Uppsatsen behandlar den rÄdande problematiken gÀllande humanitÀr intervention, genom analys av FN:s R2P-program samt statssuverÀnitet. Syftet Àr att ta reda pÄ vari problematiken kring det aktuella problemomrÄdet ligger, vilken roll statssuverÀniteten spelar dÀri, samt om R2P Àr tillÀmpbart.Med hjÀlp av ett teoretiskt analysverktyg klassificerar vi de olika uppfattningarna gÀllande problemomrÄdet i kategorierna Opponents, Agnostics and Sceptics samt Optimists. Denna kategorisering hjÀlper oss att komma fram till slutsatserna att problematiken gÀllande humanitÀr intervention har tre huvudaspekter; legitimitet, selektivitet samt moral.Vi kommer Àven fram till slutsatsen att statssuverÀniteten Àr det största hindret för humanitÀra interventioner. LikasÄ resulterar vÄr analys i slutsatsen att R2P i praktiken ej Àr tillÀmpbart. Detta pÄ grund av FN:s ineffektivitet samt svÄrighet att uppnÄ konsensus, men likasÄ pÄ grund av risken för bland annat starka staters makt missbruk, samt förmodat selektivt ansvarstagande, dÀr beslut om intervention tas frÄn fall till fall, dÄ möjlighet att vÀrna om samtligas mÀnskliga rÀttigheter i praktiken ej anses vara möjligt..

Studiens syfte Àr att försöka fÄ en bild av hur nÄgra lÀrare ser pÄ skolans ansvar för fostran, vilka vÀrderingar de vill föra vidare till sina elever och om de har nÄgon planerad undervisning med syfte att fostra, samt att undersöka vilka fÀrdiga metoder för att fostra det finns. Studien bestÄr av en grupp intervjuer vilka har analyserats och jÀmförts med amerikansk forskning om moralisk pÄverkan i skolan, samt en redovisning av nÄgra praktiska metoder att fostra..

Personer som fÄr palliativ vÄrd Àr kÀnslomÀssigt utsatta och upplever ett lidande. Den förÀndrade livssituationen skapar tankar och frÄgor kring framtiden. Denna integrerade litteraturöversikt sammanstÀllde kunskaper om lidande i palliativ vÄrd. Detta gjordes genom frÄgestÀllningar som tar upp hur lidande och lindring av lidande beskrivs samt vad som bidrar till lidande och lindrar lidande. TvÄ databaser genomsöktes och sexton artiklar Äterfanns.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka vilken inverkan pedagogers syn pÄ barn, i de lÀgre Äldrarna, har för deras arbete med barn samt vilken pÄverkan detta synsÀtt har för barnen. Metoden som anvÀnts Àr kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer av sammanlagtsex pedagoger; tvÄ förskollÀrare, tvÄ fritidspedagoger samt tvÄ barnskötare pÄ tvÄ förskolor, en förskoleklass och tvÄ fritidshem i tvÄ kommuner. Resultatet av studien visar tvÄ skilda synsÀtt varav ett ?dubbelt? synsÀtt bland pedagogerna;Det ena sÀttet Àr att se barn som kompetenta, med sina egna intressen, förmÄgor, erfarenheteroch behov. Det andra synsÀttet Àr att barn förvisso Àr kompetenta och till viss del har tidigare inlÀrda förmÄgor, men att barnet lÀr sig och utvecklas frÀmst i kommunikation och samspel med sin omgivning.

Denna rapport Àr ett examensarbete som utförts vid Institutionen för datavetenskap vid Högskolan i Skövde.Examensarbetet behandlar transportlogistik och samordning av företag i allmÀnhet, samt ett transportsamordningsprojekt i Falköping.Denna rapport syftar till att utgöra en form av rekommendation för en sÄdan transportsamverkan.Rapporten inleds med en bakgrundsbeskrivning dÀr jag redovisar varför och hur transportsamordningsprojektet i Falköping startade samt vilka fördelar en fungerande transportsamverkan kan ge.I introduktionen gör jag en historisk tillbakablick över transportlogistikens utveckling samt beskriver de fyra transportkomponenterna; vÀg, terminal, godsbÀrare och drivmedel. HÀr behandlar jag Àven organisationsteoretiska faktorer som kan inverka vid en samordning av företag.Rapporten innehÄller ocksÄ en detaljerad problembeskrivning dÀr jag avgrÀnsar problemet samt ger tvÄ perspektiv ur vilka problemen kan granskas. Dessutom anger jag ett antal problemstÀllningar som jag anser vara intressanta och motiverar varför jag ser dem som intressanta.Vidare redovisar jag mitt tillvÀgagÄngssÀtt vid genomförandet av en intervjuundersökning, analyserar den insamlade informationen samt drar slutsatser med utgÄngspunkt frÄn denna analys samt reflekterar över hur det projekt jag studerat varit organiserat och hur det har utvecklats.I rapportens sista kapitel försöker jag, med utgÄngspunkt frÄn de erfarenheter jag skaffat mig under arbetets gÄng, att ge ett antal rekommendationer gÀllande transportsamordning och projekt liknande det i Falköping..

