Sök:

Sökresultat:

709 Uppsatser om Könskonträra namn - Sida 19 av 48

Ska det engelska sprÄket implementeras i den svenska förskolan?

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa olika perspektiv och Äsikter om att implementera det engelska sprÄket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frÄgestÀllningar: "Vad anser pedagogerna pÄ förskolan om att implementera engelska sprÄket i den svenska förskolan? Anser vÄrdnadshavarna att det engelska sprÄket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk lÀroprocess?".  Ett tidigare experiment om Àmnesintegration mellan engelska och estetisk lÀroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkÀter).

Juventus IF : Interaktion inom ett marknadssystem fo?r ett amato?rlag

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

"Man behöver inte vara ensam" : En kvalitativ undersökning av elevers upplevelse av pedagogledd rastaktivitet.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har nÄgon betydelse. MÄlet Àr att ta del av elevernas egna tankar och synsÀtt. Undersökningen utgÄr ifrÄn vad barnen tycker och tÀnker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes pÄ har sedan ett Ärs tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som nÄgot positivt.

FörÀndringar av tÄrfilmens osmolaritet mellan morgon och kvÀll hos personer utan symptom pÄ torra ögon

Syfte: Syftet med studien var att utvÀrdera om det fanns nÄgon variation av tÄrfilmens osmolariet, morgon och kvÀll hos personer utan symptom av torra ögon.Metod: TÄrfilmens osmolaritet mÀttes pÄ totalt 30 patienter, tvÄ gÄnger pÄ en dag; morgon och kvÀll. MÀtningarna utfördes med TearLabTM osmolarity system. BÄde höger och vÀnster öga mÀttes pÄ varje patient. Samtliga deltagande ombads fylla i en symptomenkÀt vid namn TERTC-DEQ. Endast personer utan symptom pÄ torra ögon tillÀts delta i studien.

Signaldetektionsteorin som juridiskt analysverktyg : En studie av allmÀnhetens beviskrav och fördomar

En teori för analys av beslut dÄ valet stÄr mellan tvÄ klasser av svar dÀr osÀkerhet finns Àr signaldetektionsteorin. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om allmÀnhetens uppfattning om en tilltalads skuld eller oskuld pÄverkas av bevismÀngden samt om etniska fördomar inverkar pÄ bedömningen, med signaldetektionsteorin som analysverktyg. Undersökningsdeltagarens (ud) uppgift var att lÀsa tvÄ beskrivningar av fiktiva hÀndelser för att sedan besvara hur ud bedömer situationen. Texten bestod av en beskrivning av tvÄ mÄl dÀr en person stÄr Ätalad för stöld i det ena och för misshandel i det andra samt vilken bevisning som Äklagaren har Äberopat i de bÄda mÄlen. I stöldmÄlet representerades signalen av en större mÀngd bevisning, vilket förvÀntades öka ud:s sÀkerhet för att den tilltalade Àr skyldig, och i misshandelsmÄlet av ett utlÀndskt namn, vilket förvÀntades vÀcka fördomar och dÀrigenom uppfattas som ett indicium i sig.

Videoupptagning i vÄrdsituationer : Konsekvensen för den enskildes rÀtt till privat- och familjeliv enligt artikel 8 EKMR

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Varför sÄ mÄnga namn pÄ röstregister? : En intervjustudie om hur sÄngpedagoger hanterar begreppet röstregister i sin undervisning?

Syftet med studien Àr att undersöka hur sÄngpedagoger beskriver att de arbetar med röstregister i sin undervisning, vilka olika röstbegrepp informanterna anvÀnder sig av samt hur de förklarar dessa för eleverna. Med denna studie vill jag fÄ en bild av hur terminologin pÄverkar undervisningen nÀr samma register förklaras pÄ olika sÀtt. Jag har utgÄtt frÄn kvalitativa intervjuer för att pÄ sÄ sÀtt fÄ en mer utförlig bild av sÄngpedagogers uppfattningar och handlingar. Jag har intervjuat fyra sÄngpedagoger i olika genrer för att se om det finns nÄgon skillnad i val av begrepp utifrÄn vilken genre de arbetar inom. För att kunna tolka och försöka förstÄ informanterna pÄ ett djupare sÀtt har jag anvÀnt mig av ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt.

