Syftet med denna undersökning är att fördjupa förståelse för invandrarkvinnors upplevelser av integrationen i Sverige. Undersökningen syftar på enbart invandrarkvinnor som kommer till Sverige genom äktenskapsmigration. Detta är en kvalitativ undersökning som har genomförts med hjälp av nio intervjuer med invandrarkvinnor som har gift sig med svenskfödda män och flyttat till Sverige. Vi har valt att använda Grundad teori och har kommit fram till olika faser som innefattar faktorer som kvinnorna upplever vara viktiga för integrationen. Genom att analysera de olika faserna kom vi fram till vår kärnkategori som är arbete.

Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Bakgrund: När projekt blir allt större och mer komplexa blir det ett ökat behov av ett delat ledarskap. Detta kan låta logiskt, men som vi har upptäckt så är det inte lika enkelt som det kan verka vid en första anblick. Det delade ledarskapet i denna typ av projekt är inte något som vi har sett fullt utvecklat i projektlitteraturen. Därför är det vår avsikt att utveckla detta område vidare genom att undersöka det delade ledarskapet i projektorganisationer. Syfte: Syftet med uppsatsen är att visa varför stora och komplexa projekt behöver ett delat ledarskap och på vilka viktiga roller ledarskapet delas upp samt att i viss mån visa på de problem som detta kan medföra och lösningar till dessa problem.

  .

Tidigare studier om ledarskap har fokuserat på att studera formellt ledarskap ur ett individperspektiv. Detta har sedan utvecklats till studier om ledarskap som en delad process, där ledarskap utarbetas av fler än en person. En relativt ny inriktning inom ledarskapsområdet menar att ledarskap borde studeras som en praktik, där ledarskap uppstår i sociala interaktioner och som en process av kulturskapande. Baserat på dessa antaganden har ett nytt teoretiskt begrepp introducerats, ledarskapskultur. I denna studie bidrar vi med kunskap kring detta nya begrepp, vilka möjligheter och utmaningar en förändrad ledarskapskultur ställs inför och hur dessa kan hanteras.Forskningen har genomförts som en fallstudie på Malmen, ett större svenskt metallföretag som nyligen implementerat en ny ledarskapsfilosofi.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie är att undersöka vilka skyddsfaktorer som funnits i dessa maskrosbarns liv, hur de trots en destruktiv uppväxtmiljö kunnat skapa ett fungerande liv. Alla intervjupersonerna i denna studie har vuxit upp med föräldrar som haft missbruk och/eller psykisk sjukdom. Datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som hade fem stycken teman. Empirin analyserades sedan med hjälp av anknytningsteori och Antonovskys teori KASAM. Resultatet visar att det fanns skyddsfaktorer och att dessa spelat stor roll för intervjupersonerna.

?Den goda föreningsmiljön?En kvalitativ studie där åtta Specialidrottsförbund ger sin syn på vilka faktorer som bidrar till en god föreningsmiljö där ungdomar väljer att stanna.Studiens syfte är att fördjupa kunskapen kring faktorer i föreningsmiljön som bidrar till att ungdomar väljer att stanna inom föreningsdriven idrott längre upp i åldrarna. Studien har en kvalitativ forskningsstrategi och består av semistrukturerade intervjuer med åtta olika Specialidrottsförbund. De har valts ut för att ge generell bild av den Svenska Idrottsrörelsen. Studiens teoretiska utgångspunkter består av Henriksens (2010) ATDE- och ESF-modell samt KASAM-begreppet (Antonovsky 2005).

Ledarskap är viktigt i dagens organisationer då dessa möter ständiga förändringar. Olika former av ledarskapsutveckling används för att uppnå ett mer effektivt ledarskap, men vad dessa får för faktiskt utfall utvärderas sällan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken påverkan ett ledarskapsprogram haft på deltagarnas ledarskap och hur de kunnat använda detta i organisationen samt vad som krävs efteråt hos deltagaren och hos organisationen för att programmet ska få effekt. Studien baseras på sex intervjuer med deltagare från ett avslutat ledarskapsprogram. Materialet analyserades med en induktiv tematisk metod.

