Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva både gymnasieungdomars och skolpersonalens attityder till användningen av svärord i skolmiljön. För att besvara syfte och frågeställningar har jag valt utföra en enkätundersökning som skickats till elever och skolpersonal på en västsvensk gymnasieskola.Det är inte oproblematiskt att hitta en definition av begreppet svordom som skulle accepteras av alla. Svordomar kan beskrivas som tabubelagda kraftuttryck av religiöst ursprung, eller som uttryck som kan innehålla könsord och andra hädelser.Resultaten av enkätundersökningen visar att det finns skillnader i attityder till svordomar i respektive grupper. Majoriteten av personalen och majoriteten av manliga elever hyser inte positiva känslor till svordomar. Fler kvinnor än män upplever att det svärs för mycket i skolan.

Det här examensarbetet har gått ut på att ta reda på hur en ung tv-publik reagerar på effekter i samhällsprogram på tv och hur skillnaden mellan ett inslag utan effekter och ett med effekter upplevs. Jag ville också ta reda på hur man i två fokusgrupper diskuterar och resonerar kring objektivitet på två olika genrer av tv-program. Forskningsfrågorna var: Hur ser två grupper av unga tv-tittare på redigerade effekter i samhällsprogram på tv? Hur upplevs skillnaden mellan ett nyhetsinslag och en dokumentär? Hur viktigt anser de objektivitet vara inom tv-produktioner? För att ta reda på detta genomfördes en fokusgruppsundersökning där åtta personer i åldrarna 20-28 år i två grupper fick titta på ett inslag som redigerats på två olika sätt. Originalversionen har producerats för TV4Nyheterna i Luleå och är helt utan musik och andra effekter.

Uppsala- och Stockholmsregionerna använder Mälaren och dess tillflöden som dricksvattenkällor. I Mälaren varierar halten organiskt kol från år till år och kan medföra problem såsom oönskad lukt, smak och färg vid dricksvattenrening. Det kan även vara problem med avseende på bildning av desinfektionsbiprodukter (DPB) och transport av toxiska ämnen med dricksvattnet. I takt med den globala uppvärmningen kan dessutom halten av organiskt kol i Mälarens ytvatten och dess tillflöden öka. Det medför att halten av organiskt material även skulle öka i vattenverkens råvatten och det skulle i sin tur uppstå svårigheter att hålla dagens gränsvärden.

I vår studie har vi undersökt hur lärare förhåller sig till elever med slöja i grundskolans tidiga och senare år. Vi har även undersökt hur eleverna som själva bär slöja förhåller sig till den. Det är en kvalitativ studie och vi har intervjuat tre lärare respektive tre elever. Två av dessa elever bär idag inte slöja medan den tredje fortfarande bär den. I vårt resultat kommer vi fram till att lärarna rättar sig så mycket de kan efter skolans värdegrund men att det kan uppstå situationer där det är svårt att fullfölja skolans värdegrund med elevers traditioner, trosuppfattningar eller klädsel.

Fetma och övervikt i samhället ökar trots en växande medvetenhet om hälsa. Introduktionen av lightprodukter har fått konsumenten att välja produkt efter fetthalt och därmed har de fått i sig en stor mängd socker som ofta tillsätts lightprodukter för att bibehålla den goda smaken. Dagens debatt om dolt socker i livsmedel har kommit att uppmärksamma konsumenten om faran med ett ökat sockerintag. Med de många hälsolarm som idag utfärdas kan det vara svårt för konsumenten att ta åt sig innebörden av alla. Dock verkar sockerdebatten ha fått fäste i konsumentens medvetande.

Genom att få personal och grupper att agera proaktivt i så kallade slimmade organisationer (Lean Production) kan risk för likriktning och stagnation motverkas trots hård effektivisering. Låg grad av samhörighet i grupper har i studier konstaterats försvaga proaktivitet, medan ledarskapsstilar såsom delaktigt och transformativt ledarskap tycks stärka samhörigheten och proaktiviteten. Innevarande studie ämnade pröva sambanden på lägre hierarkisk nivå mellan proaktivitet och ledarskapsstilar, proaktivitet och gruppens kollektiva tilltro till förmåga, genom Banduras begrepp ?Collective efficacy?, och den samlade effekten på proaktivitet genom ledarskapsstil och gruppens tilltro på sin kollektiva förmåga. 411 deltagare i ett större företag inom fordonsbranschen skattade sin ledares stil och sin grupp varefter utvalda index reliabilitetstestades och aggregerades till gruppnivå.

Barn i yngre skolåldern spenderar mycket tid på skolgården; därför är det viktigt att de trivs där. Flera studier har visat på just vikten av anknytning till plats för människors psykiska välmående och känsla av samhörighet. Genom förståelse för vad platsanknytning är och hur det uppstår ökar chansen för landskapsarkitekter att kunna skapa omtyckta platser. Syftet med kandidatarbetet är att undersöka hur kvaliteterna hos barns favoritplatser utomhus kan utgöra underlag för en skolgårdsutformning. Inom undersökningen representerade uttrycket ?favoritplats? en plats som barnet knutit an till.

