Sökresultat:
3174 Uppsatser om Könsneutrala uttryck - Sida 8 av 212
En rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen - utifrÄn ett vÀrderingsperspektiv
Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.
Syftet med uppsatsen var att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv ? undersöka hur övervakning har blivit ett uttryck för maktutövning i det moderna samhÀllet. För att besvara uppsatsens syfte anvÀndes tvÄ frÄgestÀllningar som vardera berörde framstÀllningen av övervakningsdiskursen. Den ena frÄgestÀllningen analyserades pÄ makronivÄ med utgÄngspunkt i diskursteori och textanalys av massmediala artiklar. Den andra frÄgestÀllningen utreddes genom en diskurspsykologisk ansats pÄ mikronivÄ, dÀr intervjuer med pedagoger och elever analyserades med hjÀlp av samtalsanalys.
Den nya skolan: debatten kring lÀroplansreformerna 1965, 1970 och 1994
Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur ledarsidor frÄn tidningar med olika politiska inriktningar/ÄskÄdningar kom att stÀlla sig till de nya lÀroplansreformerna frÄn 1965, 1970 och 1994, och vilka huvudlinjerna, grupperingarna och argumenten var samt vilka Äsikter tidningarna ger uttryck för angÄende lÀroplanerna och den nya skolan. Undersökningen sker genom att analysera de tidningar, ledarsidor, som fanns tillgÀngliga under undersökningens tidsperiod och hur de behandlade och debatterade lÀroplansreformerna. Resultaten visar att Àven om tidningarna var oeniga i vÀrderingarna kring lÀroplansreformerna, sÄ Àr de emellanÄt eniga i sakfrÄgor. Det förekommer ej nÄgon reell debatt tidningarna emellan, utan snarare en serie av olika Äsikter och ÄskÄdningar som de olika tidningarna ger uttryck Ät..
Float coat 365 : en flytvÀst för hundar
Under mitt examensarbete har jag undersökt hur jag kan Àndra vÄr uppfattning av en produkt genom att ge den en ny form och ett nytt uttryck. Jag har under tio veckor tagit fram en hundflytvÀst, som idag klassas er som en sÀkerhetsprodukt, och tittat nÀrmare pÄ hur man fÄr Àgare och hund att verkligen vilja anvÀnda produkten samtidigt som funktionen och formen optimeras.SlutmÄlet med mitt projekt har varit att kombinera ihop de delar som jag har lÀrt mig under utbildningens gÄng. Jag har velat lÀgga fokus pÄ att undersöka form, funktion och uttryck i kombination med att jobba mot ett etablerat varumÀrke.Jag har samarbetat ihop med företaget Helly Hansen under mitt projekt. Idén har varit att tillsammans med dem ta fram en ny hundflytvÀst med fokus pÄ anvÀndar- och brukarvÀnlighet samtidigt som form och fÀrgsÀttning undersöks och skapas enligt företagets formprinciper..
Deliberativa samtal i gymnasieskolan : en syftesrelaterad lÀsning av styrdokument och lÀromedel
Intentionen med det hÀr arbetet Àr att fördjupa vÄr kunskap om den deliberativa demokratins betydelse, i form av deliberativa samtal. Syftet Àr att undersöka vilka uttryck för deliberativa samtal som gÄr att finna i lÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) och i kursplanerna för Kemi A och Mediekommunikation. Vi har Àven undersökt lÀromedel i nÀmnda Àmnen för att se vilket utrymme de lÀmnar för att bedriva deliberativa samtal som en del av undervisningen.Den metod som anvÀnts i arbetet tar sin utgÄngspunkt i pragmatismen och undersökningen utgörs av en textanalys som bygger pÄ syftesrelaterade lÀsningar. Vi har utvecklat en tolkningsmodell som bygger pÄ in- respektive utlÀsningar för att belysa vÄra forskningsfrÄgor. InlÀsning innebÀr att texten förstÄs pÄ dess egna villkor i dess egna perspektiv.
