Syftet med vårt arbete var att undersöka om vi kunde utveckla elevers tankeformer i huvudräkning genom undervisning i skriftlig huvudräkning och samtal kring elevers egna tankestrategier. Undersökningen genomfördes i en sjätteklass med 16 elever i älvsby kommun. Under matematikpassen delade vi in klassen i två grupper med åtta elever i varje grupp. Vid tio olika tillfällen arbetade vi med att samtala om olika strategier i skriftlig huvudräkning och hur de kan användas. Genom att intervjua eleverna var för sig i början och i slutet av praktiktiden har vi trots den korta perioden kunnat se att eleverna utvecklats med hjälp av skriftlig huvudräkning.

Under 2000-talet har det blivit allt viktigare för städer att genom upprustning ordning attrahera investerare, invånare och turister. Upprustning av offentliga miljöer och en ökad övervakning bidrar till en allt mer homogen stad. I centrala delar av svenska städer ses hemlösa och missbrukare ofta som ett hot mot platsens marknadsvärde. För att undvika att missbrukare och hemlösa vistas på offentliga platser omformas dessa för att bli mer öppna och ljusa. För att undvika att människor vistas för länge på platser tas bänkar bort eller utformas bänkar som det inte går att ligga på.

Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med ungdomar i Trollhättan undersöka ungdomar tal om grupptillhörighet och rasism. På vilket sätt förstår individen sig själv i förhållande till gruppen då gruppen påverkar individen i identitetsprocessen? Ett sätt att definiera sig själv är genom att kartlägga och förstå skillnader, olikheterna till andra. Om individen vet vad den inte är så vet den även vad den är. Mina frågor är; hur stor påverkan har diskursens ordning på ungdomarna; i deras sätt att diskutera men även i den identitetsprocess de befinner sig i, kan jag genom ungdomarnas tal se en spegling av den diskurs som finns i samhället i stort?.

Denna uppsats har med kvalitativa metoder undersökt begreppet gentrifiering och hur processen påverkar området Seved i Malmö. Här avhandlas hur begreppet definieras i vetenskaplig litteratur och hur gentrifieringsprocessen kopplas till segregationsprocessen. Genom en fallstudie på området Seved, med analys av planeringsdokument och intervjuer med inblandade aktörer, undersöks om Seved gentrifieras och stadsplanerares inställning till detta. Gentrifiering innebär att invånarna i ett område byts ut från socioekonomiskt svagare grupp till en socioekonomiskt starkare grupp. Sedan begreppet myntades på 60-talet har dess innebörd vidgats och har idag en bred definition. Processen kan beröra såväl urbana som rurala områden samt påverka både låginkomstområden och höginkomstområden.

Syftet med detta utvecklingsarbete är att se om drama kan användas som verktyg i skolan för att stärka grupp och individ. Vi har tagit hjälp av en årskurs ett och tillsammans med eleverna har Övningarna fokuserar på eleverna som individer, på stora och små grupper, samt på trygghet. Vi har utgått från några påståenden som eleverna svarat på för att se vad de själva tycker om det egna jaget och centrala begrepp som speglar det vi gjort i detta arbete. Avslutningsvis kunde vi se att klassen fick en starkare samarbetsförmåga, samt att eleverna faktiskt kunde njuta av att stå i centrum även om de ti Nyckelord: Individ, grupp, drama, tillsammans..

Syftet med detta studium var att undersöka om det fanns skillnader i förmågan till identifikation och konfidensbedömningar för röstigenkänning och ansiktsigenkänning relaterat till yrkeserfarenhet och erfarenhet av identifikationsuppgifter. Undersökning genomfördes som ett experiment med två grupper. Experimentgruppen (N=27) bestod av yrkesverksamma poliser, väktare, larmoperatörer och kriminalvårdare. Kontrollgruppen (N=27) utgjordes av försökspersoner som saknade yrkeserfarenhet av identifikationsuppgifter. Resultatet visade att det fanns en signifikant interaktionseffekt mellan de två identifikationsuppgifterna (röstigenkänning vs.

Denna undersökning avser att belysa klasstorlekens betydelse för karaktären på den verbala kommunikationen mellan eleverna under lektionen, med avseende på om de pratar om undervisningsinnehållet eller ej. Genom en etnografisk observation i en åttondeklass har vi sökt finna specifika situationer i vilka elevernas kommunikation är uppgiftsrelaterad eller inte, samt hur detta kan relateras till klassens storlek. Vi fann tendenser som visade på att den uppgiftsrelaterade kommunikationen ökade i när klassen minskade i antal, samt eleverna lättare återfår koncentrationen i mindre grupper..

Uppsatsen utgör en explorativ studie av ämnet romhackning, en översättningsrelaterad verksamhet innefattande den av entusiaster utförda översättningen av tv-spel. Studiens tre syften är att kartlägga hur romhackning som fenomen ser ut i Sverige, hur svenska romhackare tenderar att arbeta, samt att granska de översättningar som tillkommit. Studien undersöker också om transkreation, en friare form av översättning vanlig inom tv-spelsöversättning, förekommit inom svensk romhackning. Tre metoder används: granskningar av webbsidor tillhörande grupper av svenska romhackare, intervjuer via e-post med individer verksamma inom romhackning, samt provspelningar av slutförda spelöversättningar i syfte att granska deras spelbarhet. Romhackare befinns oftast vara organiserade i form av olika grupper och fenomenet att i Sverige under den inledande halvan av 2000-talets första decennium ha varit förhållandevis utbrett för att år 2010, då studien utfördes, ha minskat betydligt i omfattning.

