Vid möteshantering används många olika groupware, några av de groupware som används är intranät och e-post. Något som blir allt vanligare är att integrerade intranät och e-postlösningar (exempelvis Sharepoint) används vid möteshantering. Det behövs fler jämförelser om hur användbara olika informationssystem är vid möteshantering. Den här studien syftar till att jämföra hur användbart integrerat intranät och e-post är jämfört med separat intranät och e-post vid möteshantering. För att besvara frågan så har groupware walkhtrough och enkäter använts.

Detta arbete handlar om noise och hur det påverkar människans arbetsminne. Den litterära bakgrunden presenterar vad noise är, hur noise fungerar som musik samt en generell överblick över minne och arbetsminnet. Problemet som undersöktes var om noise kunde påverka förmågan att tillgodogöra sig visuell information mer än vad vitt brus gjorde. För att få ett svar på frågan skapades två versioner av ett enkelt spelmoment där testpersonerna, indelade i två grupper, fick se en siffersekvens som sedan skulle skrivas ner. Samtidigt spelades i spelmomentet antingen noise eller vitt brus upp.

Syftet med denna studie har varit att söka finna ett samband mellan dialogsystem designade enligt designmönstret Gameplay Integrated Conversations och meningsfullt spelande. Två prototyper har skapats där den ena haft stöd för tidigare nämnda designmönster och den andra inte. Dessa testades på två grupper om fem personer som återgav sina upplevelser genom ett frågeformulär. Resultaten visade att gruppen som spelade prototypen med Gameplay Integrated Conversations inte upplevde de unika egenskaper som det medförde. Dessutom visade undersökningen att gruppen utan stöd för designmönstret upplevde mer meningsfullt spelande.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Denna studie har undersökt hur en spelares spelupplevelse påverkas av tillgången eller frånvaron av diskreta navigationshjälpmedel i en stor, öppen, virtuell 3D-värld. För att undersöka detta har en spelmodifikation skapats till spelet The Elder Scrolls: Skyrim, som två grupper av testdeltagare har fått spela med olika tillgång till navigationshjälpmedel. 8 personer har deltagit i testet och blivit intervjuade angående sin upplevda spelupplevelse. Resultatet har därefter analyserats och jämförts med hjälp av Grounded Theory. Resultatet har varit oklart men tyder inte på att frånvaron av diskreta navigationshjälpmedel markant förbättrade spelupplevelsen.

Kan kulturaktiviteter vilka erbjuds genom arbetet, resultera i ett ökat välmående för den anställde och eventuellt även en ökad känsla av sammanhang? Detta är utgångspunkten för uppsatsen, som tar sin början i Antonovskys salutogena perspektiv och KASAM, vilket mäts kvantitativt på två grupper där Grupp 1 utgjordes av anställda på arbetsplatser där kulturaktiviteter regelbundet erbjöds och Grupp 2 av anställda på en arbetsplats utan kulturaktiviteter. Genom deltagarnas resultat på KASAM formuläret, utlästes att kulturaktiviteter och ett deltagande i dessa visar ett samband med en ökad KASAM hos individen. Uppsatsen diskuterar sedermera hur kulturkonsumtion kan vara en bidragande mental hälsofaktor av lika vikt som den av arbetsplatser mer erkända uppbyggnaden av fysisk hälsa, genom träning för förebyggande av sjukdom och ohälsa..

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt.

Denna studie handlar om digital teknik, lek och genus i förskolan. Vi har besökt en förskola som använder sig av digital teknik i vardagen på förskolan. För att genomföra studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Vi började med att observera barn på en förskola och vid ett senare tillfälle intervjuade vi barnen på förskolan i grupper om fem barn. Syftet med vår studie var att studera lek ur ett genusperspektiv med fokus på digital teknik Resultatet av vår studie visade att både leken och användandet av den digitala tekniken skiljer sig åt mellan flickor och pojkar. Pojkar leker aktivare och högljudda lekar medan flickor leker stillsammare.

 Internet har utvecklats till att bli den enskilt största källan för information och tjänster från myndigheter och företag. Webbsidor produceras dock sällan med användbarhet i fokus. Detta innebär en risk för att informationssökning och utnyttjande av tjänster försvåras eller omöjliggörs för stora grupper av befolkningen. I denna uppsats fokuseras på äldres problem med att tillgodogöra sig information via Internet på grund av syn-, koordinations- och kognitiva problem, dess bakomliggande orsaker och hur detta kan och bör åtgärdas.Sammanlagt 65 webbsidor har studerats och vi konstaterar att ingen av dessa uppfyller de krav och rekommendationer som finns för att producera användarvänliga webbsidor. Vidare konstaterar vi att de riktlinjer som World Wide Web Consortium utvecklat och som bland annat rekommenderas av Verket för förvaltningsutveckling inte ger någon garanti för att webbsidor blir mer användarvänliga.Uppsatsen avslutas med några rekommendationer för att skapa mera användarvänliga webbsidor. .

