Den hÀr uppsatsen behandlar vÀrdegrunds- och socialisations integrering imusikklassrummet pÄ högstadiet och lyfter fram Àmnets fördelar som social skolning.Den genomförda studien baseras pÄ tre olika musiklÀrares erfarenheter gÀllandeförmedlande av vÀrden i enlighet med vÀrdegrund, socialisation och demokratiskasÄdana som i enlighet med LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen ochfritidshemmet, 2011. Studien belyser musikÀmnets fördelar gÀllande integrationen avvÀrdegrund, socialisationsfrÄgor och demokratiska vÀrden och framhÄller specielltÀmnesformen ensemblespel som ett forum för förmedlande av vÀrden..

Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad kÀnnedom kring hur musikundervisning pÄ gymnasiesÀrskola kan se ut och hur musiklÀrare upplever sin undervisning.Detta har undersökts genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med tre utbildade musiklÀrare som arbetar pÄ programmet för estetiska verksamheter och det individuella programmet. Av intresse har varit att ta reda pÄ vad lÀrarna har för mÄl med sin undervisning och hur de ser pÄ sin verksamhet.Resultatet visar pÄ att mÄlet med musikundervisningen kan ses som bÄde musikaliskt och utommusikaliskt. Detta beroende pÄ vilka elever man undervisar dÄ gymnasiesÀrskolan omfattar flera olika typer av funktionshinder. Ingen av lÀrarna har i sin grundutbildning berört metodik för funktionhindrade elever. Hos dem som lÀrare Àr den viktiga och gemensamma kompetensen den musikaliska.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att söka svar pÄ frÄgan vad vuxna som gÄr och tarsÄnglektioner i grupp i en privat sÄngskola har för mÄl och drivkrafter i sittmusicerande. Undersökningen bygger pÄ tre intervjuer och en mailenkÀt.Resultatet visar att de mÄl personerna i undersökningen har med sina musikstudier inte iförsta hand handlar om att man vill bli musiker och stÄ pÄ scen. Det handlar mer om enönskan att fÄ in mer musik i sin vardag, men man vill ocksÄ utvecklas i sitt musicerandeoch man vill se hur bra man kan bli. Undersökningen visar ocksÄ att det ofta handlar omatt man vill fÄ ett större musikaliskt sjÀlvförtroende, fÄ en stund för sig sjÀlv, fÄ göranÄgot som man kÀnner att man mÄr bra av, ha roligt och trÀffa andra med sammaintresse. Genom att ta lektioner kan man ocksÄ skapa sig en musikalisk identitet.Undersökningen visar ocksÄ att ett privat alternativ kan vara ett komplement tillstudieförbundens och kyrkornas verksamheter med studiecirklar och körer..

Title: Does the teacher play any role? Instrumental music teacher's stories about their music teaching.This paper focuses on how instrumental music teachers describe their own significance for- and relationship to the pupils and if the teacher-pupil relationship has any significance for the pupil's success in music learning. How important are the teachers? What kind of teaching behaviours do the teachers emphasize in their telling? The theoretical background is psychology and educational theory. My research method is qualitative, particularly interviews.

The intention of my studies is to explore the field of musical learning from the pupil's point of view. This master thesis is the second of two Grounded Theory studies based on interviews.In study no1 Learning of music from the pupils' point of view (Pemsel, 2009) I asked ten pupils, soon to be graduates, to express their own experience of musical learning. The selection of informants was made after reading a questionnaire an- swered by a group of 60 pupils attending different programs at a typical Swedish upper secondary school. The ten selected informants had all chosen several music courses their latest years in school. The questionnaire had two purposes; one was to construct musical profiles of the pupils, the other was to select informants for the interviews.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att eleverna ska uppnÄ mÄlen i kursplanerna för bild och musik. Anledningen till valet av problemomrÄde beror pÄ vÄrt stora intresse för bild- och musikundervisning. Intervjuer har gjorts med tre lÀrare som undervisar i bild och tre lÀrare som undervisar i musik. Eleverna som de undervisar gÄr i skolÄr F-6. Intervjuerna visar att respondenterna anser att det kan vara svÄrt att fÄ eleverna att uppnÄ mÄlen.

