Syftet med denna studie är att undersöka och analysera betydelser och föreställningar av oskuld bland unga på ett nätforum för att försöka förstå hur dessa ter sig. Materialet, vilket består av utvalda foruminlägg, inhämtas genom dolda observationer och bearbetas med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Uppsatsen behandlar ämnet oskuld i relation till ungdomar, sexualitet, normer och Internet. Studien begränsas till ett nätforum för unga och det är endast de åsikter och tankar som cirkulerar i det virtuella rummet som behandlas i uppsatsen. Inom det ungdomsfokuserade sociala arbetet upplever många socialarbetare en osäkerhet i att bemöta funderingar kring sexualitet och vår förhoppning med denna uppsats är att försöka bredda synen på oskuld och sexualitet bland ungdomar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka orsaker till ungdomars framtidsplaner med avseende på att stanna i, eller flytta från, Luleå inom fem år efter avslutad gymnasieutbildning. De faktorer som undersöks är attityder, subjektiva normer och upplevd beteendekontroll, vilka ingår i Icek Ajzens (1991) teori om planerat beteende (TPB). Undersökningen genomfördes med en enkät utformad i enlighet med Icek Ajzens (2002) och besvarades av 85 elever vid Luleå Gymnasieby. Alla gick sitt avslutande år vid gymnasiet och var i åldern 17-19 år. Resultaten visade att upplevd beteendekontroll hade störst effekt på intentioner om att stanna kvar i Luleå.

Psykiskt välmående består av såväl frånvaro av psykiska symtom som närvaro av subjektivt välbefinnande, tillstånd som bör mätas oberoende av varandra. I brist på ett lättillgängligt, kostnadsfritt och för svenska förhållanden tillförlitligt mätinstrument för subjektivt välmående, genomfördes en explorativ studie i syfte att undersöka Välmåendeformulärets psykometriska grundförutsättningar som sådant. Instrumentet undersöktes i en icke-klinisk (163 psykologistuderande) respektive klinisk population (107 psykiatripatienter), och visade utmärkt intern konsistens (Cronbachs ? = ,926 respektive ? = ,951) och test-retest reliabilitet (7 ± 1 dagar; ICC = ,80), god validitet samt bedömdes ha förmåga att diskriminera mellan icke-klinisk respektive klinisk grad av subjektivt välmående. Resultaten gav stöd åt en enfaktorlösning, med subjektivt välmående som bakomliggande variabel.

Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen.

I Sverige har forskningen kring mäns partnervåld mot kvinnor främst utgått från kvinnans roll som våldsutsatt istället för mäns roll som våldsutövande. Syftet med detta arbete är att undersöka hur den svenska facklitteraturen diskuterar mäns partnervåld mot kvinnor. Vår frågeställning har varit följande: Vilka generella konstruktioner av mäns partnervåld mot kvinnor framkommer i facklitteraturen med beaktande av temana makt och kontroll, kvinnans självbild, omgivningens attityder och normer samt orsaksförklaringar till partnervåldet? Arbetet utgörs av en kunskapsöversikt över sju stycken primärdokument som har analyserats med hjälp av socialkonstruktionistisk teoribildning. Resultaten visar att det finns en risk med att majoriteten av författarna i våra primärdokument diskuterar kvinnor som en särskilt utsatt grupp för mäns våld.  Författarna konstruerar en bild av kvinnan som offer för mannens partnervåld och mannen som förövaren.

Inom hospitalitybranschen är det mötet mellan gäst och personal som är i fokus. Det blir allt viktigare för organisationen att tillfredsställa gästen på ett emotionellt plan, utöver den grundläggande servicen. Forskning visar på att kulturen i organisationen påverkar personalens förhållningssätt till gästen, och att ett gott värdskap kan bidra till gästnöjdhet och lojalitet. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur organisationskulturen påverkar värdskapet mot gästen inom hospitalitybranschen.Uppsatsen var en litteraturstudie som grundades på fem vetenskapliga artiklar vilka granskades, bearbetades och sammanfattades utifrån uppsatsens syfte. Resultatet av studien visade på att det inte är den fysiska produkten som är av störst värde för gästen, utan miljön och värdskapet runt omkring.

