Nilsson, Henrik och Waern, Anneli (2006) Kan vi undvika eller minska antalet skoldaghemsplaceringar? (Can we avoid or decrease resourse school placement?) Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Vi vill med arbetet undersöka om hemskolor kan skapa en bättre skolmiljö för barn som riskerar att placeras på skoldaghem. Vi vill se om skoldaghemsplaceringarna därigenom skulle kunna undvikas eller i vart fall minskas. Syftet med arbetet är att utifrån Antonovskys KASAM-teori undersöka hur personalen på skoldaghemmen upplever att de skapar en fungerande skolgång för eleverna och huruvida de anser att det är möjligt att applicera detta arbetssätt på hemskolorna så att skoldaghemsplaceringar undviks eller minskas. I arbetet redogörs för faktorer som påverka elevers skoldaghemsplacering. Vi vill genom intervjuer undersöka hur personalen på skoldaghem skapar bättre undervisningsmiljö för elever i riskzonen. Resultatet i vår undersökning visar att den intervjuade skoldaghemspersonalen anser att skoldaghemsplaceringar möjligen kan undvikas i vissa fall, men att flertalet elever som vistas på skoldaghemmen ändå är i behov av den miljö som skoldaghemmet kan erbjuda. Av vårt arbete kan vi dra slutsatser att elever som riskerar att bli placerade på skoldaghem ofta behöver; få och nära vuxenkontakter, ha möjlighet att vistas i mindre grupper, strukturerat och avskalat undervisningsstoff och mycket positiv förstärkning.

I den här kvalitativa studien har vi valt att undersöka bemanningsanställdas syn på gemenskap.  Tidigare studier visar att individer med lågstatusyrken, som bemanningsarbeten ofta uppfattas som, söker betydelse och motivation i annat än själva arbetet. Det framgår även att gemenskap är en viktig del när det kommer till framgång samt att ju längre tid det går desto mer tillit bygger vi upp till varandra på arbetsplatsen. Vi frågar oss därför hur bemanningsanställda som inte har någon fast punkt skapar denna tillit och gemenskap.Vi har genom åtta intervjuer sökt förståelse för varje enskild individs syn på värdet av gemenskap på arbetsplatsen. Genom en hermeneutisk ansats har vi tagit fram vårt empiriska material som vi sedan valt att analysera till hjälp av fyra utvalda teoretiker. Vi har använt oss av Scheff, Collins, Weiss och Asplund för att få en bred syn på relationer och gemenskap.Resultatet visar att alla anser att gemenskap på arbetsplatsen bidrar till ökad trivsel men att det skiljer sig i betydelsen för de olika respondenterna.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention..

Ohälsa på arbetsplatsen utgör en stor riskfaktor beträffande folkhälsa. Jag har valt att undersöka hur anställda på en myndighet beskriver dess innebörd av socialt stöd och hurvida det är en viktig faktor för arbetslivet att kunna uppleva någon form av socialt stöd. Tidigare forskning har visat att bristande socialt stöd på arbetsplatsen ger en ökad risk för stress, vilket kan resultera i att arbetsglädje och välmående försämras. Med hjälp av socialt stöd från arbetskollegor skapas det arbetsglädje och ett ökat välmående. Syftet: med denna uppsats var att undersöka hurvida handläggare på en myndighet upplever soicalt stöd i arbetet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång.

Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.

Antalet äldre blir idag allt fler och behovet av vård flyttas upp i åldrarna. Det kräver att insatser inom äldrevård och omsorg håller hög kvalité och placerar människan i centrum för att skapa förutsättningar för äldre att leva ett värdigt, meningsfullt liv och känna välbefinnande. Frågan om mat, trygghet, identitet, social interaktion, anpassning och KASAM är faktorer som påverkar äldres tillvaro på äldreboende. Syftet med studien var att få djupare kunskap och förståelse i äldres livsvärld på äldreboende, hur man som boende upplever sin vardag och vilken betydelse äldreboendet som institution har för deras hälsa. Två livsberättelseintervjuer genomfördes under en timme var med två äldre, en man och en kvinna boende på ett äldreboende i Mellansverige.

Denna studie handlar om vilka goda faktorer som upplevs finnas inom fyra hemtjänstgrupper, och studiens syfte är att undersöka medarbetarnas upplevelser av deras arbetsplats samt belysa hur deras chefer praktisktarbetar med att skapa en god arbetsplats. Studiens resultat riktar sig främst till denkommunsom uppsatsen är skriven åtmen även till andra organisationer som har intresse av att utvecklaen god arbetsplats för sina medarbetare. Från enkätsvaren och intervjuerna ges en bild av de beskrivna goda faktorerna från medarbetarna, samtidigt som enhetschefernas arbete med denna arbetsplats tydliggörs.Medarbetarna upplevde samarbeteoch stöttning inom arbetsgruppensom betydelsefullt, men lika viktigt var det att utföra ett högkvalitativt omsorgsarbete gentemot vårdtagaren. Chefens praktiska arbete ärenligttidigare studier betydelsefullt för den goda arbetsplatsen, men medarbetarna var av annan uppfattningi minstudie.Avslutningsvis framhållsatt den goda arbetsplatsen är komplexatt undersöka och beskriva, vilket gör det svårt att förmedla en övergripande bild av de goda faktorerna i en så pass liten studie som denna. Däremot ger studien en inblick i vilka faktorer som kan påverkagoda arbetsplatserinom hemtjänsten, samt hur chefers arbete med den goda arbetsplatsenkanseut i denna verksamhet..

