Då IAS-förordningen togs i bruk för noterade koncerner inom EU ökade harmoniseringen mellan dessa företag. På senare tid har även redovisningsreglerna för mindre företag uppmärksammats av organisationerna Bokföringsnämnden (BFN) och International Accounting Standards Board (IASB). De har sett att mindre företag oftast har andra behov vad gäller redovisningsregler. BFN arbetar därför med att ta fram samlade regelverk som avser fyra kategorier. En av kategorierna är K2 som är ett förenklingsprojekt för mindre företag.

De senare årens omfattande bolagsskandaler som inträffat i företag såsom Enron och World Com, har legat till grund för en omfattande debatt inom området bolagsstyrning. Med bakgrund av detta har åtskilliga länder ansett det nödvändigt att införa ytterligare reglering på bolagsstyrningsområdet, för att återvinna investerarnas förtroende för den finansiella rapporteringen. Fokus för denna uppsats ligger på de två regelverk som under senare tid har kommit att påverka svenska företag ? den amerikanska lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 och det svenska självreglerande regelverket Svensk kod för bolagsstyrning. Den 1 juli 2005 började 78 svenska företag att lyda under den så kallade Koden, av dessa skall åtta företag även lyda under det amerikanska regelverket.

Genom denna uppsats vill vi lyfta fram de föreställningsramar som råder internationellt angående Baselkommittèns nya kapitaltäckningsregler, även kallad Basel II. Utifrån dessa föreställningsramar har vi för avsikt att identifiera hur det ser ut praktiskt i Sverige. Vår slutsats är att finansiella institutioner generellt välkomnar intentionerna med Basel II. Dock råder det skilda uppfattningar om det är praktiskt möjligt att genomföra en internationell standardisering av kapitaltäckningsregler. Det finns farhågor om att Basel II inte kommer att uppnå de uppsatta målen.

De senare åren har det skett stora förändringar inom redovisningsområdet, både nationellt och internationellt, därav har det varit viktigt att försöka harmonisera redovisningen. I Sverige fick Bokföringsnämnden i uppdrag att både skapa förenklingar för de mindre bolagen samt att samla regelverken på ett ställe, vilket blev inledningen på K-projekten.Bokföringsnämndens arbete med K2 har blivit ett omdebatterat ämne. Det nya regelverket berör de flesta av Sveriges företag, då nästan 90 procent per definition skulle kunna tillämpa K2. Den 31/12 2008 var det första gången som mindre privata aktiebolag kunde använda sig av det nya regelverket K2, som skulle vara ett mer förenklat regelverk. Undersökningar visar dock på att det nästintill inte var några företag som frivilligt valde att gå över till K2.Syftet med vår uppsats är att genom intervjuer med sakkunniga inom redovisningsområdet, identifiera och analysera deras syn angående orsakerna kring den svaga responsen av regelverket K2.

Gränsöverskridande försäkringsavtal har fått en ökad betydelse i takt med globaliseringen och efter genomförandet av en inre europeisk marknad på försäkringsområdet. Trots det saknas ett samlat regelverk som reglerar lagval avseende gränsöverskridande försäkringsavtal. De regelverk i svensk internationell privaträtt som idag aktualiseras vid fastställandet av tillämplig lag på gränsöverskridande skadeförsäkringsavtal är lag (1993:645) om tillämplig lag för vissa försäkringsavtal (1993 års lag) och lag (1998:167) om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Romkonventionen). Då Romkonventionen är det enda gemenskapsinstrument som är i formen av ett fördrag pågår det ett arbete för att omvandla konventionen till en förordning, med arbetsnamnet Rom I. Även den framtida Rom I-förordningen är av betydelse för uppsatsen eftersom den med stor sannolikhet kommer att ersätta Romkonventionen.

Hur bör värdeförändringar på förvaltningsfastigheter redovisas? Denna studies syfte är att utreda vilken redovisningslösning som bäst lämpar sig för etablering av framtida praxis. Studien har avsett att få fram argument från tre företag som redovisar värdeförändringar på olika sätt. Intervjuer med revisorer och rådgivare har fördjupat diskussionen kring IFRS och då främst IAS 40. Studien pekar på att den lösning som bäst lämpar sig för etablering av praxis är redovisning av värdeförändringar inom rörelseresultatet.

Detta arbete täcker utvecklingen av ett hemautomationssystem som tillåter hushåll att sänka sin elkonsumtion och miljöpåverkan. Samtidigt som det ger den boende ett sätt att spara pengar samt ett bekvämt sätt att fjärrstyra sitt hem.Arbetet utvärderar också vilka delar som är viktiga för att i framtiden hitta en lösning som täcker alla problem med det utvecklade systemet.Systemet består av en nätverksenhet som vidarebefordrar signaler/meddelanden till en s.k. fjärrströmbrytare för att kunna kontrollera t.ex. lampor och värme i ett hus. Den kan också ta emot data från sensorer och skicka denna tillbaka till användaren.

