Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Könssegregerade grupper - Sida 60 av 192

ModersmÄl och tvÄsprÄkighet

Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarnatt utveckla sitt modersmÄl och i andra hand utveckla det svenska sprÄket. Den teoretiskaundersökningen besvarade frÄgan varför modersmÄl behövs. Den empiriska undersökningenavsÄg att besvara syftet utifrÄn frÄgestÀllningar som handlar om organisation och syn pÄmodersmÄlsstöd.En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation pÄ en förskola anvÀndes. Deintervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre mÀn, varav tvÄ av dem varrektorer och en var kommunfullmÀktigeiedamoten. De var i Äldrarna 40 till 55 Är gamla.I Halmstad pratar man 22 olika sprÄk och det finns flera förskolor med mÄngfalden.

Barns fria lek i förskolan - En studie kring leken i ett könsperspektiv

VÄrt problemomrÄde Àr hur genus och kön konstrueras i leken i Äldrarna tre till sex Är. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ en större insikt i hur barn pÄ tre till sex Ärs Älder konstruerar genus och kön i leken genom deras val av lekkamrater i det egna och det motsatta könet men ocksÄ lekarnas innehÄll. FrÄgor vi utgÄtt ifrÄn Àr: Hur fÄr, tar och ges barn olika roller i leken? Vilka fÄr huvudroller respektive biroller? Vilken roll spelar identifieringsrollen? Vad hÀnder nÀr pojkar respektive flickor gÄr in i varandras lek? NÀr leker de könsuppdelat och vad kan det bero pÄ? Vem bryter oftast könsmönstret och ifrÄgasÀtter traditionella könsroller? Det vi ville ha fram var hur interaktionen i leken med det motsatta könet och med det egna könet pÄverkar deras identitetssökning och uppfattning kring genus och kön. Detta tog vi reda pÄ genom att göra observationer pÄ tvÄ förskolor, en i en mindre sydsvensk stad och en i en större sydsvensk stad. Resultatet pÄ de tvÄ förskolorna visade sig skilja ganska mycket Ät, i den ena barngruppen sÄg tjejerna och killarna inte pÄ varandra som tvÄ enskilda grupper medan pÄ den andra förskolan visade de sig vara vÀldigt könsuppdelade..

Ökad inividialisering och/eller kollaborativt lĂ€rande? - en studie och analys av erfarenheter av datorn som stöd för lĂ€rare/elever i yrkesinriktade gymnasiekurser

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om datoranvÀndningen (frÀmst e-postkommunikation) ger upphov till en ökad individualisering och/eller ett ökat kollaborativt lÀrande. De elevgrupper som har fokuserats har lÀst samma Àmnen inom Handels- och Administrationsprogrammet, d v s Projekt och Företagande och Personaladministration. Undersökning har skett genom fallstudier, genom lÀsning av mottagna och skickade mail, textanalyser (dokument, rapporter, protokoll), nÄgra intervjuer, jÀmförelsegrupper och betygsresultat. Resultaten visar att det kollaborativa lÀrandet varken utvecklas sÀmre eller bÀttre i studiemiljöer dÀr man har bÄde lektionsundervisning och handledning pÄ nÀtet. Konflikter i grupper uppstÄr och blir synliga Àven pÄ nÀtet genom att en del elever blir överaktiva, d v s skriver och skickar mÄnga mail, andra Àr eller blir helt tysta.

Barns minnesÄtergivning - uppkomsten av falska minnen och suggestionspÄverkan utifrÄn positiv respektive negativ information

Falska minnen förklaras teoretiskt med bl.a. implicita associationer, och svÄrigheter att skilja mellan faktiska eller pÄstÄdda kÀllor. I denna studie undersöktes huruvida positivt respektive negativt innehÄll i en berÀttelse pÄverkar uppkomsten av falska minnen, enligt DRM-paradigmet. Deltagarna för studien (30 förskolebarn i Äldrarna 3-6 Är) delades in i tvÄ grupper dÀr ena gruppen hörde en positiv version av berÀttelsen, och andra gruppen en negativ version. Deltagarna genomgick sedan tre minnestest med cirka en veckas mellanrum, dÀr de svarade pÄ allmÀnna frÄgor om berÀttelsen, genomgick igenkÀnningstest med bilder, samt svarade pÄ tvÄ suggestiva frÄgor.

Den blyga porslinsdockan

Denna uppsats handlar om blyga barn i förskolans verksamhet. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur det blyga barnet tar sig fram i den pedagogiska miljön i förskolans verksamhet, samt hur det blyga barnet bemöts i den pedagogiska miljön. Undersökningen har genomförts pĂ„ sex olika förskolor. Åtta olika pedagoger har intervjuats med en kvalitativ intervjuform kring deras erfarenhet och syn pĂ„ blyga barn i sin verksamhet. Resultatet visar att de blyga barnen klarar av de situationer som de kĂ€nner sig trygga i.

