The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens? situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:?Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens??Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves.

Arbetsplatsen är en arena där det finns goda möjligheter att arbeta hälsofrämjande. Inom äldreomsorgen finns det både utmaningar och möjligheter när det gäller att förändra arbetssituationen och på så vis förbättra de anställdas hälsa. För att underlätta detta arbete kan arbetsplatsen ta hjälp av externa samarbetspartners, till exempel företagshälsovården. Syftet med studien var att ta reda på hur de anställda inom äldreomsorgen i en kommun i södra Sverige uppfattar att samarbetet kring hälsofrämjande insatser mellan deras arbetsplats och företagshälsovården fungerar. Datainsamlingsmetoden som användes i denna studie var enkäter utdelade till alla 345 fast anställda.

SammanfattningSyftet med den här uppsatsen var att undersöka chefers syn på personalarbetet och vikten av de sociala relationerna på arbetsplatsen. Genom att använda oss av en kvalitativ metod och en fenomenologisk ansats har vi studerat hur de arbetar och motiverar medarbetarna samt hur de skapar och bevarar goda relationer. Empirin har samlats in genom tematiskt öppna intervjuer och totalt intervjuades tio stycken chefer inom kunskapsintensiva företag, begränsat till den privata sektorn. I enlighet med den fenomenologiska ansatsen är det chefernas egna tankar och upplevelser som har utgjort fokus i vår analys. Vidare har vi även kopplat det empiriska materialet till den tidigare forskningen och de teoretiska begreppen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om kommunikationen mellan barn och hemmavarande vårdnadshavare har förändrats efter barnets deltagande på verksamheten Solrosen. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningarna: ? Hur upplever barnet att kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren förändrats?? Hur upplever den hemmavarande vårdnadshavaren att kommunikationen mellan den hemmavarande vårdnadshavaren och barnet har förändrats?? Vad anser personalen på Solrosen sig ha bidragit med gällande kommunikationen mellan barnet och den hemmavarande vårdnadshavaren?Solrosen är en verksamhet som drivs av Göteborgs Räddningsmission och som arbetar med pedagogisk gruppverksamhet för barn och ungdomar i åldrarna 5-18 år. Solrosen erbjuder stöd till barn, föräldrar och andra anhöriga då en familjemedlem frihetsberövats. Stödet kan innefatta gruppdeltagande och individuella samtal.

Man beräknar att cirka 100 000 människor är sysselsatta inom skogsindustrin och skogsbruket. Av dessa är endast 16 procent kvinnor. Regeringen har satt upp ett jämställdhetsmål för skogssektorn som ej inkluderar industrierna kopplade till skogsbranschen. Vi har därför valt att analysera hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar en traditionellt sett mansdominerad industri kopplad till skogssektorn. Vi har speciellt inriktat oss på att undersöka hur ett aktivt jämställdhetsarbete påverkar arbetstillfredsställelsen hos personalen på två skogsindustriella företag. Jämställdhet kan beskrivas utifrån olika perspektiv.

Syftet med denna studie är att diskutera och analysera vad fritidsgårdstiden gav den före detta besökaren av lärdomar, delaktighet och meningsfullhet. Frågeställningarna som ställs är:Varför valde man att gå till fritidsgården?Hur uppfattade besökaren att man arbetade på fritidsgården för att han/hon skulle känna sig delaktig i en meningsfull verksamhet?Hur tror man en ungdomstid utan fritidsgården hade sett ut?Som teoretisk grund i uppsatsen finns Aaron Antonovsky och hans teori om Salutogenes och Kasam; Känsla av sammanhang med, samt begreppen; adolescens och relationskapital. Viktiga teorier och begrepp var för sig, men jag väljer att använda dem tillsammans då jag anser dem vara; begripliga, tillgängliga och kompatibla tillsammans med tidigare forskning och den insamlade empirin. Detta är en retrospektiv kvalitativ studie med halvstrukturerade livsvärldsintervjuer som metod.

Under senare år har den psykiska ohälsan i arbetslivet tilltagit och inom vården är psykisk ohälsa ett vanligt problem. För att främja den psykiska hälsan hos vårdpersonalen bör en optimal arbetsmiljö eftersträvas. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur den psykosociala arbetsmiljön inom slutenvården påverkar den psykiska hälsan hos vårdpersonalen samt hur vårdpersonalen hanterade de krav som de ställdes inför på arbetsplatsen. Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, Cinahl och Psychinfo. Resultatet innefattar 15 kvantitativa artiklar.