Uppsatsen belyser förhållningssätt till kognitiva och kommunikativa hjälpmedel hos skolpersonal i särskolan och gymnasiesärskolan. Datainsamlingen har skett via en webbenkät. Analyser av resultatet är gjorda enligt kvantitativ metod med inslag av kvalitativa tolkningar.Den teoretiska ramen är i huvudsak färgad av ett sociokulturellt tolkningsperspektiv, i vilket ett pro-blematiserande av hjälpmedel, artefakter, redskap och den medieringen av kunskaper som dessa kan bidra till förankras. Efter en inledning med ett normkritiskt förhållningssätt till funktionshinder och samhällsanpassningar redogörs för hur elever dirigeras till särskola och gymnasiesärskola. Sedan följer en redogörelse av kognitiva och kommunikativa hjälpmedel som leder in i frågan om bedömning av förmågor inför anpassningar.Materialet från webbenkäten visar på ett relativt godtyckligt bruk både vad gäller kognitiva och kom-munikativa hjälpmedel hos skolpersonalen.

Frågor kring kön och sexualitet har satts högre upp på dagordningen i moderna organisationer. Trots det är sexualitet en eftersatt forskningsfråga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgår ifrån ifrågasättandet av synen på heterosexualiteten som naturlig och självklar. Normen definierar könen som binära motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensättandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Med terrordådet i New york den 11 september 2001 och USA: s deklarerade krig mot terrorismen, styrdes den globala utvecklingen om där övervakning tenderar att bli alltmer accepterat. Kritiker varnar för att de övervakningssystem som utvecklas riskerar att leda mot ett framtida övervakningssamhälle, där stora grupper av medborgare riskerar att få sitt integritetsskydd i det närmaste upphävt.Denna studie undersöker därför om den internationella terrorismen efter den 11 september lett till en ökad övervakning som på sikt kan hota den personliga integriteten i Sverige.Studien kan inte påvisa en ökad övervakning efter den 11 september, men visar däremot på en del andra resultat. Även om det inte går att påvisa en ökad övervakning så visar den ändå på att terrorismen är ett hot mot den personliga integriteten. Den visar även på att Sverige inte kan neka till eventuella krav på ökad övervakning på grund av medlemskap i olika sammanslutningar..

Studien ämnade undersöka vilka faktorer som till störst del påverkade tjänstemäns arbetstrivsel. Genom att dela in sex faktorer i tre grupper kunde mer kunskap förvärvas om vilket område av individ, chef eller organisation som har störst inverkan på arbetstrivsel. Undersökningsdeltagarna bestod av 196 stycken kommunalarbetare som besvarade en enkät. Resultatet visade att faktorer kopplade till chef hade störst inverkan, därefter organisationsfaktorer och minst inverkan på arbetstrivsel hade individfaktorer. De enskilda faktorerna som påverkade trivsel mest var feedback och delaktighet.

Sammanfattning Jag har under mina tre år på studie- och yrkesvägledarprogrammet märkt att vägledares yrkesroll och yrkesidentitet ofta är otydlig eller felaktig. Om människor i vägledares omgivning har en felaktig förståelse för deras arbete och inte värderar yrket så högt orsakar detta, enligt min mening, en dissonans hos vägledaren. För att på sikt kunna bygga en grund att stärka vägledares yrkesidentitet på är det viktigt att först undersöka om vägledare upplever att det finns en dissonans och hur den i så fall påverkar dem. Syftet med mitt arbete är därför att se hur vägledares yrkesidentitet påverkas av människors förståelse och värdering av deras arbete. Undersökningen förankras först i en teoretisk del som dels består av ett historiskt perspektiv, som, genom att visa hur vägledares yrkesroll förändrats genom åren, ger oss en förförståelse för hur vägledarens yrkesroll ser ut idag, dels ett socialpsykologiskt perspektiv som ger oss en inblick i olika teorier om roller, identiteter och grupper vilket hjälper oss att förstå och analysera de bakomliggande processerna i resultaten från undersökningen.