Nackbesvär är ett samhällsproblem både gällande välmående och indirekt en kostnad för samhället. Gällande ett års incidens av nackrelaterade besvär har Skandinavien högre medelvärden än övriga länder i Europa och fler kvinnor än män drabbas. Vid screening av nackbesvär med en multidimensionell inriktning baserad på en biopsykosocial modell finner man grupper med bristande motorisk kontroll. En av dessa grupper har felaktigt motoriska kontroll mönster exempelvis på ett sådant är en framåtskjuten huvudhållning. Syftet med studien var att undersöka effekterna av motorisk inlärning vid dysfunktionell postural hållning hos personer med långvariga nackbesvär.

På senare tid har det i media uppmärksammats att många skolor inte tar tillvara på de särskilt begåvade elevernas kapacitet. Till skillnad mot flera andra länder saknar Sverige riktlinjer och strategier kring hur man inom skolan kan arbeta för att bemöta och utmana dessa elever. Syftet med uppsatsen är därför att beskriva några pedagogiska erfarenheter, arbetssätt och organisatoriska lösningar som har utvecklats i svenska skolor för att kunna utmana särbegåvade elever i skolan. Studien består av fallstudier på fyra skolor i olika kommuner. Det empiriska underlaget i undersökningen består av fyra semistrukturerade intervjuer med fem respondenter.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Bakgrund: Utsatta grupper som saknar studier eller arbete riskerar att permanenta sin situation i utanförskap. Många i dessa grupper är i behov av särskilt stöd och hjälp från samhället. Arbetsmarknadsåtgärden Amå (fingerat namn) har en sådan uppgift. Amås syfte är att stödja individer i behov av samverkande rehabiliteringsinsatser och att underlätta möjligheterna för individer att nå egen försörjning.Syfte: Att belysa upplevelser kring stödet som framgångsfaktor i Amå som bidragit till arbete/studier.Metod: En intervjustudie med fem respondenter som lyckades komma ut i arbete eller studier efter avslutat tid i Amå. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer.

Syfte Syftet är att ta reda på vilka olika faktorer människor som flyttat till Uddevalla kommun under 2009 anser ha varit avgörande för deras val av bostadsort utifrån demografisk, socioekonomisk och geografisk indelning.Frågeställningar Vilka grupper flyttar till Uddevalla kommun?Vilka bakomliggande faktorer som avgjort valet att flytta till Uddevalla kommun?Hur/om de avgörande faktorerna skiljer sig mellan olika grupper?Finns det några faktorer som är unika eller framträdande med Uddevalla kommun jämfört med Sverige i stort?Vad kan Uddevalla kommun göra för att stimulera inflyttningen?Metod Kvantitativ studie om migranter till Uddevalla kommun under 2009 och deras preferenser.Resultat Uddevallas inflyttare följer det nationella mönstret och utgörs främst av unga personer och personer med svag ställning på arbetsmarknaden. Vad som utmärker Uddevalla jämfört med landet i stort är att många skattar naturfaktorer högt, såsom att Uddevalla är havsnära, att det finns vacker natur och möjligheten till friluftsliv. Uddevallas migranter lägger också mindre vikt vid arbets- och studierelaterade faktorer, sociala faktorer och ekonomiska faktorer än vad nationella studier har visat. Tittar man på skillnaderna mellan de olika demografiska och socioekonomiska grupperna så är det framför allt skillnader i service- och infrastrukturfaktorer som förändras beroende på de behov som främst de demografiska och socioekonomiska egenskaperna ger upphov till.I fråga om hur Uddevalla bör marknadsföra sig så är det första steget att se till att samhällsservicen och infrastrukturen fyller behoven hos medborgarna.

Uppsatsen syfte är att undersöka mötet mellan feministisk religionsfilosofi och frågan om religiös mångfald. Utgångspunkten för uppsatsen är religionsfilosofiska texter av Pamela Sue Anderson och Grace Jantzen och dessa texter får här representera och ligga till grund för en feministisk religionsfilosofi. Som representant för det filosofiska samtalet om religiös mångfald använder jag mig av Mikael Stenmarks översikt över den typologi som präglar det filosofiska samtalet om religiös mångfald. Uppsatsens frågeställning lyder: Vad kan en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Grace Jantzens och Pamela Sue Andersons religionsfilosofiska texter bidra med till det filosofiska samtalet om religiös mångfald?Genom att läsa Andersons och Jantzens litteratur svarar jag för det första på hur en feministisk religionsfilosofi som tar sin utgångspunkt i Andersons och Jantzens texter skulle kunna se ut.

BAKGRUND:  Skattepolitiken kan bidra till att människors villkor förbättras eller försämras. Detta har sällan belysts i folkhälsovetenskapen. Skattereformen 1990/91 finansierades delvis med höjda indirekta skatter. De dynamiska effekter, som utlovades inför skattereformen 1990/91, uteblev. Snart efter reformens införande visade SCB:s undersökning av levnadsförhållanden en ökad oro för familjens ekonomi hos befolkningen.SYFTE: En jämförande analys före och efter skattereformen av lättare psykisk ohälsa med en beskrivning av skattereformens effekter på typfamiljer samt reformens effekter på samhällsnivå.METOD: Litteraturstudie och analys av tillgänglig statistik från SCB.RESULTAT: Under 90-talet ökade den lättare psykiska ohälsan bland såväl yngre som medelålders.