Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka och förklara hur olika egenskaper hos ledarskapsfigurer (VerkstÀllande direktör, ekonomichef) kan pÄverka goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill.Metod:Studien tar en deduktiv ansats och grundas pÄ en dokumentstudie, hypoteser har formats och analyserats samt dÀrefter accepterats eller förkastats.Teoretiskt perspektiv:Studiens grundlÀggande teoretiska perspektiv Àr agentteorin samt den positiva redovisningsteorin. Andra teorier som belyses i studien Àr bland annat teorin om verkligt vÀrde och beteende teorin inom bolag.Empiri:Studien Àr kvantitativ och bestÄr av data som insamlats frÄn Ärsredovisningar av bolag noterade pÄ Stockholmsbörsen.Slutsats:Datamaterialet kunde inte pÄvisa nÄgon signifikans mellan nyckelpersonernas beteende och deras pÄverkan pÄ goodwillnedskrivningar samt det redovisade vÀrdet av goodwill..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur den inledande undervisningen inom Àmnet matematik kan se ut samt se orsaker till de sjunkande resultat inom Àmnet matematik som visats genom undersökningar.Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i det resultat som undersökningen TIMSS 2007 visat och följs dÀrefter upp av intervjuer med tvÄ grundskolelÀrare, en specialpedagog samt en matematikutvecklare som berÀttar om den inledande matematikinlÀrningen. DÀrtill genomförs ett kunskapstest med elever i Ärskurs 4. Intervjuerna samt resultatet av kunskapstestet blev, efter sammanstÀllning, jÀmförda mot tidigare forskning tagen. Relevant litteratur söktes fram frÄn bibliotek samt frÄn databaser pÄ Internet med inriktning mot matematik.Resultatet visar att mÄnga lÀrare har lÀroboken som utgÄngspunkt för sin undervisning men att det konkreta materialet Àr ett viktigt komplement som gör eleverna delaktiga samt befÀster matematiken i vardagen. Elevundersökningen visar att eleverna i Ärskurs 4 har svÄrigheter inom omrÄdet taluppfattning och aritmetik..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur en tvÄsprÄkig undervisning kan utformas samt hur lÀrare arbetar med tvÄsprÄkighet i skolan. MÄlsÀttning Àr att öka förstÄelsen för tvÄsprÄkiga elevers situation i skolan. Jag har jÀmfört olika teorier och faktorer som handlar om tvÄsprÄkighet och tvÄsprÄkiga elever.Datainsamlingen genomfördes genom klassrumsobservationer och kvalitativa intervjuer av elever och lÀrare. , detta genom att observera samt intervjua utvalda elever och lÀrare.Resultatet visade att det sociokulturella perspektivet spelar en viktig roll för tvÄsprÄkiga elevers inlÀrning och utveckling i skolan. Relationen mellan hemmet och skolan samt elevens kultur pÄverkar starkt inlÀrningen av det nya sprÄket.

Detta Àr min reflektion av mitt kandidatarbet 2008. HÀr finns beskrivet mitt arbete samt mina tankar kring det 15 veckor lÄnga kandidatarbetet som resulterade i ett koncept för en helt ny fiktiv vÀrld. HÀr förklarar jag mina orsaker till hur vÀrlden ser ut samt beskriver varför jag valde detta Àmne inom denna utbildning. Förutom sjÀlvaste reflektionen innehÄller Àven dokumentet en förklaring av arbetsprocessen med hjÀlp av veckoreflektioner frÄn varje arbetsvecka. Dokumentationen innehÄller Àven kÀllförteckning samt en ordlista.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera vad som finns pÄ vÀggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare Àr syftet att undersöka pedagogernas syn pÄ hur vÀggarna anvÀnds i verksamheten. Vid en genomgÄng av forskning framkom att det finns mÄnga studier kring förskolans miljö. GenomgÄngen visade vidare att vÀggarna nÀmns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte nÄgot direkt fokus pÄ vÀggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns pÄverkan pÄ verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjÀlp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvÀrda förskolebarnet samt kommunikation.

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

Abstract I fokus för detta arbete stĂ„r frĂ„gan om förhĂ„llandet mellan de medborgerliga och politiska samt de ekonomiska, sociala och kulturella rĂ€ttigheterna i relation till diskussionen om den allmĂ€nna förklaringen 1948 och vĂ€rldskonferensen om de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna i Wien 1993. BĂ„de de teoretiska och praktiska aspekterna av detta förhĂ„llande uppmĂ€rksammas, till exempel med avseende pĂ„ definition av rĂ€ttigheter, deras funktion och sĂ„ vidare, samt de diskussioner som fördes under formuleringen av den allmĂ€nna förklaringen och Wienkonferensen. SĂ€rskild vikt lĂ€ggs vid att förstĂ„ dessa diskussioner i det politiska sammanhanget av Öst-VĂ€st konflikten samt Nord-Syd konflikten..

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka hur pedagoger med olika antal verksamma Är arbetar med lÀsinlÀrning samt vad som styrt deras val av lÀsinlÀrningsmetod. Vi har utfört elva intervjuer med pedagoger pÄ fÀltet av vilka fem varit verksamma i maximalt fem Är samt sex i mellan 30-40 Är. I litteraturdelen beskrivs olika lÀsinlÀrningsmetoder samt vilka teorier som ligger till grund för dessa. Vi gör en analys av den nya lÀrarutbildningen för att se i vad mÄn lÀsinlÀrning ingÄr i studenternas kurser. Resultatet av vÄr empiriundersökning visar att de yngre och Àldre verksamma pedagogerna skiljer sig mer inom respektive grupp Àn sins emellan vid val av lÀsinlÀrningsmetod..