FörskollÀraryrket Àr ett mÄngfacetterat praktiskt yrke och dÀrför vill vi se hur verksamma förskollÀrare uppfattar sin yrkesroll samt vad de anser att de har för ansvar och arbetsuppgifter. Studien har gjorts pÄ tvÄ olika förskolor, pÄ en ?traditionell? förskola och pÄ en uteförskola. Uppsatsens problemprecisering Àr vad förskollÀrare anser att deras yrke innebÀr; vilka ansvarsuppgifter de anser sig ha i arbetet samt att ta reda pÄ varför det Àr svÄrt för förskollÀrarna att beskriva sitt yrke. För att söka svar pÄ vÄr problemprecisering anvÀnde vi en kvalitativ metod, dÀr vi genomförde intervjuer med nio verksamma förskollÀrare.

Subsidiaritetsprincipen Àr ett verktyg för att kontrollera maktfördelningen i en konstruktion som innebÀr att det finns olika nivÄer av beslutsfattande. Principen har i EU tvÄ huvudsakliga funktioner; att vÀrna medlemsstaternas suverÀnintet samt, om nödvÀndigt, ge beslutsmakten till den nivÄ som pÄ mest effektiva sÀtt kan genomföra en ÄtgÀrd. Subsidiaritetsprincipens utformning i fördragen har gett upphov till ett flertal diskussioner. Exempelvis om vilka ÄtgÀrder som faller inom EU:s exklusiva kompetens respektive vilka ÄtgÀrder som bör fallla under den konkurrerande kompetensen och dÀrmed avgöras i enlighet med subsidiaritetsprincipen. Mitt syfte med denna uppsats Àr att ge en utförlig beskrivning av, samt diskutera kring, subsidiaritetsprincipens innebörd och omfattning, bÄde i sitt EU-sammanhang samt som ett teoretiskt naturrÀttsligt begrepp.

Huvudsaklig mÄlsÀttning i uppsatsen Àr att undersöka om ciderÀppelsorter anvÀnda till att framstÀlla  cider Pays dŽAuge gÄr att odla i Falun/BorlÀnge. Andra mÄl Àr att undersöka vilka odlingsförutsÀttningar som kan ge ett gynnsamt mikroklimat för Àppelodling i Falun/BorlÀnge samt undersöka andra omstÀndigheter som kan ge ett ÀppeltrÀd en positiv utveckling i Falun/BorlÀnge.De metoder som anvÀnds i uppsatsen Àr : Litteraturstudier, informationsökning över internet samt intervjuer.Resultat visar pÄ att 14 av sammanlagt 48 för uppsatsen undersökta ciderÀpplesorter troligen har tillrÀcklig hÀrdighet för att kunna odlas i Falun/BorlÀnge.Resultat visar ocksÄ pÄ att vÀrmealstrande mikroklimat samt positiv utveckling av ett ÀppeltrÀd kan fÄs genom ?rÀtt? lÀge, utforming av odlingytan samt skötsel.I disskussionen sammanstÀlls och analyseras  ett destillat av informationen frÄn resultatdelen. .

Syftet med denna studie var att beskriva BVC-sköterskans reflektioner gÀllande amnings problem hos nyblivna mammor samt att beskriva BVC-sköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder.Studien var kvalitativ med en beskrivande design. Studien baserades pÄ intervjuer med Ätta kvinnliga BVC-sköterskor. Med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys bearbetades materialet. Resultatet presenterades utifrÄn ett tema BekrÀfta samt stödja mamman som bildades av kategorierna Tankar kring hjÀlpen mammor med amningsproblem fÄr, Tankar kring arbete med mammor som har amningsproblem, Skapa en positiv kÀnsla hos mamman och Praktiska rÄd vid amningsproblem. Slutsatsen var att BVC-sköterskorna strÀvade alltid efter att bekrÀfta samt stödja mamman.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur pedagogers samt förskolans synsÀtt pÄ tvÄ olika pedagogiskt inriktade förskolor ser ut gÀllande kunskap och lÀrande. Vidare syftar den till att öka förskollÀrares kunskap om hur jag som pedagog kan finna en lÀmplig nivÄ dÀr barnen kÀnner sig fortsatt nyfikna och motiverade till utveckling samt fortsatt kunskapsinhÀmtande. Jag har anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar och fyra pedagoger har medverkat. Undersökningen har gjorts pÄ en traditionell kommunal förskola samt pÄ en renodlad Montessoriförskola i en mindre stad i SkÄne. Resultatet visade att de bÄda förskolorna trots olika pedagogiska inriktningar hade lika synsÀtt i mÄnga frÄgor.