Syftet med studien är att undersöka specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av elevhälsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet är framförallt att belysa uppfattningarna av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Vi har utgått från en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vår studie innebär det att vi har använt oss av semistrukturerad intervjuform, då vi vill få fram specialpedagogers och klasslärares uppfattningar av fenomenet elevhälsan. I analysen av vårt empiriska material har vi använt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

En av de yrkeskategorier som upplever mycket stress på arbetsplatsen är sjuksköterskor och det kan därför vara intressant att undersöka hur de upplever den stressen. Fem kvinnliga sjuksköterskor mellan 24 och 43 år på en hematologiavdelning på Karolinska Universitetsjukhuset intervjuades om sina upplevelser av stress kopplat till arbetet och vilka faktorer som bidrar till stressen. Materialet från intervjuerna analyserades tematiskt. Resultatet tyder på att flera faktorer kopplade till avdelningens storlek upplevs som stressande, så som upplevda bemanningsproblem, brister i kommunikationen på avdelningen, tung arbetsbelastning och även arbetsrelaterade krav. Det visade sig även finnas faktorer som upplevdes som stressreducerande på arbetsplatsen så som stöd och möjlighet att påverka arbetsförhållandena.

Uppsatsens syfte är att få en fördjupad kunskap i socialtjänstens insats boendestöd och psykiskt funktionshindrades uppfattning om boendestöd. Uppsatsen har en kvalitativ design och utgår från fyra intervjuer med psykiskt funktionshindrade och en intervju med en medarbetare från boendestödsenheten i en stadsdel i Stockholm. Resultatet presenteras utifrån teman: socialt stöd, vardagsstruktur, kontinuitet och tillhörighet - utanförskap. Dessa teman framträdde under databearbetningen av intervjuerna. Uppsatsen har sin grund i fenomenologin och analysen utgår från två teoretiska perspektiv: symbolisk interaktionism och Antonovskys teori KASAM.Resultatet visade att intervjupersonerna i stort sett var nöjda med boendestödet, men att det fanns önskemål om förbättringar.

Syftet med uppsatsen var att studera hur kvinnliga klienter vid ett LVM-hem ser på sin behandling utifrån mål och behandlingsbehov, samt att jämföra hur personalen arbetar med behandlingen utifrån målen och behoven. Syftet delades in i två underliggande frågeställningar: 1) Hur beskriver kvinnor vid ett LVM-hem sin problematik och behandling enligt LVM? 2) Hur arbetar personalen med klienternas problematik genom behandlingen? Studien utgick från en induktiv ansats och vi genomförde kvalitativa intervjuer med både klienter och personal vid ett LVM-hem. Resultatet av studien har härletts från intervjuerna genom innehållsanalys, tidigare forskning och teorin om känsla av sammanhang (KASAM).Resultatet visade att klienterna var nöjda med vad de själva definierade som behandling, medan personalen ansåg att klienterna inte hade kunskap i vad som inrymdes i behandlingsbegreppet. I såväl klient- som personalintervjuerna framkom det att klienterna var motiverade till förändring.

Syftet med vår uppsats var att undersöka hur en grupp fastighetsskötare upplever det informella lärandet och på vilket sätt ett informellt lärande samt ett utvecklingsinriktat lärande sker på den undersökta arbetsplatsen. Uppsatsen är en fallstudie och har en hermeneutisk ansats. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna är kommunalanställda och arbetar som fastighetsskötare. Resultatet har tolkats med hjälp av teoretiska modeller om informellt lärande och utvecklingsinriktat lärande.

Att kunna motivera sina arbetare för att dem ska kunna prestera bättre på arbetsplatsen har varit grogrunden till utvecklandet av belöningssystem. Dessa system är ofta prestationsgrundande och ger en extra inkomst till de högpresterande. Denna studie har som syfte att undersöka hur arbetare uppfattar dessa belöningssystem och vad som motiverar dem i deras arbete. Djupintervjuer har gjorts med 9 arbetare och en teamleader på avdelningen Gods Ut på Ellos AB.I studien ligger motivationsteorier och belöningsteorier som grund. Utifrån respondenternas svar kan man sedan dela in dessa i olika kategorier som speglar de olika teorierna, behov, motivation samt belöningssystem.