. This was done through sketches, models and 3D models and led to the final result which is lightweight furniture of Gotlandic pine wood with an industrial touch.

Vid tillverkning av massa och papper förorenas årligen 505 miljoner kubikmeter vatten som måste renas innan det släpps tillbaka till omgivningen. Vid reningen avskiljs först stora partiklar som sedan avvattnas och förbränns. Vattnet som blir kvar genomgår ytterligare en rening, varvid det bildas bioslam. Bioslammet innehåller mycket intracellulärt vatten, vilket gör det kostsamt och energikrävande att avvattna. Det är även sedan 2005 förbjudet att dumpa organiskt material, varför en mer ekonomiskt attraktiv behandling av slammet är anaerob nedbrytning.

Att bryta kalk i ett område orsakar stora ?sår? i naturen, därför finns speciella åtgärder som vidtas när ett kalkbrott brutits klart. Det finns en mängd olika sätt att efterbehandla eller återställa ett kalkbrott på beroende på dess förutsättningar. Aspekter att ta hänsyn till är exempelvis hur kalkbrotten smälter samman med omkringliggande natur, hur kalkbrotten efter efterbehandling blir viktiga boplatser för djur och växter samt om kalkbrottet ligger på ett vattenskyddsområde, som fallet är i Ignaberga. Genom litteraturstudier, dokumentstudier, bildanalyser samt fältstudier undersöker denna uppsats Ignaberga kalkbrotts återställningsplan och hur återställningsarbetet fortskrider.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka effekter luftföroreringar har på lavar och grönalger som växer på lindar, genom att jämföra lavfloran i urban miljö och i landsbygdsmiljö. Mer specifikt var syftet att utreda hur avstånd till närmaste väg, trafikintensitet och trädets exponerade respektive icke-exponerade sida gentemot en väg påverkar lavfloran i urban miljö. 18 utvalda lavarter samt grönalger eftersöktes på 86 lindar i urban miljö och 37 i landsbygdsmiljö inom Norrköpings kommun. Resultaten visade att artantalet, samt förekomsten och täckningsgraden för flertalet lavar var större i landsbygdsmiljö jämfört med urban miljö. Kortare avstånd till närmaste väg och hög trafikintensitet hade negativ effekt på flertalet lavar.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi från biomassa är en viktig del i att Sverige nu uppnått EU´s miljömål om att minst 50 % av vår energiförbrukning skall komma från förnyelsebara källor. I och med en ökad förbränning av biobränslen bildas också mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska är starkt basverkande och innehåller alla de mineralnäringsämnen, förutom kväve, som träden under sin tillväxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnäringsämnen.

Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur).

This study was made on former agricultural areas that had been planted with spruce or pine, in the county of Västerbotten. The goal of the project was to investigate suspected deficiency of boron in these areas. Several objects have been reported for possible deficiency and some of these have the characteristic symptoms of boron-deficiency. The hypotheses are that 1) Boron deficiency is present at several of the investigated objects. 2) Planting of forest on cultivated postglacial sediments leads to a successive podzolisation with a decreasing content of organic matter in the mineral soil, due to decomposition, and a decreasing pH in the soil, even on locations that have been added lime. To be able to confirm or reject the hypotheses a number of tests were performed.

The resting area is the most important place in the barn for the dairy cow, sometimes called the heart of the free stall system. Inadequate design of the lying area, and lack of or poor quality of bedding materials may reduce the hygiene of the stall. Poor management regarding the cleanliness of the resting area may lead to poor animal hygiene and increased bacterial growth. This in turn will lead to increased risk for environmental mastitis as well as impairing milk quality through contamination with spores. In this literature study the most commonly used bedding materials; straw, sawdust, wood shavings, clean sand, recycled sand, peat and recycled manure solids, are compared to one another with regards to their ability to resist bacterial growth. Effects of adding hydrated lime to bedding materials have also been studied. Most bacteria need humidity and prefer a quite high water activity to be able to grow.

Detta examensarbete har utförts vid Sundets avloppsreningsverk i Växjö och avhandlar rejektvattenbehandling med SBR-teknik (satsvis biologisk reningsteknik). Uppgiften har varit att ge förslag till en förbättrad rejektvattneprocess. Rejektvattnet som är mycket kväverikt behandlas med SBR-teknik. Varje sats genomgår nitrifikation och denitrifikation. Vid försök att få processen att fungera har vikten lagts vid att få en fungerande nitrifikation.