ProblembÀraren : en textanalys av 10 ÄtgÀrdsprogram
Denna kvalitativa textanalys tar fram och analyserar de uttryck som lÀrarna skriver i ÄtgÀrdsprogrammen kopplade till individen eller omgivningen. Syftet Àr att undersöka vad lÀraren skriver ifrÄga om vem som Àr den s k problembÀraren i varje Àrende och hur ÄtgÀrderna utformas efter detta. En skola för alla Àr ett uttryck som myntades redan Är 1980 och innebÀr att alla elever har rÀtt till likvÀrdig utbildning efter individuella behov och förutsÀttningar. Detta uttryck innebÀr ocksÄ att skolan inte ska försöka anpassa eleven efter omgivningen utan istÀllet anpassa omgivningen efter eleven. Tidigare forskning visar pÄ att det varit för stort fokus pÄ individen i arbetet med ÄtgÀrdsprogrammen. Vi valde textanalysen som metod eftersom vi var intresserade av att se vad lÀraren skrev. Vi samlade in tio ÄtgÀrdsprogram frÄn tre enheter och tolkade uttrycken lÀraren anvÀnde i dokumenten.
Att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi : Psykoterapeuters beskrivningar av hur de introducerar patienter i psykodynamisk psykoterapi, samt deras reflektioner och resonemang kring detta
Syftet med denna studie var dels att undersöka hur ett antal kliniskt verksamma psykoterapeuter beskriver sitt sÀtt att introducera patienter i psykodynamisk psykoterapi, dels att undersöka psykoterapeuternas reflektioner och resonemang kring detta. För detta syfte valdes en kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med Ätta legitimerade psykoterapeuter, vilka alla hade en utbildning med psykodynamisk inriktning. Psykoterapeuterna var verksamma bÄde inom offentlig och privat verksamhet. Deras beskrivningar av hur de introducerar patienter rörde tvÄ huvudomrÄden.
En förlorad vÀrld? Dialekt och andra uttryck i ett reportage frÄn the Fens
I den hĂ€r uppsatsen diskuteras en översĂ€ttning av ett reportage frĂ„n the Fens, pĂ„ den engelska landsbygden. Originaltexten genomsyras av dialektala uttryck, geografiska egennamn och ord relaterade till landsbygdslivet. ĂversĂ€ttningsmöjligheterna för dessa uttryck diskuteras i uppsatsen. Diskussionen kring översĂ€ttningen, som görs med hjĂ€lp av exempel frĂ„n kĂ€lltexten, utgĂ„r frĂ„n tidigare forskning, men Ă€ven frĂ„n personliga preferenser och val.Ăverföring av dialektala uttryck frĂ„n ett sprĂ„k till ett annat utgör den största delen av uppsatsen. Vid sidan av syftet med Ă„tergivande av talad dialekt i skrift, diskuteras Ă€ven bland annat bortfall och kompensation vid översĂ€ttning av dialekt.
Flickors och pojkars anvÀndning av Äsiktsuttryckande adverb i skriven text
I studien undersöks om det finns nÄgot samband mellan kön och hurförfattarens Äsikter uttrycks i elevtexter. Kvantitativa metoder anvÀndsför att undersöka den relativa anvÀndningen av adverb med förstÀrkandefunktion av författarens Äsikt, eller direkt kommenterande adverbsom uttrycker Äsikt. Materialet som anvÀnds för undersökningen Àruppsatser i svenska frÄn det nationella provet i svenska. De statistiskaresultaten visar att flickornas texter innehöll fÀrre förstÀrkande ellerÄsiktsut-tryckande adverb jÀmfört med pojkarnas texter. Den individuellavariationen Àr stor, men det finns en klar tendens att pojkarna anvÀnderfler förstÀrkande uttryck Àn vad flickor gör i sina texter.
Makt som vandrar - en kvalitativ studie om hur skolkuratorer kan uppleva att makt fördelas i elevhÀlsoteam
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om skolkuratorer upplever att makt kommer till uttryck i det elevhÀlsoteam dÀr de arbetar och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Vidare har vi undersökt vad informanterna tror att det kan bero pÄ samt vad det kan fÄ för konsekvenser för socionomens arbete. Vi har genomfört kvalitativa enskilda intervjuer med fem skolkuratorer verksamma pÄ fem olika grundskolor i Göteborg. Resultatet visade att makt kommer till uttryck i elevhÀlsoteam pÄ tvÄ huvudsakliga sÀtt; som fast genom position och som vandrande mellan teammedlemmarna. Dessa tvÄ maktformer har vi valt att benÀmna som positionell makt och vandrande makt.
