AbstractThe intention of our study was to examine the meaning of home of elderly women and men and how they experience their getting older. We also wanted to see how elderly women and men experience to receive home-help-service in their own home. The study was based on qualitative interviews with elderly women and men. The informants were five women and four men between the ages of 60-84 years. They all had everyday help from the home-help-service.

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa olika stressframkallande situationer och copingstrategier för att bemästra den arbetsrelaterade stressen hos sjuksköterskor. Forskningsfrågorna är: Vilka faktorer ligger bakom stress för sjuksköterskor inom vården? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor i stressade situationer? Metoden är en litteraturstudie, som är baserad på tretton vetenskapliga artiklar. Den teoretiska referensramen är Antonovskys syn på hälsa, KASAM. Resultatet av denna studie visar fem teman som orsakar stress.

Bakgrund: Personer som söker asyl i Sverige har ofta ackumulerat hälsoproblem innan, under och efter flykten från hemlandet och asylprocessen kan innebära att ytterligare stressfaktorer adderas till deras redan problematiska situation. Metod: Den här studien är en litteraturöversikt där datainsamlingen genomfördes på databaserna PubMed, Cinahl och SUMMON. Resultat: Resultaten berör asylsökandes hälsa och hur asylprocessen, hälsoundersökningar, sjuksköterskors kulturella kompetens samt språkbarriärer och vårdrelationer kan påverka skapandet av hälsa. Diskussion: Sjuksköterskor kan främja asylsökandes hälsa genom att holistiskt bidra till KASAM och etablera en god vårdrelation där den asylsökandes friskfaktorer tas till vara. Genom kulturell kompetens kan sjuksköterskor säkerställa ett gott bemötande där den asylsökandes behov kan synliggöras och därmed ocskå uppfyllas..

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fältet, är syftet att ta reda på hur ungdomars upplevelser är av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstå vad ungdomarna menar, när de berättar om sina livsvärldar, har litteratur inom följande områden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? känsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framväxt i samhället till dagens särskilda ungdomshem.Metod: Då livsvärldsstudier har fokus på att studera fenomen som handlar om människans upplevelser för att förstå människans vara i världen (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvärldsansats.Det är genom att utgå från den konkret upplevda världen, som upplevts i relation till något subjekt, som människan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att människan lever i och erfar världen, kan hon berätta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgångspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjälp av förförståelse i ett speciellt sammanhang, bildar språket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att använda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att på olika sätt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet är mycket låg.

Syftet med vårt arbete var att besvara frågan om vilken betydelse skyddsfaktorer och riskfaktorer har för barn och ungdomar i skolan i förhållande till utvecklandet av negativa beteenden. Vi hade kommit i kontakt med dessa begrepp vid ett flertal tillfällen under vår utbildning, men endast i teorin. Vi ville därför ta reda på hur man ser på detta mer konkret ur skolans perspektiv och hur man arbetar med skyddsfaktorer och riskfaktorer. Vi valde att göra en kvalitativ studie och intervjuade två skolkuratorer och en anställd från Gränsöverskridande teamet. Vi analyserade materialet i sin helhet och tog ut viktiga teman och problemområden som framkommit i materialet.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur det kan vara att leva med ADHD som vuxen inom tre områden; arbete, fritidsaktiviteter och vardagsliv, och på så vis öka förståelsen för dessa individer.  Som underlag för studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre vuxna män med ADHD-diagnos. Resultatet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av teorier om copingstrategier och KASAM.  Intervjumaterialet visade på en stor spridning av hur funktionsnedsättningen ADHD påverkade livet. Det var främst symptomen uppmärksamhetsstörning och hyperaktivitet som ledde till svårigheter i arbetsliv, fritid och vardagsliv. Svårigheterna yttrade sig dock på väldigt olika sätt. Symptomet hyperaktivitet upplevdes i vissa situationer som en tillgång.

The purpose of this study was to examine what participants in the third phase (fas 3) of the Swedish unemployment program, Jobb- och utvecklingsgarantin, think about their situation, what they think about the program and if they feel stigmatized due to their unemployment. The data for the study was collected at one of the organizers of the program, which provides an introduction program for the participants. A qualitative method was used and the data was collected through six semi-structured interviews. The results were analyzed using Antonovskys theory of Sense of Coherence (SOC). The conclusions of the study were that the participants felt support from the staff at the organizer.

Den undersökning jag har gjort handlar om sex olika föräldrars erfarenheter och förväntningar på vägledare och vägledning som en process i skolan. Föräldrarna har olika etniskt ursprung, kön, ålder och vistelsetid i Sverige, men det som binder samman dem är att de hyser ett stort engagemang i sina barns karriärplanering, vilket framkom i undersökningen. Det som mer kom fram i undersökningen var att föräldrarna kan ses som ?moderna? föräldrar och inte ?traditionella?. Utbildningsnivån och språkkunskaperna i svenska varierade stort mellan föräldrarna varför jag genomförde en del intervjuer på mitt modersmål serbiska.

Studien utgår ifrån olika faktorer som kan påverka hälsan positivt eller negativt, dessa faktorer benämns som risk- respektive friskfaktorer. Faktorerna har tagits fram utifrån en genomförd litteraturstudie samt en första överblicksintervju. En fördjupning i en flyktingsamordnares syn på ett introduktionsprogram för flyktingar har genomförts. Syftet är att ur ett kommunikationsperspektiv ta reda på hur en flyktingsamordnare försöker påverka de utvalda risk- och friskfaktorerna, samt att utforska vilka kommunikationskanaler som används och mot vilka kommunikationen riktar sig. För att samla in data har två intervjuer med en flyktingsamordnare genomförts.

Martina Törn (2015) Fysisk aktivitet, ett verktyg inom specialpedagogik. (Physical Activities, an Instrument within Special Needs Education.) Malmö Högskola. Lärande och samhälle. Skolutveckling och ledarskap. Specialpedagogexamen. Sammanfattning/abstrakt Syftet med min undersökning är att undersöka specialpedagogers, verksamma i förskola och grundskola, uppfattningar kring fysisk aktivitets betydelse för elevers inlärning. Jag vill även undersöka vilka möjligheter eleverna ges till fysisk aktivitet i undervisningen inom ramen för hela skoldagen, bortsett från idrottslektioner. Jag har utgått ifrån frågeställningarna: På vilket sätt uppfattar specialpedagoger att fysisk aktivitet påverkar elevers utvecklings- och inlärningsförmåga? På vilket sätt anser specialpedagoger att de arbetar medvetet med fysisk aktivitet med elever? Vilket ansvar och vilken roll anser specialpedagogerna att de har för fysisk aktivitet i skolan? Hur ser elevers möjligheter ut till fysisk aktivitet i undervisning utanför idrottslektionerna? Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag använt mig av en kvalitativ ansats där jag intervjuat sex specialpedagoger.

Bakgrund Forskningen om lärares arbetssituation har mestadels utgått från det patogena synsättet och identifierat problem och riskfaktorer. Därför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hälsoskapande faktorer och uppmärksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssätt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlätta arbetet och därigenom förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet för lärare. Syfte Syftet med studien var att utifrån teorin om känsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lärare uppfattar som stärkande och hälsofrämjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och två i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lärare. Materialet analyserades med deduktiv innehållsanalys med teorin om känsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stärkande resurser för lärare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lärarnas uppdrag.

Syfte med uppsatsen var att redogöra för hur individer som vuxit upp i familjer där en förälder missbrukat och/eller varit psykisk sjuk, beskriver sig själva i då och nutid, hemförhållanden och uppväxtförhållanden samt deras överlevnadsstrategier. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och utgörs av en innehållsanalys av tre biografier inom detta område.Genom att läsa tre biografier som belyser denna problematik samt med KASAM begreppen begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och den dramaturgiska teorin har uppsatsen kunnat svara på frågeställningarna om hur individerna begriper sin barndom, hur har individerna hanterat sin barndomssituation samt om individerna kan se sin barndom som något bra.Uppsatsen har resulterat i förståelse för hur viktiga vuxna individer är för barn med sådan här problematik, samt hur viktigt det är att ha fritidsintressen..

Syftet med studien är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar av hur de skapar delaktighet och inflytande, i en kommuns förskoleverksamhet och organisation. Mina frågeställningar är hur pedagogerna beskriver sina möjligheter och hinder för att få och skapa delaktighet och inflytande, samt vilka inre och yttre faktorer som finns som påverkar möjligheten för delaktighet och inflytande. För att undersöka detta har jag valt en kvalitativ forskningsansats. Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer med sju pedagoger. Det empiriska materialet har bearbetats kvalitativt i en empirinära ansats. I resultatet såg jag att ett större fokus på processkvaliteten behöver läggas och medvetenheten behöver ökas, kring den pedagogiska dokumentationens betydelse. Sammanfattningsvis behöver den undersökta kommunens förskolor en gemensam samsyn i hela systemet i ett förståelsebaserat och tolkande perspektiv som gynnar en långsiktig och hållbar utveckling..

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.