Med syfte att analysera tvÄ metoder för lÀs- och skrivinlÀrning samt att jÀmföra dessa med den nu rÄdande kursplanen i svenska har vi genomfört en textanalys av dessa. FrÄgestÀllningarna vi stÀllt för att besvara vÄrt syfte berör metodernas arbetsupplÀgg, vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna samt innehÄllet i kursplanen. Materialet som samlades in var texter som berör de tvÄ metoderna samt kursplanen i svenska med tillhörande kommentarsmaterial. För att bearbeta och analysera materialet genomfördes först en innehÄllsanalys och dÀrefter en analys av lÀrande utifrÄn olika lÀrandeperspektiv, vilka var vÄra analysverktyg. Slutligen jÀmfördes metoderna med kursplanen för att sÀkerstÀlla att metodernas innehÄll motsvarade det som stÄr uppstÀllt i kursplanen.Arbetet har resulterat i kunskaper om hur metoderna förhÄller sig till kursplanen samt vilka teorier om lÀrande som Äterfinns i metoderna.

Mitt syfte med examensarbetet har varit att undersöka hÄllningen till IT pedagogiken samt genusperspektivet utifrÄn nÄgra lÀrares och elevers erfarenheter med perspektiv pÄ historieundervisningen pÄ högstadiet. Arbetet har stÀllts i relation till tidigare forskning kring IT-pedagogik och genus samt kursplanerna för historia i högstadiet. I resultatdelen presenteras genomförda intervjuer med tre lÀrare samt en elevgrupp bestÄende av fyra elever. I genomförandet av intervjuerna har det anvÀnds tvÄ olika metoder. FrÀmst har jag utgÄtt ifrÄn en gruppintervju med utgÄngspunkt i den kvalitativa forskingen samt tre enskilda intervjuer för att uppnÄ mitt resultat.

Syfet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta reda pÄ vad det Àr som gör barn stressade, vad eleverna gör nÀr de vill varva ner samt vad de sjÀlva tror att de kan göra för att minska sin egen individuella stress. Metoderna som jag anvÀnder mig av Àr enkÀtundersökningar samt intervjuer. Undersökningen har genomförts i en 6:e klass med 22 barn, varav 19 deltog i undersökningen. En intervju med klassens tvÄ pedagoger skedde Àven för att fÄ deras synvinkel pÄ stress. Jag har Àven belyst vad stress Àr, hur den yttrar sig pÄ mÀnniskor samt barn och stress.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogens roll i förskolebarns lek. Forskningsbakgrunden behandlar den utvecklingspsykologiska samt den sociokulturella teorin om lek. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella perspektivet. Den kvalitativa undersökningen har gjort pÄ tvÄ olika förskolor med videoobservationer samt intervjuer. Relevanta delar ur resultatet har valts ut och analyserats utifrÄn vÄrt syfte.

Studien behandlar utformningen av Videum AB:s nya kontor, reception och entréhall somkommer att vara en del av ett framtida kontorshotell vid Videum Science Park i VÀxjö. MÄletmed studien Àr att ta fram en förslagsritning och visualiseringsbilder pÄ ett kontor Ät Videumspersonal, samt en funktionell reception.Fyra huvudtyper av kontorsformer lyfts fram i studien; öppet kontorslandskap, cellkontor,delade kontorsrum samt flexibla kontor. Kvalitativa intervjuer genomfördes med Videumspersonal för att fÄ en bild av vad de har för Äsikter om sitt nuvarande kontor och receptionsamt en framtida utformning. Genom en balans av de pÄverkande faktorerna teori,personalens Äsikter och utformarnas kunskaper har ett förslag tagits fram.Resultatet visar ritningar, visualiseringar samt förklaringar över det nya optimala förslagetför Videum AB..