Attityder och kunskapskÀllor hos socialtjÀnst och polis om vÄld i hederns namn

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskÀllor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat vÄld och förtryck?. Studien granskar ocksÄ om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser nÀr det gÀller arbetet med unga mÀn med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

Svenska som andrasprÄk A och Svenska som andrasprÄk 1 -  samma kurs med olika namn?         : En jÀmförelse av kursplanerna inom LÀroplan för frivilliga skolformer 94 och LÀroplan för gymnasieskolan 2011.        

Syftet med min uppsats Àr att undersöka hur lÀrare ser pÄ behovet av utbildning i svenska som andrasprÄk samt undersöka vilka faktorer som pÄverkar sprÄkinlÀrningen. Jag har valt att intervjua tvÄ verksamma lÀrare med lÄng erfarenhet av andrasprÄksundervisning. Mina informanter Àr överens om att trygghet Àr grunden för sprÄkutveckling i ett undervisningsperspektiv. De betonar att i ett klassrum dÀr det finns goda möjligheter för interaktion, aktiv produktion av muntlig och skriftligt sprÄk i meningsfulla sammanhang, dÀr skapas förutsÀttningar. Det ligger helt i linje med aktuell forskning.Enligt forskningen Àr lÀrarnas utbildning en pÄverkansfaktor nÀr det gÀller elevernas resultat.

Pandrol fastclip rÀlsbefÀstning

I programmet SamhÀllsbyggnad, LuleÄ universitet (LTU), ingÄr det att skriva ett mindre utrednings-/forskningsprojekt om ett Àmne som man fÄtt kunskaper och fÀrdigheter om i utbildningen. Projektet Àr den avslutande delen i utbildningen. I denna rapport utreds ett problem som uppstÄtt nÀr en ny sorts rÀlsbefÀstning tillkommit vid namn Pandrol fastclip och som inte hÄller som vÀntat. RÀlsbefÀstningen Àr fÀrdigmonterad pÄ slipern redan frÄn tillverkningen och ifall den gÄr sönder mÄste hela slipern bytas. Detta kostar bÄde tid och pengar för projekten.

Weekday : FrÄn Lilla Essingen till vÀrlden

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i det som skedde pÄ Drottninggatan den 6:e mars 2008. DÄ hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner pÄ ett fullstÀndigt Àgande inom en femÄrsperiod.Problemformuleringen grundar sig i att det rÄder hÄrd konkurrens pÄ den svenska modemarknaden. Det Àr svÄrt för smÄ aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gÄ frÄn att vara en liten second-hand affÀr pÄ Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestÄende av ett flertal framgÄngsrika varumÀrken samt tvÄ vÀlrenommerade klÀdkedjor.

FörÀldrars förvÀntningar kring öppna förskolan

Mot bakgrund av synen pÄ förÀldrastöd som vÀgen till trygghet, utveckling och hÀlsa för barn, var syftet attförsöka finna potentiella utvecklingsmöjligheter av öppna förskolan som förÀldrastödjande verksamhet.HuvudfrÄgaKunde diskrepans ses mellan förÀldrars förvÀntningar och mÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet ochvilken mÄn kunde detta kopplas förÀldrars förutsÀttningar att ta del av förÀldrastöd via öppna förskolan?Metod och MaterialGenom att ha tagit del av relevant information frÄn litteratur, förelÀsningar, seminarier och den berördakommunens diarieföring, har bakgrunds- och forskningsmaterial insamlats. Vidare har kvalitativaforskningsintervjuer med fenomenologisk ansats, utifrÄn semistrukturerad intervjuguide anvÀnts. Namn pÄ denaktuella kommunen nÀmns ej mot bakgrund av kravet pÄ anonymitet samt av etisk hÀnsyn till deltaganderespondenter (Stukåt, 2005:131).ResultatSlutsatserna pekar pÄ att förÀldrar erbjuds och upplever förÀldrastöd via öppna förskolan, vilket Àr i linje medmÄlsÀttningarna för verksamheten. Samtidigt noterades viss diskrepans mellan förÀldrars förvÀntningar ochmÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet.Betydelse för lÀraryrketUtifrÄn samtliga styrdokuments implikationer om samarbete med hemmen i kombination med fokus pÄ barnstrygghet, utveckling och lÀrande, ses positivt pÄ medvetande kring vad förÀldrar efterfrÄgar i relation tillmÄlsÀttningar för verksamheten dÄ dess utformning grundas i en samspelande kommunikation, vilken inbegripersÄvÀl individ som samhÀlle..

