Sök:

Sökresultat:

709 Uppsatser om Könskonträra namn - Sida 18 av 48

Trolldomsprocess i Ångermanland pĂ„ 1670-talet : En jĂ€mförande kĂ€llstudie rörande trolldom och rannsakning i TorsĂ„kers socken

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad kĂ€lla rörande hĂ€xprocessen i TorsĂ„kers socken i Ångermanland under 1600-talet. KĂ€llan som innehĂ„ller tvĂ„ rĂ€ttsliga protokoll och en berĂ€ttande text kring den ovan nĂ€mnda processen pĂ„trĂ€ffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet pĂ„ lĂ€nsmuseet Murberget i HĂ€rnösand. I och med studien har en avskrift av kĂ€llan gjorts samt att dess innehĂ„ll har studerats och jĂ€mförts med redan sedan tidigare kĂ€nda kĂ€llor rörande Ă€mnet. HĂ€r avses hĂ€radsrĂ€ttens rannsakningsprotokoll frĂ„n hĂ€ndelsen samt en avhandling i Ă€mnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar pĂ„ frĂ„gan kring den funna kĂ€llans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehĂ„ll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till kĂ€llans berĂ€ttande del samt att de tvĂ„ protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 Ă„r tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spĂ€nnande resultat..

Hur förstÄ mÀns vÄld mot kvinnor? En studie av teoretiska perspektiv i

Uppsatsens syfte Àr att undersöka med vilka teoretiska perspektiv kommunala handlingsplaner för mÀns vÄld mot kvinnor konstruerar en förstÄelse av vÄldet.De teoretiska perspektiv av mÀns vÄld mot kvinnor som Äterfinns i materialet Àr det feministiska, det psykopatologiska, det systemteoretiska och det ekologiska perspektivet. Materialet har analyserats utifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, Haldéns problemfigur samt Christies teori om det idealiska offret. Materialet bestÄr av 18 kommunala handlingsplaner utvalda med hjÀlp av ett systematiskt urval. Dess innehÄll har analyserats med hjÀlp av kvalitativ metod, fortolkning i kombination med meningskategorisering.Resultatet visar att de kommunala handlingsplanerna i sjÀlva verket Àr en mÀngd olika typer av dokument med olika namn, syfte, innehÄll och omfattning. De innehÄller ocksÄ ett flertal olika teoretiska perspektiv med vilka mÀns vÄld mot kvinnor förstÄs.

K3-regelverket förÀndrar redovisningen för förvaltningsfastigheter : Vad har kommunala onoterade fastighetsbolag för attityd till verkligt vÀrde

Syftet med studien var att undersöka attityden till verkligt vÀrde och hur fastighetsbolag i VÀstra Götaland skulle gÄ tillvÀga vid framtagandet.1 januari 2014 kommer det nya regler för svensk redovisning vid namn K-regelverket.  Det nya regelverket Àr framtaget av bokföringsnÀmnden som har influerats av det globala regelverket IFRS. Studien riktade in sig mot större onoterade fastighetsbolag i Sverige, dessa bolag berörs av huvudregelverket K3 som Àr principbaserat. Regelverket saknar tydliga definitioner och praxis, dÀrför finns det en osÀkerhet bland bolagen. Hittills har förvaltningsfastigheter enbart bokförts med anskaffningsvÀrde, K3 regelverket krÀver att fastighetsbolagen Àven skall redovisa verkliga vÀrdet i not.För att ta reda pÄ vad fastighetsbolagen tyckte, utfördes bÄde en intervju- och enkÀtundersökning.

Operation Allied Force : En undersökning om PapeŽs luftmaktsteorier applicerade pÄ detta krig gav önskat resultat

24 mars 1999 pÄbörjar NATO för första gÄngen i organisationens historia krigshandlingar med luftstridskrafter. Detta mot ett Serbien med Slobodan Milosevic i spetsen som utförde etniska rensningar pÄ kosovoalbaner i Kosovo. Denna konflikt kom att frÄn NATOs hÄll kallas operation Allied Force. Tre Är innan denna konflikt urartade slÀppte Dr. Robert A.