What amount of knowledge of guitar playing can be expected after completing upper compulsory school? A qualitative research involving three different music teachers provides their view of knowledge. Their expectations have been compared to a quantitative research involving 58 upper secondary students from the social sciences programme. The idea is to compare their pedagogic intentions to the pedagogic realities of music teachings.The study shows a clear advantage for students who has attended some form of external music tuition as well as for those students who have someone in their families who play an instrumentIf the knowledge primarily is due to extracurricular activities perhaps there is time for a reformation of the music subject so that all may enjoy the education, not merely those who already possesses a curtain amount of knowledge...The experience must not be allowed to submit to the vast forests of chords, by doing so one misses the purpose entirely.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka i vilka genrer fiollÀrarna pÄ kommunala musikskolan undervisar, och ifall de anvÀnder sig av improvisation. Mina metoder har varit litteraturstudier, sökningar pÄ internet och en enkÀtundersökning. UtifrÄn detta har jag gjort en liten sammanstÀllning av fiolens historia och de genrer dÀr den har förekommit, och en presentation av den forskning som jag har hittat. Resultatdelen Àr en sammanstÀllning av de enkÀtsvar som kommit in. Jag skickade 100 enkÀter till musik- och kulturskolor i hela Sverige och fick 48 svar.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur musiklÀrare tolkar mÄlen i kursplanen i musik och hur de applicerar dessa tolkningar pÄ sin undervisning. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur musiklÀrare anvÀnder sig av lÀromedel för att nÄ dessa mÄl. Bakgrunden till Àmnet Àr tankar som jag har haft angÄende musikundervisningen pÄ grundskolans lÀgre stadier och huruvida denna undervisning Àr likvÀrdig över hela landet. Skulle det vara möjligt att ett lÀromedel i musik, skapat utifrÄn de nationella mÄlen i kursplanen, Ästadkommer en sÄdan likvÀrd utbildning? Mina forskningsfrÄgor syftar till att kartlÀgga anvÀndandet och behovet av lÀromedel i musik och dessutom till att förstÄ hur mÄlen i kursplanen för musik kan tolkas av olika lÀrare.

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Denna uppsats Àr en intervjustudie dÀr fem musiklÀrare pÄ högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning dÀr digitala verktyg har anvÀnts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar Àven upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lÀrarna berÀttar att de har upplevt i samband med undervisningen.Resultaten visade att mÄnga av lÀrarna anvÀnde liknande arbetssÀtt som kretsade kring anvÀndandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning anvÀndes frÀmst för att dokumentera elevers fÀrdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgÀnglig utrustning. Som fördelar nÀmns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behÀrskar instrument..

LÀroplanen fastslÄr att det Àr förskollÀrares uppdrag att försöka utveckla barns skapandeförmÄga, och deras förmÄga att uttrycka sig via musik. Musik ses av mÄnga som en sjÀlvklaringrediens i förskolans vardag. Men varför ska egentligen musikundervisning bedrivas iförskolan, och pÄ vilket sÀtt sker denna oftast? Fyra förskolepedagogers uppfattningar omfenomenet musik i förskolan, och vilken betydelse musiken har för barns utvecklingundersöks genom intervjuer. ArbetssÀttet pÄ musikinriktade förskolor jÀmförs medickeinriktade förskolors arbetssÀtt.

VÄrt syfte med den hÀr rapporten Àr att skildra samt öka förstÄelsen för hur musiklÀrare tolkar den nationella kursplanen samt hur stort inflytande denna har pÄ den lokala kursplanen. Vidare vill vi studera hur lÀrarna anser sig omsÀtta den lokala kursplanen i sin undervisning. Med insamlad data ifrÄn sex kvalitativa intervjuer frÄn lÀrare som undervisar i musik gjordes en analys som ledde fram till vÄrt resultat. VÄrt resultat visar stora skillnader i tolkningen av kursplanerna. Bland annat visar vÄrt resultat att vÄra informanter har speglat sin undervisning beroende pÄ vilken kursplan som var rÄdande dÄ de sjÀlva utbildade sig till lÀrare.

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att belysa faktorer som pÄverkar lÀraren nÀr den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av sÀrskilt intresse Àr vilken pÄverkan lÀrarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och fÀrdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lÀrare pÄ olika skolor i olika stÀder intervjuats. Resultatet visar att lÀrarna till stor del lÄter eleverna vara med och planera innehÄllet i kursen och att innehÄllet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst pÄverkan pÄ att kursen utformas Ät detta hÄll Àr den syn som lÀraren har pÄ eleven och pÄ Àmnet samt elevernas fÀrdigheter och intressen.