Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.

Flera studier, utredningar och vetenskapliga artiklar pekar på att hälsoinsatser på företag kan ha betydelse för att exempelvis förebygga långtidssjukskrivningar. Företagshälsovården, vars huvuduppgift är att agera utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet, har en stor roll i detta arbete. Dock behöver flera olika delar samverka för att brukandet av företagshälsovårdens tjänster ska ha effekt på arbetstagarna. Här spelar information, motivation och kommunikation en viktig roll.Syftet med denna undersökning är att se hur informationen angående företagshälsovårdens tjänster når berörda parter inom en offentlig arbetsplats. det vi vill ta reda på är hur personalen upplever den information de har fått om företagshälsovården.En begränsad fallstudie gjordes på en offentlig arbetsplats där en intervju genomfördes med personalansvarig. Utöver intervjun gjordes en enkätundersökning på 100 personer på arbetsplatsen.

Syftet med denna studie är att analysera och beskriva fenomenet -flickor med ADHD. I studien undersöks professionella behandlares upplevelser kring fenomenet flickor med ADHD, utifrån de flickor de mött under sitt yrkespraktiserande och uppmärksamma orsaker som lyfts fram för att förklara varför flickor med ADHD upptäcks mer sällan och i många fall senare än pojkar med ADHD och vilka konsekvenser detta kan leda till. Denna kandidatuppsats har genomförts med kvalitativ metod genom intervjuer med tre professionella behandlare som i sitt dagliga arbete möter flickor som fått diagnosen ADHD. Den tidigare forskningen som tas upp i studien syftar till att ge läsaren en inblick i och förståelse för vad en ADHD- diagnos innebär och hur diskussionerna kring ADHD ser ut i dagsläget. Analysen av det insamlade materialet utgår från tre teoretiska inriktningar.

Idag är arbetet en stor del av vårat liv, där möter vi dagligen människor som vi interagerar med och som vi ska samarbeta med mot ett gemensamt mål uppsatt av vår arbetsgivare. Syftet med uppsatsen är att se vilka strukturella förutsättningar och vilka handlingar som behövs för att skaffa makt och inflytande i en byråkratisk organisation samt att se vilken medvetenhet om sina handlingar som finns hos personer som uppnår makt och inflytande i arbetslivet.Genom en förundersökning där tre personer från olika delar av näringslivet intervjuades konstaterades det att människor i dagens arbetsliv medvetet använder sig av diverse strategier för att få öka sitt inflytande och få sin vilja igenom i arbetslivet. Den vidare undersökningen gjordes induktivt genom intervjuer och observationer under ett antal månader på en personalavdelning i en statlig organisation.Det kan konstateras att det finns både organisationsstrukturella och handlingsmässiga strategier för att åstadkomma mer inflytande och makt på arbetsplatsen. Vetskap och inblick i den inofficiella hierarkin är av stor vikt samt hur organisationskulturen påverkar gruppsociologiska fenomen. Det finns även en skillnad i vilken medvetenhet och ?fräckhet? olika medarbetare har att våga prova olika strategier för att uppnå makt och inflytande.För att få ökat inflytande och makt i arbetslivet bör man ha en god överblick över alla tre delar.

Att vara mellanchef är på många sätt en utsatt position. Man förväntas hantera krav från både över- och underordnade, samt från sina kollegor som befinner sig på samma nivå. Inom den offentliga politiska sektorn tillkommer ytterligare en dimension  -  kraven från samhället. Vilka är dessa krav? Hur skiljer de sig från varandra? Står de i konflikt med varandra? Och framförallt; hur påverkar dessa mellanchefer på individnivå? Undersökningen utgår från Robert Karaseks Krav och kontroll-modell samt Aaron Antonovskys KASAM-teori.

I varje klass går cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhållanden och det är upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats är att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar få en inblick i hur deras skolgång sett ut. Vilken hjälp, råd och stöd fick de från sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhålla sig gentemot dessa barn? Vi valde Antonovskys´s KASAM som teori för att analysera vårt resultat som efter analys visade på följande slutsats, ingen av våra informanter upplevde att de fick någon hjälp eller något stöd i skolan och deras viktigaste råd till pedagoger idag är att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ?Se de tidiga tecknen ?och ?Barn från utsatta livssituationer? var relevant så tillvida att vi fick bekräftat att som pedagog måste du se alla barnen och du måste skaffa dig verktyg för att hjälpa dem. Vi känner att under utbildningen har vi inte fått så mycket kunskap om barn från dysfunktionella familjeförhållanden och vill med denna uppsats ta reda på hur barnen själv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vår uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen själv har upplevt sin skolgång och hur de vill att pedagogerna ska förhålla sig till dem..

Cirka 100 000 patienter skadas inom sjukvården i Sverige varje år. För att förbättra denna situation fokuseras alltmer på orsakerna till misstag. Säkerhetskultur omfattar bland annat värden, attityder, samarbete och beteenden på arbetsplatsen och påverkar patientsäkerheten. Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors åsikter om säkerhetskulturen på arbetsplatsen. Därför genomfördes en enkätstudie där 42 av 66 tillfrågade intensivvårdsjuksköterskor besvarade 64 frågor om attityder, kommunikation och samarbete.