Ett intressant Àmne inom sömnforskningen Àr sömnighet, vilken ofta  mÀts med subjektiva skalor som Karolinska Sleepiness Scale (KSS). DÄ mÄnga undersökningar görs pÄ natt- och skiftarbetare, finns lite data för dagtidsarbetande att jÀmföra med. Syftet med föreliggande uppsats Àr att ur sömnighetsdata frÄn förmÀtningen i en studie vid stressforskningsinstitutet, bilda en uppfattning om sömnighetsmönster hos dagtidsarbetande. Sömn- och vakenhetsdagböcker fylldes i av 821 personer under en vecka och resultaten analyserades med variansanalys för upprepade mÀtningar med inomgruppsfaktorerna veckodag samt tidpunkt och mellangruppsfaktorerna kön, Älder samt sömnlÀngd. Signifikanta huvudeffekter Äterfanns av dag, tid, kön och Älder samt interaktionseffekter av dag/tid, tid/Älder samt tid/kön.

Denna uppsats behandlar hur prisbildningen pÄ fastigheter ser ut i Sverige. Syftet Àr att analysera prisbildningsmekanismer för smÄhusmarknaden, speciellt fokus lÀggs pÄ fastighetsskatten. Genom insamling av tidsseriedata pÄ kvartalsnivÄ för Ären 1990- 2007 för hela landet samt regionerna Stockholms lÀn, Sydsverige och mellersta Norrland har regressioner genomförts för att studera olika variablers inverkan pÄ smÄhuspriserna.Variablerna som studerats Àr hushÄllens inkomst, bolÄnerÀnta, fastighetsskatt, AffÀrsvÀrldens generalindex samt förgÄende Ärs fastighetspris. Resultaten visar att skatten i viss mÄn pÄverkar prissÀttningen. Vidare konstateras att inkomsten Àr den viktigaste variabeln samt att bolÄnerÀntan uppvisar signifikanta resultat för prispÄverkan..

Denna studie syfte var att undersöka hur synen pÄ funktionshinder och sexualitet ger uttryck i Sverige bland personer som arbetar med individer med funktionshinder samt hos individer med funktionshinder. För att ta reda pÄ dessa synsÀtt har en diskursanalys anvÀnts som bÄde ett metodologiskt angreppssÀtt samt ett analytiskt redskap. Studiens empiriska material bestÄr av tre stycken semistrukturerade intervjuer med fyra personer som arbetar direkt med individer med funktionshinder samt med personer som arbetar med frÄgor som rör Àmnet funktionshinder och sexualitet. Empirin i studien bestÄr Àven av internetobservationer pÄ internetforumet funktionshinder.se..

Syftet med denna studie var att belysa kompetenser hos handledare samt att beskriva hur handledare kan stödja sjuksköterskestudenten för att nÄ mÄlen i verksamhetsförlagd utbildning. Studien utfördes som en litteraturstudie. Litteraturen söktes i databasen Cinahl samt via sökmotorn Pubmed. Resultatet visar att de kompetenser som en handledare för sjuksköterskestudenter bör ha innefattar kunskaper inom medicinsk vetenskap, teoretiska, kliniska och etiska fÀrdigheter, ha en helhetssyn i omvÄrdnadsarbetet samt ha god sjÀlvkÀnnedom dels i sjuksköterskeyrket samt i handledarrollen. Det ansÄgs ocksÄ viktigt att handledaren hade pedagogisk kompetens och kunskap om hur studenters prestationer skulle utvÀrderas och bedömas.

Denna uppsats handlar om lean. NÀrmare bestÀmt om lean i de sex hallÀndska kommunerna: Falkenberg, Halmstad, Hylte, Laholm, Kungsbacka och Varberg. Syftet med denna uppsats Àr först och frÀmst att Àgna sig Ät innebörden av lean för att dÀrefter genomföra en kvalitativ undersökning dÀr intresset Àr att undersöka vilka kommuner i Hallands lÀn som arbetar med lean samt pÄ vilket sÀtt kommunerna arbetar med lean. I analysen diskuteras det marknadslika styrinstrumentet, som lean faktiskt Àr och dess effekter samt pÄverkan pÄ kommunen. Slutligen diskuteras den marknadslika kommunen samt effekterna av lean i kommunen..

Syftet med undersökningen Àr attöka förstÄelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllÀrande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frÄgestÀllningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄn perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lÀrande utifrÄn perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lÀrande utifrÄnperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i mÄnga delar har en hög grad av standardisering, vilket Ä enasidan kan innebÀra att individen lÀr sig att bemÀstraen viss uppgift men det kan Àven bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlÀrande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lÀrande i arbetet.

Enligt lÀroplanen framgÄr tydligt att, alla som arbetar i skolans verksamhet aktivt ska motverka diskriminering, samt krÀnkande behandling. Det Àr pedagogens uppdrag att förebygga samt motverka alla former av detta. Med stöd av skollagen blir det klart att om det ÄsidosÀtts har barnet som utsÀtts för krÀnkningen, rÀtt till skadestÄnd. Idag existerar metoder att förebygga samt ÄtgÀrda mobbning effekterna Àr dock diskuterade. Syftet med följande studie var att beskriva hur pedagoger inom förskolan, arbetar mot mobbning.