Föreliggande forskningsrapport syftar till fördjupning i frågor som rör långtidssjukskrivna kvinnor med psykisk ohälsa. I Sverige är i dag kvinnor överrepresenterade när det kommer till långtidssjukskrivningar och att delta i arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogram på arbetsförmedlingen. Syftet med undersökningen är att kartlägga fem långtidssjukskrivna kvinnors upplevelser av att vara i en rehabiliteringsprocess. Studiens intresseområde rör sig kring vad det kan vara för faktorer som påverkar om kvinnorna hjälps av att vara i ett åtgärdsprogram. Jag har använt mig av en kvalitativ intervju när jag samlat in mitt empiriska material.

Alkohol är den vanligaste drogen i Sverige och konsumtionen ökade mellan åren 1993-2003 med cirka 30 %. Detta kan på en arbetsplats omräknas till nästan 10 liter ren alkohol per anställd och år. Så många som 10-20% av personalen på en arbetsplats kan ha en riskfylld alkoholkonsumtion vilket i förlängningen kan leda till missbruk eller ett alkoholberoende. Syftet med denna studie var att undersöka vad som påverkar att personer inte återfaller i sitt alkoholberoende eller missbruk. Utifrån frågeställningarna granskades innehåll i öppenvårdsbehandlingar som gav positiv effekt på återfallsrisken samt andra preventiva faktorer för återfall.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Title: Locally Integrated Groups ? A special education alternative Author: Jennie Arvidsson Type of essay: Exam essay, second level (15 credits) Supervisor: Barbro Bruce, Examiner: Lisbeth Ohlsson Program: Special Education Program at Malmö Högskola, Sweden Date: 2012-01-12 Present study is an attempt to describe how staff perceive their working operations in seven locally integrated groups, for pupils in special educational needs. By submitting a questionnaire to all professions within the groups I have tried to find similarities and differences in their statements from both structured and unstructured questions. The study is an attempt to contribute knowledge about how these groups can be understood and developed, based on a special education perspective, systems theory and sense of coherence (KASAM). The results shows that there is a consensus among the majority of staff opinions of the systems? opportunities as well as dilemmas.

Abstract Titel: Djurassisterad terapi i fritidshemmet - Om djurassisterad terapi och möjligheterna att arbeta med djur i en fritidshemskontext Författare: Niemi, Carolin & Widerberg, Susanne Syftet med vår uppsats är att diskutera om, och i så fall på vilket sätt, djurassisterad terapi kan vara en arbetsmetod i fritidshemsverksamheten. Detta undersöks genom att studera tidigare forskning inom området djurassisterad terapi och att prata med verksamma inom området samt fritidspedagoger. Arbetet utgår från två frågeställningar: Vilka resultat kan påvisas på valda institutioner? samt Hur kan ovanstående resultat relateras till arbete med barn på fritidshem? För att besvara våra frågeställningar valde vi att använda en kvalitativ forskningsmetod och utföra semistrukturerade intervjuer. Undersökningsgruppen bestod av sex personer varav fyra personer arbetar på vanliga fritidshem, en person arbetar på en fritidsklubb som har djur i sin verksamhet samt en certifierad terapeut inom hästunderstödd terapi och djur- och naturunderstödd terapi. Undersökningsresultatet visar att begreppet djurassisterad terapi inte var känt bland fritidspedagogerna men att de hört talas om arbetssättet inom äldrevården.

Abstract Denna uppsats behandlar hur individer i ett företag kan uppleva de kärnvärden som skapas av företagsledningen och om det eventuellt kan bidra till något mervärde för individen. Studien tar fäste vid tidigare forskning. Den presenterar företagskultur som symboler, ritualer med mera det vill säga ett ramverk för hur en individ ska bete sig. Uppsatsen går sedan vidare med en redogörelse av den kritik av företagskultur som Willmott presenterar att utgöra ett verktyg för ledningen att manipulera de anställda. I kontrast till denna kritik undersöker studien om det går att skapa ett välmående hos individen med stöd av det som presenteras i Antonovskys KASAM tankar.

Vardagsrehabilitering skapar förutsättningar för den äldre att klara sina dagliga aktiviteter utifrån bästa förmåga och omgivande miljö. Ett rehabiliterande förhållningssätt som arbetsmetod kan inverka på vårdpersonalens trivsel på arbetsplatsen. Syftet var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att arbeta vardagsrehabiliterande på särskilt boende för äldre. Urvalet var nio kvinnor, anställda som vårdpersonal på ett kommunalt särskilt boende för äldre i södra Sverige. Samtliga hade varit delaktiga i ett projekt för att skapa en modell för vardagsrehabilitering på arbetsplatsen.

Public health is important to many areas of society. It is important to have different goals to focus the work with health promotion in different sectors, one such area is the school. In the society of today there are a lot of public health issues like stress, overweight and physical inactivity. To experience well-being physical activity, sense of coherence (SOC) and the individual experience of stress have important functions. School is an important part of the student?s learning, development and socialisation.