Intellektuellt kapital i Ärsredovisningar: En fallstudie av OMXS30-företagen

Allt eftersom affÀrsklimatet skiftar frÄn ett industribaserat klimat till ett kunskaps- och informationsbaserat klimat blir Àven företags intellektuella kapital betydligt viktigare. DÄ intellektuellt kapital inte kan klassificeras som en tillgÄng i balansrÀkningen, Àr det upp till var och en att frivilligt redovisa sÄdan information, till exempel via sin Ärsredovisning. Genom att signalera sitt intellektuella kapital kan den asymmetriska informationen mellan företaget och dess omgivning reduceras och företaget kan bli legitimerat av samhÀllet, fÄ lÀgre kapitalkostnad och lÀttare att fÄ tag pÄ kapital, samt visa sin attraktivitet till potentiella medarbetare.Syftet med uppsatsen Àr att bygga en förstÄelse för hur börsnoterade företag signalerar sitt intellektuella kapital i Ärsredovisningen och varför de gör det. För att uppnÄ detta har företagen pÄ OMXS30-listans Ärsredovisningar analyserats med hjÀlp av en modell för intellektuellt kapital vid namn The Intangible Assets Monitor. Vidare har Àven semistrukturerade intervjuer genomförts.Analysen av den insamlade empirin visar att börsnoterade företag till stor del redovisar sitt intellektuella kapital i form av diskussion, dÄ det Àr ett vÀldigt kvalitativt element och Àr svÄrt att kvantifiera.

"Det finns bara en Zlatan" : En kvalitativ studie om varför Zlatan Ibrahimovic Àr Sveriges mest omskrivna sportprofil.

Fotbollspelaren Zlatan Ibrahimovic var 2010 och 2011 den mest omskrivna sportprofilen i svensk press och Aftonbladet och Expressen har varsin reporter pÄ plats i Milano för att bevaka honom och hans lag AC Milan. Syftet med denna C-uppsats Àr att ta reda pÄ vad sportjournalister pÄ Aftonbladet och Expressen tror Àr anledningarna till att det skrivs sÄ mycket om Zlatan Ibrahimovic. Vidare vill vi ta reda pÄ hur de skriver om honom, varför de skriver som de gör, vilka egenskaper Zlatan Ibrahimovic har som gör att det skrivs sÄ mycket om honom samt vad det stora fokuset pÄ honom fÄr för konsekvenser. I vÄr analys kommer vi koppla resultatet till teorier som maskulinitet inom sportjournalistiken, virvelvindseffekt och tabloidisering.Vi har gjort en kvalitativ undersökning med hjÀlp av halstrukturerade djupintervjuer. Totalt har vi genomfört fem intervjuer med reportrar, krönikörer och nyhetschefer pÄ de tvÄ kvÀllstidningarna i Sverige.

Har man lÀxor sÄ Àr man STOR? ? En intervjustudie om lÀrares tankar om lÀxor

Denna uppsats handlar om lÀrares tankar och Äsikter om lÀxor. Underlaget Àr en kvalitativ intervjustudie med lÀrare pÄ tvÄ gymnasieskolor i vÀstra Sverige. Det som undersöks Àr hur lÀrare ser pÄ lÀxor, vad lÀrare har för Äsikter om lÀxor i förhÄllande till styrdokumenten samt vilka sociala omstÀndigheter lÀrarna anser att det kan finnas som pÄverkar eleven pÄ fritiden nÀr lÀxan ska göras. Vi kommer att undersöka lÀrares instÀllningar till lÀxor, deras tankar om lÀxors utformning, samt vilken anledning de som lÀrare har att ge dem. Denna information jÀmförs med den tidigare forskningen som bestÄr av kÀnda namn som Buell, Kohn, Cooper och Hellsten.

<- FöregÄende sida 19 NÀsta sida ->