Denna uppsats undersöker effekter av psykologisk debriefing och avlastningssamtal efter traumatiska händelser hos brandpersonal. Enkätstudiens fokus låg på brandpersonalens känslomässiga påverkan av traumatiska händelser i arbetet. Femtionio personer deltog i enkätstudien, varav 91 procent upplevt en traumatisk händelse. Det fanns inga signifikanta skillnader i posttraumatiska stressreaktioner och psykologiskt välbefinnande hos brandmän efter traumatisk händelse beroende av huruvida brandmännen deltagit i tidig intervention i form av avlastningssamtal, psykologisk debriefing eller inte medverkat i någon form av tidig intervention..

SAMMANFATTNINGTitel:Autentiskt Ledarskap - För engagemang och arbetstillfredsställelse?Nivå:C -uppsats i ämnet företagsekonomi.Författare:Mindy von Berlepsch & Marcus Blomgren.Handledare:Pär Vilhelmsson, Kristina Mickelsson, Elena Ahmadi & MariaFregidou-Malama.Datum:2015 ? Maj.Syfte:Syftet med denna studie är att förklara om ett autentiskt ledarskap har enkoppling till ett positivt arbetsklimat i form av engagemang ocharbetstillfredsställelse hos medarbetarna.Metod:Denna studie har genomförts med deduktiv ansats där den teoretiskareferensramen mynnade ut i studiens fem hypoteser. Dessa hypoteser testades medhjälp av en enkät som skickades ut till ett urval av 227 respondenter med ensvarsfrekvens på 67 %, vilket motsvarar 152 användbara enkätsvar. Med hjälp avden statistiska mjukvaran SPSS analyserades primärdatan med hjälp avkorrelations, faktor- och klusteranalys. Hypotesernas signifikansnivå testadesdärefter med hjälp av T-tester.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken betydelse omgivningens stöd har för en fungerande återgång till sysselsättning för whiplashskadade kvinnor. Fem kvinnor som alla har återgått till sysselsättning efter sin whiplashskada deltog i en kvalitativ intervju med öppna frågor kring betydelsen av omgivningens stöd och andra bidragande faktorer. Jag har haft Antonovskys teori om KASAM samt Putnams teori om socialt stöd som teoretisk grund. Då fokus har legat på att få fram deras upplevelse av omgivningens stöd genom min tolkning och förståelse har hermeneutiken använts som metod. Resultatet visade att omgivningens stöd i olika former var en viktig faktor för en lyckad återgång.

Syftet med denna studie har varit att undersöka delat ledarskap ur ett ledar- och medarbetarperspektiv i en statlig verksamhet. Vi önskade få svar på hur ledarna samverkar och delar upp arbetsuppgifterna mellan sig och hur medarbetarna ser på detta. Vi undersökte också hur kommunikationen upplevdes av inblandade parter. Vår metod för att lyckas med detta har varit kvalitativ med induktiv ansats där vi genom enkätfrågor, till såväl ledarna som ett urval av gruppens medarbetare, fått svar på frågeställningarna beträffande samverkan och arbetsuppdelningen samt hur kommunikationen fungerar mellan parterna. Svaren från respondenterna ger en samstämmig bild av att det fungerar mycket bra.

Interdisciplinär uppsats, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs/SIS133VT13Handledare: Lena Rogström.

Minst 500 000 av Sveriges befolkning har kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) och ungefär 250 000 har hjärtsvikt. De två patientgrupperna hade många likartade symtom och en sjuksköterskeledd gemensam primärvårdsmottagning för dessa patienter kunde innebära många vinster. Ett av distriktssköterskans kompetensområde var att ha stödjande samtal om hur den enskilde patienten hanterade sin sjukdom. Syftet med uppsatsen var att jämföra copingförmåga och copingstrategier mellan patienter med KOL och patienter med hjärtsvikt, samt att undersöka eventuella skillnader av grad av ångest, depression, påverkan på funktion av fatigue och andfåddhet utifrån copingförmåga och användande av olika copingstrategier.  Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsstudie. Patienter med KOL respektive hjärtsvikt från primärvården i tre landsting ingick i studien och de fick svara på en hemskickad enkät.