Uppsatsen behandlar frågan om vilken relation som finns mellan de handlingar statliga tjänstemän utför i sitt arbete (förvaltningshandlande) och de underliggande normer som skall styra detta handlande. Tesen som författaren driver är att denna relation präglas av en anomisk brist. Baserat på en genomgång av relevanta juridiska begrepp återges konkreta exempel på handlande av statliga tjäntsemän. En teoretisk genomgång av relevant teori hos Hans Kelsen, Carl Schmitt och Giorgio Agamben ligger till grund för en analys av anomin som en ofrånkomlig ontologisk aspekt av allt normbundet handlande. The thesis treats the question of what relation there is between action performed by public officials and the norms that supposedly directs these actions.

This study focuses on single peoples construction of their lifes in relation to normative heterosexual coupledom. It is based on five interviews made with single women and men at the age of 24 to 51 who live by themselves. The queer theory which puts the heteronormativity in question is used as a theoretical framework. Discourse psychology functions as an analytic approach. It focuses on the use of language in the construction of reality in a world of determinant discourses.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

I detta arbete studeras ett försök att formulera frågemallar för reflektionsarbete i ämnet slöjd enligt Kreativ Frågeställning, ett moment ur en metod kallad LIP, LösningsInriktad Pedagogik. Detta för att ge eleverna förutsättningar att med metodens processfrågor (öppna frågor) kunna reflektera över hela slöjdprocessen och nyvunna kunskaper. LIP är egentligen att se som ett övergripande förhållningssätt som riktar sig mot avvikelser mot normer och osociala beteenden, till exempel störande av ordning i klassrummen, prat, ?trams? och så vidare. Arbetet är en kvalitativ empirisk undersökning av elevers planering och reflektionsarbete före och efter slöjdprojekt och undersökningen sker helt och hållet i den vardag elever och lärare rör sig i.

BakgrundI bakgrunden beskrivs genus och jämställdhet utifrån ett historiskt perspektiv samt genom aktuell forskning. Även internationell forskning tas upp. Begrepp som är aktuella för studiens område lyfts fram och beskrivs. De normer som finns i samhället kring kvinnligt och manligt presenteras. Miljö, material och barnlitteratur diskuteras utifrån ett genusperspektiv.

Dagens arbetsplats blir alltmer internationell och därmed multikulturell. Medarbetare med skilda arbets- och tillvägagångssätt, idéer, traditioner och normer möts på nya sätt och i nya situationer. För att dessa kulturmöten ska bli givande och stimulerande för alla parter, finns behovet av en medvetenhet för de kulturella skillnaderna. Denna studie är en beskrivning av vilka upplevelser och erfarenheter som fanns inom det kulturellt blandade projektet, ?Pegasus? på Skanska Sverige AB.

Uppsatsen syfte är att undersöka hiv-positivas berättelser om (framtida) relationer, vilka strategier kring relationer (och framtiden) som finns i dessa berättelser och vilka samhälleliga normer som återfinns i individernas berättelser. Syftet har även varit att sprida information om hiv inom akademien, att låta hiv-positivas berättelser höras och bli aktiva, talande subjekt och att analysera dessa berättelser i en samhällelig kontext. Uppsatsens bakgrund tar upp medicinska, historiska och samhälleliga kontexter och visar på relationen mellan tid, plats, medicinska framgångar och värderingar. Det finns få studier gjorda under 2000-talet som både tar upp ett normkritiskt perspektiv på samhälleliga diskurser och innehåller hiv-positivas berättelser och förhandlingar med bilder av hiv(-positiva). Det saknas dessutom studier om hiv som har ett vi-perspektiv, det vill säga ett forskarperspektiv som inte studerar ?de där? utan har egna levda erfarenheter med i forskarpositionen.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade.