Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Bakgrund: I takt med nedskärningar inom det svenska försvaret har ett stort antal officerare behövt byta yrke. Många av dessa officerare har valt nya karriärer som lärare och poliser. Vi har valt att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan officersyrket och lärar- och polisyrket, med avseende på ledaraspekten. Syfte: Vårt syfte är att analysera om en omskolad officer passar in i sin nya ledarroll som lärare eller polis. Avgränsning: Då alla poliser arbetar på ordningsenheten till en början är det denna avdelning vi främst behandlar.

Meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA) är en allmänfarlig smitta med anmälningsplikt i Sverige. Nationellt är förekomsten låg, globalt högre. I omvårdnad är kommunikation en grundbult och genom att kommunicera med patienten kan sjuksköterskan förstå omvårdnadsbehoven, lära känna patienten och nå omvårdnadsmålen. Information kan vara ett behov inom omvårdnad vilket kräver kommunikation. Individens upplevelse definieras som medvetande om något och vad något är.

I studien Lärares tankar om skolledare, Sjöstrand-Lorenzatti (2005) var slutsatsen att lärare ville ha tydliga pedagogiska ledare som verkade nära dem i det dagliga arbetet. Denna uppsats är en uppföljning på ovanstående arbete med den skillnaden att frågan nu ställdes till rektorer om deras syn på vad det innebär att vara pedagogiska ledare. Förhållandet mellan rektorers uppdrag som pedagogiska ledare och deras ansvar för verksamheten som helhet med administrativt arbete, personal- och arbetsmiljöansvar diskuteras som en faktor i studien. Att arbeta som rektor i grundskola med bakgrund som förskollärare eller fritidpedagog kan innebära ifrågasättande och legitimitetsproblem i yrkesutövningen. Bakgrundens betydelse var därför ytterligare en intressant faktor att fördjupa inom studiens ram.

Many organizations strive to be transnational. This means that individuals with different cultural background will work together. Countries around the world have their own culture, which mark the way individual?s think and act. Different values between leaders and their subordinates are often a key factor to misunderstandings and conflicts in transnational organisations.

The purpose of this study was to examine how five preschool managers are looking at theirleadership and what difficulties they see in their leading. To live up to my purpose I askedthe following research questions: Which parts in their mission do the five preschoolmanagers see as problematic in relation to the curriculum for preschool and the schoolsinspectorate quality investigation? How do the preschool managers describe their leader styleand leader ideals, and is their any difference between the two of them?The method of this study was qualitative interviews with five preschool managers. Theresults that I found was that the most of the preschool managers see their leadership as coproduced(like in Ludvigssons research 2009) with the teachers and that the preschoolmanagers often find other difficulties in their mission compare to the quality investigation(School inspectorate 2012). I also found that three of the five preschool managers thoughtthat they weren?t present enough in the preschools because of their many tasks.When I tried to classify the preschool managers leader style I found that they vary betweendemocratic and authoritarian leader style in decision-making like in Tennenbaum andSchmidt?s (1973, p.

Syftet med studien var att ta reda på hur människor gjorde sina väl underbyggda val oavsett om det var små val i vardagen eller stora framtidsval, utifrån ett allmänt perspektiv och från ett teoretiskt vägledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning där sex personer ingått, där samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjälp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvägledarna betraktade valprocessen utifrån olika vägledningsmetoder både när de träffade elever och gjorde egna privata val, med fokus på happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner är personer med olika bakgrunder. De som var födda i länder utanför Norden, berättade om sina val i relation till sina mål och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nämnde.

Det finns mycket forskning om beslutsfattande och ledarskap, om intern kommunikation och organisationskultur, men samtidigt känner vi, författarna, att ett viktigt perspektiv för att kombinera dessa begrepp saknas. I och med denna uppsats presenterar vi begreppet beslutsutvärdering som ett sätt för en ledare att lära känna beslutsklimatet i sin organisation och med bakgrund av denna information kunna kommunicera sina beslut på mer effektiva sätt. Detta görs framförallt genom att identifiera och sen hantera det inneboende motståndet inom organisationen.För att kunna testa beslutsutvärdering presenterar vi även ett eget verktyg för ändamålet ? MÅL (Motstånd, Återkoppling, Ledarskap) ? vilket ligger till grund för den empiriska undersökningen av forskningsområdet.Vi har funnit att beslutsutvärdering har potentialen att identifiera det motstånd som finns kopplat till fattade beslut och ge ledaren möjlighet att på ett proaktivt sätt agera därefter. Vidare har vi funnit tendenser till att beslutsutvärdering kan bidra till en ökad engagemangsnivå hos personalen vars åsikter och uppfattningar tas tillvara på.

Med den situationsanpassade ledarskapssynen som utgångspunkt är ett gruppledartest, TKB-testet, under pågående utveckling med Kjell Ledin som upphovsman. Testet fokuserar på ledarens ingripanden i gruppmötessituationer och är tänkt att mäta kognition, emotion och beteende. Det är tänkt att kunna vara ett komplement till redan befintliga test vid rekrytering och även tänkt att kunna användas för att identifiera utvecklingsområden hos befintliga ledare. Syftet med denna undersökning var att erhålla data för validitets- och reliabiltetsprövning genom att låta befintliga chefer och en grupp studenter utföra TKB-testet. TKB-testets reliabilitet anses som tillfredställande.

Skyddsisolering används i vårdandet av patienter med neutropeni och patienter med kraftig immunsuppressiv behandling såsom någon form av stamcellstransplantation, cytostatika eller strålning. Tidigare studier inom området visade att depression, ångest, sömnsvårigheter och hallucinationer var vanliga symtom hos de skyddsisolerade patienterna. Resultaten visade också att en del patienter såg isoleringen som en tid att samla kraft efter sin behandling medan andra upplevde det som en bestraffning. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelsen av skyddsisolering hos patienter med hematologiska eller onkologiska sjukdomar. KASAM användes som teoretisk referensram.

Denna studie underso?ker hur medarbetarens motivation i arbetet pa?verkas av ledarskap pa? distans samt vilka mo?jligheter och sva?righeter detta inneba?r, sett utifra?n ett medarbetarperspektiv. Medarbetarperspektivet ansa?g vi vara av intresse da? vi fann att majoriteten av publikationerna inom omra?det var vinklade ur ett ledarskapsperspektiv. Studiens empiriska material utgo?rs av sju kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare som samtliga har sin na?rmsta ledare pa? distans.

Syftet med denna fallstudie har varit att undersöka hur ledarskapet hos rektorer inom en utvald gymnasieskola påverkat visionsarbetet och möjligheten att skapa en lärande organisation. För att undersöka detta har tre forskningsfrågor ställts: Vilket ledarskap har rektorerna använt? Har rektorerna arbetat med en tydlig vision? Kan man utifrån rektorernas svar prata om en lärande organisation?Fallstudien har använt sig av intervjuer för att få svar på de tre forskningsfrågorna. Frågorna har ställts till sex rektorer som vid olika tillfällen under perioden 2003-2014 arbetat på den undersökta friskolan. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod och en blandning av ett induktivt och deduktivt angreppssätt, det som kallas för abduktion.Resultatet har visat brister i det visionära ledarskapet hos rektorerna.

I och med ett allt högre omvärldstempo ökar kraven på organisationer och individerna inom dem att frekvent utveckla och förändra sin verksamhet och inriktning. Syftet med studien var att identifiera och söka kunskap om de faktorer som, ur ett psykologiskt perspektiv, påverkar genomförandet av förändringsprocesser i en organisation. Studien utgjordes av åtta halvstrukturerade intervjuer som tolkades enligt induktiv tematisk analysmetod. Tre huvudsakliga och övergripande teman, med respektive underteman, av avgörande betydelse i förhållande till syftet framträdde i analysen. Resultatet belyser komplexiteten inom dessa teman och indikerar att utfallet av förändringsprocessen påverkas av såväl organisationens förändringsstrategier som medarbetarnas individuella förhållningssätt men också av det ledarskap som utgör länken och kontaktytan dessa emellan..

Title:A study of ?Situational followership?.Level:Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationAuthor:Lykke SilfwerbrandSupervisor:Jonas KågströmDate:2011 ? JanuaryAim:This study looks at the new concept: ?situational followership?. It discusses howfollowership and leadership are connected and takes the approach of the follower. The studymainly looks into the following questions:·How can situational followership can be described?·What is the most important parameter for a follower?·Does the choice of leader differ according to the situation?·How is situational leadership and situational followership connected?Method:This is a qualitative study with ten respondents.

Sammanfattning:Överlag upplevde respondenterna att deras ansvar var större än deras befogenheter. Förutom lagar, bestämmelse och riktlinjer, räknade enhetscheferna upp både ekonomiska och teknis-ka begränsningar som hindrade dem från att genomföra sitt uppdrag på ett för dem tillfreds-ställande sätt. Dessa begränsningar påverkade till viss del även kommunikationsstrukturen på arbetsplatsen. Studien visar att många faktorer påverkar ledarskapet och ledarstilen. Det kan vara svårt att ha ett tydligt ledarskap och ledarstil när man som mellanchef har begrän-sade möjligheter att påverka.Bakgrund:Bakgrunden till studien var att vi ansåg att det finns för få empiriska studier som undersöker hur enhetschefer inom kommunal äldreomsorg upplever sitt ledarskap och ledarstil.