Sök:

Sökresultat:

2878 Uppsatser om Könssegregerade grupper - Sida 34 av 192

En tvÀrsnittsstudie rörande den samtida förekomsten av privat- och publik sjÀlvmedvetenhet, social Ängest samt smÀrta hos grupper i en studentpopulation.

There is much research into the reasons why a temporary pain, in some individuals, becomes chronic. Many of the causal factors linked with pain also seems to coexist with social anxiety, public self-consciousness and, to some extent, private self-consciousness. The purpose of this study was to investigate and identify possible patterns of self-consciousness (private and public), social anxiety and pain. This was done by a cross-sectional study in which a questionnaire was distributed to students at Örebro University. A total of 302 completed questionnaires were received.

Kohortstorlekens effekt pÄ löneprofiler : En longitudinell studie pÄ Sveriges arbetsmarknad

NÀr efterkrigstidens baby boom trÀdde in pÄ arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper pÄverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det hÀr arbetet testas hur de varierande kohorterna frÄn 40-talet till slutet av 60-talet har pÄverkat löneprofilerna. Datan som anvÀnds kommer frÄn enlongitudinell databas som tÀcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt pÄ de genomsnittliga löneprofilerna. De som Àr födda i enstor kohort och i en uppgÄng till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler Ànde födda i en nedgÄng och i en liten kohort.

Arbetsmarknadscoaching pÄ arbetsförmedlingen : Hinder och möjligheter ur ett handlÀggarperspektiv

FrÄgor kring kön och sexualitet har satts högre upp pÄ dagordningen i moderna organisationer. Trots det Àr sexualitet en eftersatt forskningsfrÄga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgÄr ifrÄn ifrÄgasÀttandet av synen pÄ heterosexualiteten som naturlig och sjÀlvklar. Normen definierar könen som binÀra motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensÀttandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Högskolestudenters matvanor och kroppsuppfattning.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskolestudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig pÄ enkÀtsvar som delades ut till 48 studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 mÀn. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, LÀrarutbildning och HÀlsa/ vÄrdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra sjÀlvkÀnsla men majoriteten ansÄg att skolarbetet pÄverkade sjÀlvkÀnslan. MÄnga kÀnde sig Àven stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

USB 3 jÀmfört med 2.0 : En jÀmförande studie om bulköverföringar

Fokuset i denna studie ligger huvudsakligen pÄ en av de fyra överföringstyper som USB 2 och 3 anvÀnder sig av, bulköverföringar. FrÄn den valda typen av överföring kommer tider och hastighet mÀtas i tolv testfall. Alla testfall delas in i tvÄ grupper ett dÀr mÀtningarna genomförs under tiden media strömmas ifrÄn en annan USB-enhet för att belasta USB-bussen. Och ett annat dÀr bussen Àr obelastat. VÀrden visas och jÀmförs sedan med hjÀlp av grafer och histogram dÀr medelvÀrden, standardavvikelser samt variationskoefficienten har tagits fram.Resultatet i denna studie visar att USB 3 en högre variationskoefficient i vissa lÀgen.

Byggd för rörelse : En undersökning om stillasittande tid pÄ arbetsplatsen

Syfte: Syftet med studien var att med accelerometri undersöka hur stillasittande tid skiljer sig mellan individer med olika aktivitetsnivÄ pÄ ett företag. En vidare mÄlsÀttning var att undersöka sambandet mellan objektiv och subjektiv mÀtmetod av fysisk aktivitet och stillasittande tid.Metod: Totalt 86 personer fullföljde sin medverkan, av dessa var 72 kvinnor och 14 mÀn. De fick dels besvara ett frÄgeformulÀr om fysisk aktivitet och stillasittande, samt bÀra en accelerometer under 7 dagar i följd. FrÄgeformulÀret bestod av delar av och hela redan befintliga frÄgeformulÀr: den korta versionen av IPAQ, Socialstyrelsen och GIH:s hÀlsoenkÀt. Deltagarna delades in i tvÄ grupper efter aktivitetsnivÄ enligt accelerometrimÀtningen, de som uppnÄdde rekommendationen för fysisk aktivitet och de som inte gjorde det.

Högpresterande team: kommunikation och uppföljning Àr kÀrnan i högpresterande team

VÀrlden förÀndras i en allt snabbare takt. Kraven ökar pÄ samhÀllets organisationer att vara flexibla och effektiva. Det lÀgger ett stort ansvar pÄ de grupper och individer som verkar inom dessa organisationer. I Sverige har vi sedan slutet av 1990-talet fÄtt se konsekvenser av denna utveckling i form av en kraftig ökning av sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Som en kontrast till detta finns det grupper som pÄ ett utmÀrkt sÀtt klarar av att hantera denna snabba förÀndringstakt.

Jag kan, jag vill, jag vÄgar: ett försök att stÀrka elevers
sjÀlvförtroende i att tala inför grupp

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur den enskilde elevens sjÀlvförtroende pÄverkades dÄ eleverna fick möjlighet att trÀna sig i att tala inför sÄvÀl större som mindre grupper. VÄr undersökning genomfördes i en Äk 5 dÀr vi med hjÀlp av handledaren valde ut sex försökspersoner. Dessa elever blev intervjuade bÄde i början och i slutet av praktikperioden för att vi skulle kunna utlÀsa om nÄgon förÀndring skett. Eleverna skrev loggbok en gÄng i veckan och vi förde egen dagbok. Vi arbetade genom att gÄ frÄn enkla och lekfulla muntliga uppgifter till mer avancerade för att avsluta med ett enskilt framtrÀdande inför grupp, en sÄ kallad soloredovisning.