Bakgrund och problem: Regelförenklingen för mindre aktiebolag är idag ett högt prioriteratområde både i Sverige och inom EU. Som en del i förenklingsarbetet gav Bokföringsnämndenut det så kallade K2-regelverket som kan tillämpas av mindre aktiebolag på årsredovisningarsom upprättas från och med den 31 december 2008. Upprättande av årsredovisningen enligtK2-regelverket innebär en förenklad redovisning där mycket av den information som tidigareskulle ingå i redovisningen har minskats. En viktig intressent till de företag som kan tillämpaK2-regelverket är banker. Hur banker kommer att påverkas av införandet av K2-regelverket ärberoende av i vilken utsträckning banker använder redovisningsinformation sombeslutsunderlag vid kreditgivning.

Studien undersöker ett fall där en verksamhet bryts loss från en koncern för att bilda ett eget fristående företag ? en omvälvande verksamhetsförändring som inom forskningen sällan beskrivits ur IS/IT och IS/IT-strategiers perspektiv. Studiens syfte har varit att föreslå en arbetsmodell som underlättar implementering och förvaltning av en ny IS/IT-strategi i en verksamhet som genomgår en radikal förändring av verksamhetens villkor och med den samtidiga målsättningen att utvecklas till ett mer entreprenörsinriktat företag. Undersökningen inleddes med litteraturstudier som följdes upp i fyra olika kvalitativa intervjuomgångar med totalt nio förändringsledare och verksamhetsledare inom det studerade företaget. Insamlad teori och empirimaterial bearbetades enligt en kvalitativ analysprocess och efter en slutlig analys och diskussion formulerades ett antal slutsatser.

Att äga och förvalta fastigheter innebär ett ansvarstagande gällande säkerheten för människor som vistats i och i anknytning till dessa fastigheter. En stor mängd lagar och förordningar ställer höga krav på fastighetsägaren. För att fullgöra sin skyldighet krävs det att fastighetsägaren har god kännedom om lagen och dess innebörd.Syftet med denna uppsats var att sammanställa de viktigaste lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som en fastighetsägare ska ha kännedom om för att uppfylla säkerhetskraven. Vidare var även syftet att ta reda på fastighetsägarnas synpunkter om gällande lagstiftning i fråga om överblickbarhet, innehåll och behov av förändringar eller kompletteringar. Vad fastighetsägarna ansåg om den ansvarsfördelning lagen ger upphov till var också en fråga som utreddes genom en enkätundersökning.

Wikipedia, ?den fria encyklopedin som alla kan redigera?, används mer och mer. Den är tillräckligt stor för att konkurrera med traditionella uppslagsverk som Encyclopedia Britannica eller Nationalencyklopedin. Den stora skillnaden jämfört med de traditionella uppslagsverken är dock att även de som inte är experter kan redigera och skriva artiklar. Wikipedia, som den ?vanlige internetanvändaren? kan påverka innehållet i, är en del av vad man kan kalla för deltagarkultur.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om systematiska hyressättningsmetoder och prissättningsmetoder i allmänhet. Utgångspunkten tas i metoden ?Rätt Hyra? i Norrköping och dess implementering och uppbyggnad.Metod: Uppsatsen tar en kvalitativ utgångspunkt. Genom personliga intervjuer samt praxis och regelverk presenterar jag en bild av dagens hyresmarknad. Jag har valt att arbeta med teori som rör dagens hyressättningsmetod, fastighetsförvaltning samt generell prissättning och marknadsföring.

Uppsatsen behandlar skillnader i regelverken på NGM Equity, First North och Aktietorget samt hur detta påverkar företagen på respektive marknadsplats. Fär att förklara de förhållandena som råder mellan marknadsplatsen, företagen och investerare använder vi oss av teorierna: Det finansiella gapet, Legitimitetsteorin och Intressentteorin. I uppsatsen har vi kommit fram till att de nya marknadsplatserna fyller en viktig funktion för mindre och medelstora företag i tillväxtfas. Vi har dock konstaterat att det föreligger vissa brister gällande upprätthållandet och praxis i det nuvarande gällande regelverken. Detta kan vara en bidragande orsak till att handeln inte alltid fungerar ändamålsenligt.

Med unionens regelverk kring statligt stöd som utgångspunkt behandlas i uppsatsen EU-rättens förhållningssätt till kommunal markförsäljning. Vid försäljning av mark kan en kommun ha andra ambitioner än att endast erhålla högsta möjliga pris. Exempelvis kan det finnas önskemål om att förena försäljningen med vissa krav på köparen, vilket i sin tur kan leda till ett lägre pris på marken. Alternativt kan priset på marken sänkas i syfte att locka investeringar. Att markförsäljning på detta vis nyttjas som ett styrmedel för att förverkliga politiska ambitioner riskerar emellertid väcka misstankar om att köparen mottagit statligt stöd.

Beslutsfattande är något som ofta förekommer i företag, inför 2014 måste en del aktiebolag ha tagit ett beslut om de ska redovisa enligt K2- eller K3-regelverket. Dessa regler har arbetats fram för att kunna förtydliga, underlätta och förbättra företags redovisning. I och med dessa nya redovisningsregler blir det viktigt att titta på vilka aspekter som är viktiga att beakta och som påverkar valet inför implementeringen. Detta har lett oss in på vår problemformulering som lyder: Hur väljer företag mellan K2 och K3-regelverket? Och där syftet med studien är att försöka skapa en större förståelse för vilka aspekter det är som påverkar företag i valet av regelverk.