Community-utveckling i Ruby on Rails

Detta examensarbete riktar in sig pÄ arbetet och utvecklandet av en websida anpassat för onlinespelare. Websidan Àr gjord i Ruby on Rails, ett ramverk som baserar sig pÄ programmeringssprÄket Ruby. Det har en egenskap som grundar sig i att upprepning av programmeringskod inte skall behöva förekomma, detta för att underlÀtta arbetsflödet samt reducera problemen som ofta uppstÄr med för mycket kod Denna egenskap var nÄgot av det som inspirerade mig att fortsÀtta arbeta med ramverket, dÄ jag anvÀnt mig av det innan, och pÄ sÄ sÀtt utveckla mina kunskaper i det. Min idé av att sammanstÀlla en webbapplikation i ramverket kÀndes som den vettigaste formen att testa mina kunskaper genom, samt att göra nÄgot som jag kÀnde saknades pÄ webben ? en optimal sida för grupper av onlinespelare att trÀff as och diskutera i forum.

Revisorn och rekommendationen om ansvarsfrihet

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken syn revisorer har pÄ ansvarsfrihetsinstitutets bedömning av ersÀttningsskyldighet och vilka konsekvenser detta medför.Om revisorn funnit att en styrelseledamot eller verkstÀllande direktör orsakat bolaget ekonomisk skada som kan leda till ersÀttningsskyldighet skall revisorn anmÀrka pÄ detta i revisionsberÀttelsen samt lÀmna ett uttalande till bolagsstÀmman om huruvida styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet för sin förvaltning av bolaget under det Är som har gÄtt.Uppsatsen grundar sig pÄ den rÀttsekonomiska analysen, vilket innebÀr att utgÄngspunkten har lagts pÄ de relationer som finns mellan olika grupper inom och i anslutning till företaget. Teorin i denna uppsats utgÄr frÄn tvÄ olika bolagsstyrningsteorier som bygger pÄ en existerande informationsasymmetri. Det kan ifrÄgasÀttas i vilken mÄn informationsasymmetrin kan utjÀmnas med revisorn som övervakare.Uppsatsen har genomförts med kvalitativa intervjuer som grund. Den slutsats som har dragits Àr att ansvarsfrihetsinstitutet endast verkar ge bolagets intressenter information om bolagets förvaltning Àr undermÄlig, genom en avstyrkt ansvarsfrihet i vissa fall. Uttalandet om ansvarsfrihet borde dÀrför anses som alltför onyanserat.

Ryttares prestationsÀnglsan i samband med prestation

HÀstars och mÀnniskors har olika sÀtt att kommunicera. HÀsten Àr mycket kÀnslig för icke-verbal kommunikation medan mÀnniskan gÀrna uttrycker sig verbalt. MÀnniskan mÄste dÀrför lÀra sig att kommunicera pÄ hÀstens vis, men vid stor prestationsÀngslan Àr det svÄrare att kontrollera kroppen. Detta kan orsaka problem i kommunikation mellan hÀst och ryttare. PrestationsÀngslan Àr ett fenomen som tidigare undersökts mycket inom andra idrotter och Àven lite inom utlÀndsk ridsport, men det har aldrig tidigare gjorts en studie inom svensk ridsport.

Vad har den deklarativa kunskapen för effekt pÄ den procedurella?

Mentala modeller bestÄr av deklarativ och procedurell kunskap. Vad har dessa kunskaper för effekt pÄ varann? Fitts och Posner (1967 enligt Rasmussen, 1991) presenterar en teori som beskriver en utveckling om hur en fÀrdighet utvecklas. Enligt denna teori föregÄr deklarativ kunskap procedurell kunskap. Av resonemanget: hur kan barn rent intuitivt veta hur de ska göra? bildas en hypotes som ska ge svar pÄ frÄgestÀllningen: Àr deklarativ kunskap alltid en förutsÀttning för den procedurella?Ett experiment utfördes med tvÄ oberoende grupper.

