SammandragSyftet med denna litteraturstudie var att kartlägga forskning om hur fysikundervisningkan utföras utanför klassrummet och avser undervisningen i årskurs F-6.Frågeställningarna har besvarats med hjälp av en systematisk litteraturstudie idatabaserna Google Scholar, ERIC, avhandlingar.se, NorDiNa och DiVA. Resultatenvisar att stora delar av kursplanen i fysik går att tillämpa utanför klassrummet och detområde som berörs mest i litteraturen är kopplat till undervisning om kraft ochrörelse. Många platser utomhus kan användas för undervisningen i fysik, t.ex.skolgården, som är det vanligaste exemplet, men även, tivolin, nöjesparker, museumoch utställningar. Bland annat lyfts fördelarna med att bedriva undervisning i enautentisk miljö samt möjligheten att bättre fånga elevernas intresse för fysik fram.Utmaningarna handlar främst om kompetensutveckling hos pedagogerna, både inomämnet fysik och om utomhuspedagogik generellt..

Denna uppsats har som syfte att undersöka om, och i så fall hur, matematiklärare upplever att interaktionen mellan dem och deras elever förändras då de övergår till att arbeta med det inverterade klassrummet som undervisningsmodell i grundskolans senare år och i gymnasiet. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturella, kvalitativa intervjuer med fem lärare. Utifrån tidigare litteratur kring denna undervisningsform, Deweys tankar kring det demokratiska klassrummet samt en sociokulturell syn på lärande, analyseras dessa fem lärares uppfattningar kring interaktioner i det inverterade klassrummet, möjligheter att skapa fler samtal i klassrummet, elevcentrerad undervisning och ett mer jämlikt och demokratiskt klassrum. Resultatet visar att tankarna kring vad denna undervisningsmodell kan bidra med är vitt skilda hos studiens informanter. Vissa ser modellen endast som ett sätt att organisera sin undervisning medan andra ser modellen som en möjlighet att påverka långtgående relationella maktstrukturer..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt sångpedagoger i kommunala kultur- och musikskolor upplever att de arbetar med folklig sång, samt hur de ser på ämnet vad gäller sångsätt och material. Till studien har data samlats in genom telefonintervjuer med tretton sångpedagoger, verksamma vid åtta kultur- och musikskolor i geografiskt spridda kommuner i Sverige. Intervjuformen var strukturerad kvalitativ intervju med öppna följdfrågor. Materialet har sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att endast ett fåtal av informanterna anser att folklig sång förekommer i deras undervisning. De som inte undervisar i folklig sång anger svagt elevintresse och brist på egna kunskaper i folklig sång som skäl.

Syfte med vår examensarbete är att ta reda på vilka argument som lärarna har för när och hur integrering av elever som har svenska som sitt andra språk skall ske i vanlig undervisning. I litteraturgenomgången tar vi upp teorier som handlar om faktorer som kan påverka inlärningen av ett nytt språk. Vi tar även upp vikten av interaktion med andra elever och dess betydelse vid placering i segregerad eller integrerad undervisning av eleverna med svenska som andra apråk. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de lärare som vi intervjuade har skiftande syn på klassplaceringen, men de flesta av dem anser att dessa elever först skall placeras i en förberedelseklass.

The aim in this thesis is to study what attitude music teachers in Sweden and New Zealand have towards Information and Communication Technology (ICT) in music education and obtain a better understanding of how their attitudes affect the way they use ICT in their teaching. Another intention is to discuss differences and similarities between the teachers´ preferences regarding this issue in the two different countries, and whether it has any effect on teaching. It's a qualitative study based on interviews with music teachers from both countries. Through the answers we can get an impression about how ICT is used in music education, how the curriculum is interpreted when it comes to use ICT in music education and how the teachers' attitudes towards ICT affect the music education. This thesis shows that teachers are positive towards ICT in music education but the attitude, knowledge and the way of using it differs, due to access to technology and different opinions about what is essential in music and what is pedagogical.

Läroplanen (Lpo 94) kräver att skolans undervisning ska rikta sig mot varje enskild individs behov, bakgrund och förutsättningar för att på bästa sätt förbereda och fostra varje elev till en framtida verksam medborgare. Forskning på området betonar även den om vikten av individanpassad undervisning. Problematiken ligger i att skolan är uppbyggd efter grupper vilket försvårar detta krav/målsättning. Kunskapsskolan är en skolan som växt upp till följd av Lpo 94 och har som mål att skapa en individuell lärandemiljö. Med utgångspunkt i detta är mitt syfte att undersöka hur medvetenheten är hos lärare på Kunskapsskolan gällande individuellt lärande.

Syftet med detta examensarbete var att öka kunskapen om hur lärare i företagsekonomi arbetar med bedömning i sin undervisning. Eftersom läroplanen grundar sig på i förväg definierade mål och kunskapskrav, så var avsikten att undersöka hur dessa återspeglas i lärarnas bedömningspraktik, ifråga om vilka bedömningsprocesser som används och hur kraven tydliggörs för eleverna. Kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med fyra lärare i företagsekonomi. Resultaten visar på betydande skillnader hur lärarna arbetar med bedömning och i vilken utsträckning som kursplanernas mål och bedömningskriterier används, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik. Den första kategorin har en konstant medvetenhet om kursmål och betygskriterier, vilka tydligt framträder genom alla stadier i undervisning och bedömning.