Kivi Àr en han, inte en hen : Om förskolebarns tillskrivande av kön i samtal om en könlös bok

I den stora hen-debatten under 2012 saknades barnens perspektiv. Syftet med denna uppsats Àr att belysa det genom att ta reda pÄ vilka pronomen förskolebarn anvÀnder i sitt samtalande om barnboken Kivi och monsterhund som endast innehÄller könsneutrala pronomen. Materialinsamlingen gjordes genom barnintervjuer i fokusgrupper dÀr fyra- och femÄriga förskolebarn fick samtala om boken och som analyseringsmetod har en mestadels kvantitativ metod anvÀnts för att ta reda pÄ pronomenens frekvens. Resultaten visar att barnen inte reagerade nÀmnvÀrt pÄ hen och anvÀnde det inte heller sjÀlva. Kivi omnÀmndes av barnen som han medan monsterhunden refererades till som den eller han.

HIV-patienters upplevelser av bemötande i vÄrdsituationer.

FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.

HÀlsa i skolan : En studie om hur elever i Är 5 ser pÄ begreppet hÀlsa

FolkhÀlsan har varit ett hett debattÀmne pÄ 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, dÀr kroppen Àr i centrum. VÄra levnadsvanor har förÀndrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hÀlsa stÄr för, uppmÀrksamma vad de tvÄ senaste lÀroplanerna sÀger om hÀlsobegreppet samt belysa vad elever i Är 5 tycker och tÀnker om begreppet hÀlsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hÀlsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta omrÄde. Följande frÄgestÀllningar var utgÄngspunkt för mitt arbete:· Vad stÄr begreppet hÀlsa för? · Vilken syn hade man pÄ hÀlsa förr i tiden? · Varför bytte Àmnet idrott namn till idrott och hÀlsa?· Vad sÀger de tvÄ senaste lÀroplanerna om hÀlsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hÀlsa?I min undersökning har jag anvÀnt mig av litteraturstudier och en enkÀt.

Segregation pÄ vilka villkor : vad handlar segregation om?

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Diagnosverktyg : Ett verktyg framtaget för att trÀna individers och organisationers innovationskompetens

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mÄl att lÀra och att sjÀlva lÀra sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjÀlpa företag att trÀna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlÀtta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens frÄn olika delar av vÀrden sÄ behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess dÀr mÄlet Àr att trÀna företags innovationskompetens. Utmaningen Àr att skapa ett digitalt diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för bestÀllarens intressen.SyfteSyftet med denna studie Àr att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrÄn analyser pÄ ett sÀtt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som Àr med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd frÄn intervjuer och idégenerering.

Kvinnors upplevelse av att leva med diabetes typ 2

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en kronisksjukdom som ökar pÄ grund av förÀndrade kostvanor och minskad fysisk aktivitet. Det Àr en sjukdom som stÀller stora krav pÄ individen eftersom det Àr viktigt med vÀlfungerande egenvÄrd för att mÄ bra. Att drabbas av en kronisk sjukdom upplevs oftast negativt samtidigt som det Àr viktigt att fÄ ett namn pÄ sjukdomen. Det finns studier som tyder pÄ att kvinnor verkar mÄ psykiskt sÀmre och har sÀmre reglerad diabetes Àn mÀn. För att kunna stödja kvinnorna i egenvÄrden behövs kunskap om hur de upplever det att leva med diabetes.

Hembud, förköp och samtycke : Är förbehĂ„llen tillrĂ€ckligt tillfredsstĂ€llande för att uppnĂ„ sitt syfte?