Grupparbete i skolan: kan förberedande trÀning ge eleverna en
större kÀnsla av delaktighet i grupparbete?

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om elevernas uppfattning/upplevelse av delaktighet kunde förbÀttras genom att ge dem förberedande trÀning inför grupparbete. Undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Ärskurs 8. Eleverna fick arbeta i pÄ fyra till fem stycken elever per grupp. De hade tre arbetspass per vecka. Vi valde att undersöka tvÄ grupper i varje klass.

Företagaren pÄ landsbygden : en kvinna!

Entreprenörskap och företagande ses som en viktig komponent för att utveckla det svenska nÀringslivet. I Sverige drivs fler företag av mÀn Àn av kvinnor och kvinnor stÄr för bara en tredjedel av alla nystartade företag. DÀrför avsÀtter regeringen medel för att frÀmja kvinnors företagande. I den hÀr studien fokuserar jag pÄ kvinnor som driver företag pÄ landsbygden inom den gröna nÀringen. Studien bygger pÄ tio intervjuer som ska hjÀlpa mig att svara pÄ varför kvinnorna har valt att bli egenföretagare, hur de ser pÄ sig sjÀlva och andra i rollen som företagare/entreprenör. Jag vill Àven ta reda pÄ vad företagarna anser om satsningarna pÄ företagande kvinnor och hur de generellt ser pÄ utbildning kring företagande. Genom att lyfta fram och jÀmföra informanternas svar med forskning kring entreprenörskap och genus vill jag ge en bild av kvinnornas verklighet.

Kvinnors psykiska hÀlsa under menstruationscykeln

Under menstruationscykeln pÄverkas kvinnan av flera hormonstimulerande signalsubstanser och hormoner som i sin tur kan ha olika effekt pÄ den psykiska och fysiska hÀlsan som PMS ? premenstruellt syndrom eller PMDD ? premenstruell dysforisk dysfunktion. Syftet med studien var att undersöka variationer i allmÀnt mÄende, irritationsnivÄ och energi under en menstruationscykel. I undersökningen deltog 2 grupper av kvinnor, de som inte anvÀnder, respektive de som anvÀnder hormonpreparat. Tjugofem undersökningsdeltagare (udd) ingick i undersökningen som pÄgick under 30 dagar.

VÀlmÄende individer har kontroll

Forskning har indikerat att individer med högt vÀlbefinnande Àr bÀttre pÄ att bemöta stress. Syftet med föreliggande studie var att undersöka vilka faktorer som skiljer individer med högt vÀlbefinnande frÄn dem med lÄgt vÀlbefinnande, samt om deltagarna med högt vÀlbefinnande har en bÀttre förmÄga att hantera stress samt balansera krav och kontroll. 184 personer, varav de flesta kvinnor, har fÄtt fylla i Ryff Psychological Well-being scale, Perceived Stress Scale och Job Content Questionnaire för att mÀta vÀlbefinnande, upplevd stressnivÄ och balansen mellan krav och kontroll. TvÄ grupper skapades, en med lÄgt (n=20) och en med högt vÀlbefinnande (n=20). Det framkom att gruppen med lÄgt vÀlbefinnande ansÄg sig ha signifikant lÀgre kontroll Àn gruppen med högt vÀlbefinnande (p=.015).

Korrelerar perfektionism med insomni samt dagtidsfunktion och predicerar perfektionism behandlingsutfall av KBT?

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan kortvarig insomni och perfektionism samt dess pÄverkan pÄ dagtidsfunktion. Det undersöktes ocksÄ om perfektionism var en prediktor för behandlingsutfall av insomni och dagtidsfunktion vid kognitiv beteendeterapi [KBT]. Samplet bestod av 136 deltagare som deltog i en prospektiv behandlingsstudie. Deltagarna randomiserades in i tvÄ grupper. 64 deltagare genomgick en KBT-behandling och 72 deltagare fungerade som kontrollgrupp.

SköldpaddstÀnk och harpraktik

Syftet med denna undersökning var att undersöka hur sociokulturella förhÄllanden i hem och skola pÄverkar elevers skrivande i gymnasieskolan, samt hur skolan kan pÄverka gruppkulturer sÄ alla elever fÄr ut mesta möjliga av sin utbildning i svenskÀmnet. Metoden var aktionsforskningens hermeneutiska metod. Den gick ut pÄ att jag lÀt eleverna i tvÄ elevgrupper dÀr jag Àr lÀrare, göra samma skrivuppgift och samma lektionsserie och dÀrefter utvÀrdera detta samt lÄta utvÀrderingen styra förÀndringar i lÀrarpraktiken. Informanterna lÀste den andra av tre terminer av svenska B. De gick i dels mediaprogrammet och estetprogrammet som samlÀste kÀrnÀmnen och teknikprogrammets elever som inte samlÀste kÀrnÀmnen med nÄgon annan grupp.

"Åh! Ett hemligt tal!" : En kvalitativ studie av yngre elevers resonemang vid problemlösning i matematik

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevers val av resonemang. TvÄ grupper av elever fick arbeta med varsin matematisk uppgift med likadant innehÄll men olika sprÄklig utformning. Om det fanns skillnader i elevernas val av resonemang mellan de bÄda uppgifterna sÄ kunde det indikera att det kan finnas ett samband mellan den sprÄkliga utformningen av en matematisk problemuppgift och elevernas val av resonemang. Jag valde att arbeta med tvÄ kvalitativa metoder som i min undersökning kompletterade varandra, observation och intervju. Resultatet av undersökningen visar pÄ ett mycket svagt samband mellan den sprÄkliga utformningen och elevernas val av resonemang.

<- FöregÄende sida 34 NÀsta sida ->