Att fÄ tillgÄng till ett sprÄk
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilket vÀrde och syfte estetiska uttryck eller aktiviteter har i fritidshemmets verksamhet idag. Jag har undersökt vad fritidspedagoger och forskare inom fÀltet anser att vÀrdet med estetiska aktiviteter Àr, samt vilka estetiska aktiviteter som erbjuds eleverna. I mitt examensarbete har jag till stor del valt att utgÄ frÄn det radikala estetiska begreppet. Jag har Àven diskuterat hur estetiska uttryck och aktiviteter kan ge tillgÄng till ett sprÄk, och att man som yrkesverksam i fritidshem idag mÄste förhÄlla sig till ett utvidgat textbegrepp. Jag har i min undersökning kommit fram till att de respondenter jag har intervjuat har tydliga uppfattningar om hur det estetiska pÄ olika sÀtt kan vara vÀrdefullt för eleverna och varför man erbjuder estetiska aktiviteter pÄ det sÀtt som de gör..
Kön och genus relaterat till smÀrta i upplevelser, uttryck och behandling
One area of responsibility for a nurse is to alleviate suffering. Gender
research has shown that there are differences between men and women.
The aim of this literary study has been to elucidate men and womenâs
experience and expression of pain and to examine to what extent sex and
gender influence which treatment the patient receive. The study is based
on 21 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl. The
result shows that women experience and express more pain than men,
postoperative and experimental. It is however not possible to draw any
general conclusions in terms of the need for men and women to be
treated in different ways.
Tyst Bok - Bilden av svenska historielÀroböckers syn pÄ miljö och jÀmstÀlldhet
Undersökningen syftar till att synliggöra hur vÀrderingar och normer tar sig uttryck i
bild och text i tre svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet. Tanken pÄ bilden som ett
redskap och vilka effekter bilden har för undervisningen vad gÀller perspektiven miljö
och jÀmstÀlldhet Àr frÄgor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild
och text i lÀroböckerna? Hur vÀl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns
i skolans styrdokument vad gÀller miljö och jÀmstÀlldhet? Dessa frÄgor har genom en
kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och
analyserats. Resultatet visar att lÀrobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att
fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jÀmstÀlldhetsperspektiv i undervisningen
Àr ytterst begrÀnsat..
Ute pÄ djupt vatten? : - en kvalitativ studie om pojkar och flickors tal om simundervisningen i skolan
Syftet med studien var att utifrÄn ett genusperspektiv belysa vilka diskurser som framtrÀder i pojkar och flickor i de Àldre Äldrarnas tal om sina erfarenheter av skolans simundervisning. FrÄgestÀllningarna i studien var; vilka diskurser som synliggörs i elevers tal om att inte delta pÄ simlektionerna och genom vilka diskurser manlighet och kvinnlighet kommer till uttryck. Studien hade en socialkonstruktionistisk ansats dÀr fokusgruppsintervjuer fungerade som datainsamlingsmetod och dÀr analysen inspirerades av kritisk diskursanalys. Resultatet av studien visade att elevernas tal om att inte delta i simundervisningen utgÄr frÄn tvÄ diskurser; offerdiskursen och krÀnkningsdiskursen. I offerdiskursen gav eleverna uttryck för dels yttre faktorer, det vill sÀga orsaker till icke deltagande som de sjÀlva inte kan pÄverka, dels faktorer dÀr de sjÀlva vÀljer sitt deltagande eller icke deltagande.
Buddhismen i Sverige
I och med vÀsterlandets kulturella och historiska möte med österlandet har bÄda parter fÄtt integrera med varandra och ta del av varandras skiljaktigheter. Dessa olikheter, kulturer emellan tar sedan en positiv, negativ eller relativ neutral stÀllning till varandra. Denna uppsats fokuserar pÄ att se hur mötet mellan vÀsterlandet, med fokus pÄ Sverige och dess möte med buddhismen har tagit sig uttryck. Mötet och integreringen dessa emellan har pÄgÄtt i mindre form sedan 1970-talet, men inte blommat upp förrÀn slutet av 1990-talet. DÄ mötet mellan buddhismen som livsfilosofi och Sverige tagit sig an olika uttryck anser jag det Àr problematiskt att komma fram till ett fullstÀndigt svar i den nedan angivna frÄgestÀllningen.