Inledning/Bakgrund: En division 3-klubb har under fyra sa?songer va?rvat na?stan 70 spelare och har samtidigt uppma?rksammats i media fo?r deras engagemang i Sierra Leone, med ett va?lgo?renhetsprojekt vid namn ?Fotboll kan hja?lpa?. Det gjorde fo?rfattarna nyfikna, hur a?r det mo?jligt att en amato?rklubb i fotboll kan va?rva spelare utomlands i dagens fotbollsmarknad. Med utga?ngspunkt fra?n Charles E.

Marknadsföring av mÀnniskor : En studie kring personliga varumÀrken med utgÄngspunkt i traditionell teori om varumÀrkesbyggande

I denna uppsats undersökte vi fenomenet personligt varumÀrkesbyggande, vilket kan definieras som en persons namn och de vÀrderingar som kopplas till det. Syftet med uppsatsen var att utifrÄn befintlig teori samt intervjuer med yrkesverksamma inom omrÄdet, undersöka om det gÄr att bygga personliga varumÀrken pÄ samma sÀtt som traditionella varumÀrken för företag och produkter. Vi presenterade en översikt över litteraturen kring personligt varumÀrkesbyggande samt teori om Customer-based brand equity-modellen, vilken vi lÀt representerade den traditionella teorin. I uppsatsens analysavsnitt diskuterades och analyserades intervjudeltagarnas svar i förhÄllande till teorin och slutsatsen drogs att personligt varumÀrkesbyggande har fler likheter Àn skillnader med det traditionella varumÀrkesbyggandet. Dock ansÄg vi att CBBE-modellen ej var lÀmplig för direkt applikation pÄ mÀnniskor, utan presenterade en reviderad modell för byggande av ett starkt personligt varumÀrke, dÀr bland annat möjligheter med sociala medier inkluderades.

Uppdatering och omarbetning av katalog

?Din katalog ? tjÀnster frÄn Konsult och Service? presenterar de tjÀnster som förvaltningen Konsult och Service inom VÀsterÄs Stad (lÀs kommun) erbjuder. Katalogen Àr tvÄ Är gammal och mitt examensarbete har gÄtt ut pÄ att uppdatera och omarbeta katalogen efter de förhÄllanden som rÄder nu.Jag har analyserat katalogen, sÄvÀl text- som bildmÀssigt. Katalogens sÀndare, chefer inom Konsult och Service, har i intervjuer givit sina synpunkter pÄ befintlig katalog. De har Àven bidragit med underlag till nya texter.

Vad Àr narrativ terapi- en litteraturstudie, jÀmförelser mellan Bucays terapimetod och Whites m.fl. terapimetod

Syftet med denna studie Àr att utforska begreppet narrativ terapi som betyder berÀttande. White & Epston Àr de tvÄ terapeuter som har utvecklat den narrativa terapins metoder i terapins vÀrld. En annan terapeut, vars namn Àr Jorge Bucay som Àr psykoterapeut anvÀnder sig av berÀttelser i sin terapimetod. DÀrför kommer författaren i denna studie att utforska vilka gemensamma nÀmnare det finns mellan Whites m.fl. narrativa terapi metod och Bucays terapi metod.

FörmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer : Konstruktion av ett personbenÀmningstest

FörmÄgan att kÀnna igen ansikten och frammana namn pÄ personer i sin nÀrhet Àr viktig för att kunna fungera socialt. Dessa förmÄgor kan saknas frÄn födseln eller bli nedsatta pÄ grund av skada eller sjukdom. För att kunna identifiera svÄrigheter med ansiktsigenkÀnning och namnmobilisering i samband med olika demenssjukdomar eller efter stroke behövs aktuella normativa data. Denna kunskap kan sedan anvÀndas i klinisk verksamhet för att avgöra om en patients förmÄga att kÀnna igen ansikten och benÀmna dem avviker frÄn förmÄgan hos friska individer. Syftet med denna studie var att utveckla ett personbenÀmningstest för att undersöka förmÄgan att kÀnna igen och benÀmna kÀnda personer hos svenska deltagare över 50 Är.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->