Syftet med den här uppsatsen är att djupstudera hur publiken uppfattar sanningshalten i dokumentärfilmen Sacrificio av Erik Gandini och Tarik Saleh som sändes i Sveriges Television år 2001. Filmen handlar om vem som avslöjade gerillaledaren Che Guevara. Vi har utgått från tre grupper som fått agera publik och tittat på dokumentärfilmen under tre separata tillfällen. Dessa grupper har sedan blivit intervjuade som en enhet och därefter har svaren tolkats som tre enheter. Grupperna har varit åldersbaserade och bestått av fyra till fem personer.

Denna undersökning har sin utgång i en designpedagogisk situation där fokus ligger kring frågan: Hur kan samverkan och samarbete synliggöras i ett designpedagogiskt projekt där en artefakt skapas gemensamt av gymnasielever? Frågeställningen syftar främst till att synliggöra hur en grupp agerar i en utarbetad workshop. Sammanhållning är ett centralt motiv i undersökningen. Workshopens utformning avser att synliggöra hur elever samverkar i en grupp. Underfrågan är: Hur ser eleverna på en pedagog som medverkar i det gemensamma arbetet i form av en workshop? På motsvarande sätt är det intressant att se hur pedagogens roll kan påverkas av en utarbetad workshop.

På Scanias motormontering i Södertälje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG är en av de grupper som arbetar med att framställa verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar främst för de tillfällen då nya monteringsverktyg ska anskaffas på grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslängd, för att uppnå detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet än tidigare. Examensarbetets mål är att skapa en förbättrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och främjar framtagning av monteringsverktyg med en rätt flexibilitetsgrad.

Mitt huvudsakliga syfte med denna studie är att få fram vilket stöd dessa elever erbjuds för att fungera i skolan samt hur rutinerna på några skolor ser ut idag för att kunna erbjuda elever med Aspergers syndrom en fungerande skolgång?Jag genomfört min undersökning i tre kommuner i Mellansverige, två mindre kommuner samt en lite större. I undersökningen har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med enhetsansvariga för resursteamen samt specialpedagogerna som arbetar i resursteamen.Undersökningen visar att det ser olika ut i kommunerna för elever med Aspergers syndrom. I den större kommunen har de särskilda klasser för elever med Aspergers syndrom medan man i de båda mindre kommunerna är eleverna integrerade i den vanliga skolverksamheten. De båda mindre kommunerna har mindre grupper där eleverna med Asperger ofta går hela eller delar av dagen.

Syftet med undersökningen är att inom laborativa moment i naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet skapa inblick i om det finns generella skillnader i hur killar respektive tjejer arbetar och om detta medför några skillnader i förutsättningar att klara av laborativa moment.Metod: Teorigenererande observationsstudie med låg grad av struktur.Bakgrund till arbetet är rapporter som gör gällande tjejers och killars fallande resultat inom naturvetenskap. Laborativa moment inom naturvetenskapliga ämnen sätter såväl praktiska som teoretiska kunskaper inom ämnet på prövning därför är empirin vald som plattform för arbetet. Examensarbetet har som ansats att ge inblick i om det finns generella skillnader i hur tjejer respektive killar förhåller sig till laborativt arbete inom naturvetenskapliga ämnen på gymnasiet.Resultat: I undersökningen har gruppkonstellationer bestående av könshomogena tjejgrupper, könshomogena killgrupper samt könsheterogena grupper studerats. I samtliga gruppkonstellationer utkristalliserades några olika mönster med avseende på interaktion i grupp, interaktion mellan grupper, lärarkontakt, sätt att handskas med laborationen och därmed olika förutsättningar till lärande. Man kan, dock inte utan undantag, se antydan till skillnader i hur tjejer och killar generellt arbetar med naturvetenskapliga laborationer..

Rapporten presenterar riktlinjer för lättläst och informationsdesign, och hur de har använts för att utforma ett instruktionsblad till lättläst.Syftet med arbetet har varit att bearbeta ett befintligt instuktionsblad så att det når ut till grupper med lässvårigheter.De metoder som använts under utformningen har varit litteraturstudier och kvalitativa studier i form av utprovningar..

Ett flertal studier har påvisat det sociala stödets betydelse för äldres hälsa och välmående. Denna studie syftar till att beskriva äldre personers upplevelser av socialt stöd samt utforska i vilken omfattning äldre personer erfar sig ha stöd av familj, vänner, föreningar och andra sociala grupper samt samhället. Studien genomförs med hjälp av djupintervjuer av äldre personer över 80 år, boende i Oskarshamns kommun. De äldre finner socialt stöd från familj och vänner vara viktigt, då det bland annat innebär trygghet, glädje, tillit och gemenskap. Informanterna uppger sig ha ett stort stöd från familj och vänner vilket anses betyda mycket för deras välmående.

En kvantitativ studie har gjorts på två grupper inom vården i Västra Götalandsregionen, där en av grupperna hade använt sig av verktyget Samspelsdialogen. Syftet med studien var att undersöka om Samspelsdialogen är ett effektivt verktyg för att påverka känsla av sammanhang (KASAM). Detta gjordes genom att jämföra de två grupperna. Det under-söktes även om arbetskontrollokus (WLOC) skiljde sig mellan dessa grupper samt om det fanns samband mellan internt WLOC och högt KASAM. Dessutom undersöktes om äldre respondenter hade starkare KASAM än yngre respondenter samt om KASAMs komponenter förklarar olika stor del av totalt KASAM.