Jag har i denna studie valt att titta på hur textilslöjdslärare beskriver sitt arbete med materiallära. Syftet har varit att skapa kunskap om textilslöjdslärares undervisning i materiallära och vilka läromedel de använder sig av. Undersökningen utfördes genom litteraturstudier som knyter an till ämnet och fem kvalitativa intervjuer med utbildade textilslöjdslärare. Det som framkom var att materialläran läggs in i samband med det eleverna slöjdar med. Det framkom även att, om man gör undervisningen mer praktisk, så blir eleverna mer intresserade.

Syftet med arbetet är att undersöka hur matematiklärarstudenter ska introducera problemlösning för sina elever och vad som påverkar studenternas tolkningar av problem. Jag har även undersökt vilka kompetenser studenterna anser att en matematiklärare behöver ha för att genomföra en framgångsrik undervisning i matematik genom problemlösning. I undersökningen diskuterar tre grupper med matematiklärarstudenter hur de ska introducera ett problem för eleverna och vilka komprtenser de anser att en matematiklärare behöver ha för att undervisa i matematik genom problemlösning. Resultaten visar att studenterna har olika strategier för att introducera problemlösning för eleverna och att studenternas tolkningar av problemet påverkar introduktionen. Studenterna gör olika tolkningar av problemet beroende av i vilken kontext de tolkar problemet.

Det här arbetet handlar om hur lärare i årskurs nio arbetar med svenskämnet. Då kursplanen är ganska öppen och inte ger några direktiv om hur undervisningen bör gå till kan det vara svårt att få en enhetlig bild av svenskämnet.Syftet med min undersökning var att ta reda på vilka ämneskonceptioner som går att finna i lärarnas undervisning och kursplanen, samt om de är förenliga med varandra. Genom kvalitativa intervjuer har jag försökt få lärarnas syn på ämnet. Jag har utgått från teoretiska ämneskonceptioner och analyserat dessa intervjuer och även grundskolans kursplan i svenska.Resultatet av arbetet visar att det finns en rad olika konceptioner som gör att det inte går att tala om ett enhetligt svenskämne. Det finns heller inga renodlade ämneskonceptioner, utan snarare en kombination av flera olika.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på, beskriva och förstå vad några pedagoger på en skola har för uppfattning om fostran utifrån läroplanens värdegrund i samband med deras undervisning och hur de arbetar för att integrera denna fostran i sin undervisning. Metoden som har använts för att få svar på detta är kvalitativa intervjuer av tre verksamma pedagoger samt en litteraturstudie för att redovisa vad som tidigare finns att tillgå inom ämnena fostranoch värdegrund. Resultatet visar att Lpo94 ansågs som det dokument skolans verksamhet vilar på och att fostran utifrån detta skapar goda samhällsmedborgare. Det var viktigt för pedagogerna att i skolan förmedla att alla människor har lika värde och samma rättigheter. Det främsta sättet som pedagogerna använde för att fostra utifrån skolans värdegrund var genom samtal, diskussioner och reflektioner.

Sex- och samlevnadsämnet har varit obligatoriskt i svenska skolor i mer än 50 år men trots det finns stora brister i hur det tas upp i undervisningen. Detta understryks av Skolverket som har identifierat att det inte är säkert att alla elever får någon undervisning överhuvudtaget i frågor som rör sex och samlevnad. Denna uppsats undersöker sex- och samlevnadsämnet utifrån tre olika livsvärldar i fem olika kvalitativa intervjuer. Den första undersökningen utgörs av intervjuer med Ungdomsmottagningen Triangeln och RFSU Malmö, två externa sexualupplysare som ofta bistår skolan i sex- och samlevnadsundervisningen. Då bland annat kritik mot lärarutbildning i sex och samlevnad framkom i den första undersökningen ledde vår andra undersökning oss till att intervjua en lärarutbildare för att se på ämnet ur dennes ögon. Den tredje undersökningen utgjordes av intervjuer med två verksamma lärare då det är dessa som ska bedriva sex- och samlevnadsundervisningen samt eventuellt tar hjälp ifrån de externa aktörerna.

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur lärare inom idrott och hälsa ser på likabehandling och hur det arbetas med detta på skolorna. Fem lärare observerades under totalt 20 tillfällen och intervjuades därefter. Resultatet från undersökningen var att pojkar fick flest interaktioner där lärarna tog initiativ. De flesta interaktioner var i form av tillrättavisningar. Även för flickorna var tillrättavisningar den dominerade formen av interaktioner.

Syftet med den här studien var att belysa lärares arbete med läs- och skrivsvårigheter i tidigare år. Vi ville undersöka hur lärare förebygger och anpassar undervisningen för de elever som har svårigheter med läsning och skrivning. För att ta reda på detta intervjuade vi två lärare med erfarenhet inom området. Genom kvalitativa intervjuer fick vi svar på frågeställningarna.Metoden som användes i studien var kvalitativ intervju och den genomfördes med två lärare med erfarenhet inom ämnet. Genom öppna frågor besvarades de frågeställningar som innefattas i studien.Resultatet visade att våra två lärare arbetar i förebyggande syfte med olika undervisningsstrategier och anpassar material efter individnivå.