I dagens samhälle förekommer många debatter om människors rättigheter och arbetsmiljöer. Arbetsplatsen är ofta föremål för uppmärksamhet i media. Skandaler i media och social media har pekat på hur viktigt det är med jämnlikhet och trivsel på arbetsplatsen. Otrivsel bland anställda har ökat succesivt med åren bland olika företag och organisationer, såväl stora som små. Det är därför betydelsefullt att lyfta fram sådana problem för att systematiskt skapa grunden för förbättring. I alla företag och organisationer regleras beteenden hos de anställda i en incitamentstruktur som består av belöningar och bestraffningar.

Att drabbas av kritisk sjukdom och vårdas på intensivvårdsavdelning (IVA) medför inte sällan ett behov av uppföljning. Syftet med detta examensarbete var att beskriva upplevelsen av återbesök på IVA av personer som vårdats där. I studien deltog åtta personer som drabbats av kritisk sjukdom eller olycka, vårdats på IVA och efter utskrivning deltagit i ett återbesök på IVA. Deltagarna intervjuades med en semistrukturerad intervjuteknik, och datamaterialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ tematisk innehållsanalys. Utifrån detta genererades ett tema och fem kategorier; temat Behovet av att sätta intensivvårdstiden i ett sammanhang samt kategorierna; Att återvända till IVA när krisen är över, Att komma tillbaka tillsammans, Att få träffa de som deltagit i omvårdnaden, Att skapa en bild av vårdtiden, Att ha patientdagboken som stöd.

Trots att Sverige har kommit långt med sitt jämställdhetsarbete är arbetslivet fortfarande inte jämställt. Samhället präglas av könsmönster och könsstrukturer som i sin tur skapar en genusordning. Den innebär av att män och kvinnor hålls isär och skillnader görs mellan manligt och kvinnligt. Dessutom innebär den att kvinnan är underordnad mannen och mannen ses som norm. Detta är kulturellt betingat och uppfattas därför som något naturligt.

Läxans syfte och konsekvenser, är en kvalitativ undersökning om lärares syfte med läxor och om lärare använder läxan som ett verktyg i föräldrakontakten. I undersökningen intervjuas två högstadielärare och sex lågstadielärare där en av dessa arbetar och har utbildning inom montessoripedagogiken. I uppsatsen analyserar jag lärarnas svar utifrån Antonovskys begrepp, KASAM samt Vygotskijs teori om att lärande sker i samspel med andra. Alla lärare i undersökningen ger läxor. Studien visar att syftet med läxor skiljer sig åt beroende på vilket stadie läraren är verksam.

SyfteStudiens övergripande syfte var att undersöka vilka skäl som finns till att avstå från hälsotester genomförda inom företagshälsovård. För att synliggöra och öka förståelsen för dessa skäl, var studiens delsyften att undersöka bortfallsgruppens inställning till hälsotesteroch hälsosatsningar, där hälsotester ingår som en del.MetodGenom kontakt med Liv&Lust AB och Preem Petroleum AB gavs möjlighet attgenomföra en studie av bortfallsgruppen, dvs. de individer som arbetar på Preem, Huvudkontoret på Gärdet i Stockholm, och som avstått från att, på frivillig basis, deltaga i Liv&Lust Första Hälsoplantest under 2002-2003. En kvalitativ intervju genomfördes med nio personer ur bortfallsgruppen under våren 2003 på Preem:s huvudkontor. Intervjuerna var halvstrukturerade och deras längd varierade mellan cirka 35 till cirka 60 minuter.  Resultaten kategoriserades först efter meningsbärande utsagor och analyserades därefter utifrån Antonovskys KASAM-modell innehållande de tre komponenterna: meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet.ResultatEn vanlig orsak som uppgavs som skäl till att avstå från Hälsoplantest var tidsbristpga.

Syftet i studien var att undersöka skillnader mellan ensamarbetare- och grupparbetares upplevda socialt stöd på arbetsplatsen och arbetstillfredsställelse samt skillnader mellan män och kvinnor. Vidare i studien undersöktes samband mellan följande dimensioner: värderande stöd, informativt stöd, instrumentell stöd, emotionell stöd, krav, kontroll, socialt stöd totalt, ålder , år inom yrket, anställningstid på nuvarande arbetsplats och arbetstillfredsställelse. Totalt deltog 91 arbetare, 44 som anses ensamarbete och 47 som anses utföra grupparbete varav totalt var 54 kvinnor och 37 män. Den totala medelåldern var 43 år. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av SKOPs tidigare enkätfrågor.

Syftet med denna undersökning är att studera hur konsulter i ett givet bemanningsföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö. För att svara på detta har vi valt att utgå från vedertagna teorier om ämnet. Dessa är en modifierad modell av Karaseks krav- och kontroll modell med ett tillägg av socialt stöd, KASAM (känsla av sammanhang) och ansträngnings- och belöningsmodellen. Vi har även tagit med teorier om flexibilitet och tillgänglighet. För att få fram ett resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod med intervjuer.

The aim of this study is to examine which factors in a traffic wardens? situation at work that promote and which that inhibit satisfaction at work. The aim of this study is also to examine if there are any differences in the work experiences for traffic wardens that work alone versus those who work in a team of two. The following questions are examined in the study:?Which factors promote and which factors inhibit the work situation for traffic wardens??Are there any differences between traffic wardens that work alone and those who work with another colleague?The selection consisted of eight traffic wardens, of which four of them work with another colleague while the other four work by themselves.