Koffeins pÄverkan pÄ tÄrproduktionen

Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka om ett intag av koffein kan pÄverka tÄrproduktionen med hjÀlp av Schirmer 1 test.Metod: I det hÀr arbetet deltog 30 personer i Äldrarna18 ? 28 Är (medelÄldern var 22,3 ± 2,1 Är) som var uppdelade i tvÄ grupper med 15 personer i varje grupp. Den ena gruppen fick 200 ml vatten och 300 mg koffein och den andra fick bara 200 ml vatten. Alla deltagares tÄrproduktion mÀttes fyra gÄnger, en gÄng före intag, efter intag mÀttes tÄrproduktionen efter bÄde 30, 60 och 90 minuter. TÄrproduktionen mÀttes med hjÀlp av Schirmer 1 test, vilket Àr en pappersfilters remsa med en graderad mm-skala som hÀngs fast i deltagarens undre ögonlock, dÀr den absorberar ögats tÄrar.Resultat: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag, men det fanns det efter vattenintag pÄ höger öga dÀr tÄrproduktionen minskning var statistiskt signifikant mellan första och sista mÀtningen (p = 0,011).Slutsats: Det fanns ingen statistisk signifikant skillnad (p > 0,05) efter koffeinintag.

Hinder för musikstudenters individuella konstnÀrliga utveckling

INLEDNINGI samhÀllet kan alkoholism ses som ett avvikande beteende men ocksÄ nyktra kan ses som avvikande. I vÄr kultur anses ofta alkohol vara en social dryck som anvÀnds nÀr vi umgÄs med vÀnner och bekanta. Alkohol Àr betydelsefull för mÄnga och kan Àven vara en sjÀlvklar del i umgÀnget med andra. De som inte dricker ses dÀrmed ofta som "onormala" och "konstiga". Sanktioner som pÄtvingat utanförskap och ifrÄgasÀttande av handlingar och Äsikter utdelas dÄ nÄgon bryter mot normen att dricka alkohol.

MÄngfald hos drömarbetsgivare : En undersökning av företags och ekonomistudenters vÀrderingar och attityder

Dagens arbetskraft prÀglas allt mer av en ökad mÄngfald, vilket stÀller krav pÄ företags hantering av heterogena grupper. Tidigare forskning tyder pÄ att instÀllningen till mÄngfald fÄr en större betydelse för att attrahera talanger. Syftet blir sÄledes att undersöka hur de mest attraktiva arbetsplatserna för ekonomistudenter förmedlar sitt arbete med mÄngfald, samt hur ekonomistudenter upplever och vÀrderar arbetsgivarnas arbete med mÄngfald. En kvalitativ granskning av Ärsredovisningar och hemsidor har genomförts. Delar av datan kvantifierades enligt ett förutbestÀmt index.

Individen - arbetsgruppens frÀmsta tillgÄng

Företag brukar ge ut övergripande mÄl och arbetsbeskrivningar, det vill sÀga funktionella roller, till sin personal. Dock Àr det lÀtt hÀnt att individer och grupper kan finna andra mÄl och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strÀvar Ät olika hÄll. VÄrt syfte Àr sÄledes att analysera vilka mÄl och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan pÄverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillÀmpat grundar sig i en kvalitativ ansats, dÄ det Àr fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har sÄledes observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Bland offer, hjÀltar och förövare : en studie av DN:s och Expressens rapportering av hiv och aids 1986, 2006 och 2009

Vi hade en tes nÀr vi började arbetet med den hÀr uppsatsen och den var att rapporteringen om hiv och aids ur ett Sverigeperspektiv har minskat. Det var vÄr utgÄngspunkt nÀr vi utvecklade vÄrt syfte med uppsatsen. Syftet blev dÀrför att undersöka hur hiv och aids beskrivs, nÀr det beskrivs ur ett Sverigeperspektiv i svensk press. Med Sverigeperspektiv menar vi artiklar som berör Sverige och landets befolkning. VÄrt material har bestÄtt av artiklar frÄn tvÄ av Sveriges största tidningar, Dagens Nyheter och Expressen.

?Jag skulle Äka lÄngt bort? - hur elever i Äk 3 tÀnker kring naturkatastrofer och hur de kopplar dessa till en karta.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur elever i Ärskurs 3 tÀnker kring begreppet naturkatastrofer. Hur uppfattar de naturkatastroferna som sker runt om i vÀrlden och de som sker hÀr i Sverige? Hur kan de koppla dessa till en karta? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr vi har djupintervjuat 9 elever, indelade i 3 grupper, frÄn en skola belÀgen utanför Malmö. VÄrt resultat visar att eleverna har en förstÄelse för att naturkatastrofer kan intrÀffa i Sverige, de Àr dock medvetna om att de som intrÀffar i nÀromrÄdet inte Àr i samma omfattning som i andra delar av vÀrlden. Emellertid brister eleverna i sin kartkunskap, det vill sÀga de hade svÄrt för att förstÄ och orientera med hjÀlp av en vÀrldskarta.

<- FöregÄende sida 60 NÀsta sida ->