Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

Syftet Àr att göra en lokal undersökning i GÀvle för att se vad de större kristna församlingarnas sociala arbete bestÄr av och vilka sociala insatser som görs i dessa församlingar. Jag vill Àven undersöka vad diakonin har för roll i dagens samhÀlle.Min metod Àr att genom intervjuer fÄ vetskap om vad det försiggÄr för socialt arbete i kristna församlingar i GÀvle. Jag har gjort en fallstudie dÀr jag har utfört intervjuer med representanter för de större församlingarna. Uppsatsen har en kvalitativ deskriptiv ansats. Mitt kÀllmaterial Àr de intervjuer jag utfört dÀr frÄgorna medvetet Àr öppna för att fÄ ett samtal.

The purpose of this study is to use a qualitative approach to get an understanding of what is expected of social workers targeted towards women managers in social services. Nine social workers were interviewed. The empirical data was then analyzed on the basis of gender theory. Respondents did not see their supervisor as a manager but more as a social worker with special tasks. Our empirical data indicates that there is a strong belief that men and women possess different properties.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.

Detta arbete undersöker hur man pÄ bÀsta sÀtt informerar om ideella organisationer i syfte att öka viljan till engagemang hos potentiella volontÀrer.De teoretiska utgÄngspunkterna behandlar trovÀrdighet inom vÀlgörenhet, effektivitet och amatörism, trovÀrdighet i text och budskapsstrategier. Genom textanalyser och kompletterande intervjuer tydliggörs hur icke genomtÀnkt information kan skapa en missvisande uppfattning hos potentiella volontÀrer. NÄgot som i förlÀngningen förvirrar och försvÄrar rekryteringsprocessen.Resultatet av arbetet Àr ett informationsmaterial utformat efter fem principer för att skapa förtroende i text och form ? tala direkt till mottagaren, var transparent, förklara "hur" istÀllet för "varför", hÄll det enkelt och redovisa resultaten. Detta skapar goda förutsÀttningar och underlÀttar en ideell organisations arbete..

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Undersökningen utgÄr frÄn Ätta specialpedagoger som arbetar inom förskoleverksamhet i olika kommuner. Vi har med hjÀlp av intervjuer undersökt deras syn pÄ och möjligheter att arbeta utvecklingsfrÀmjande pÄ förskolorna. Genom detta arbete vill vi kunna bidra med kunskap om den specialpedagogiska kompetensen och utvidga anvÀndningen av den i skolutvecklinsfrÄgor i förskolan..

Det hÀr arbetet sammanfattar resultatet av ett examensarbete med syfte att utvÀrdera produktionsplaneringssystemet som anvÀnds pÄ vissa av linerna vid Scania CV AB:s motorbearbetningsavdelning, Àven kallat DM, i SödertÀlje, och att bedöma systemets potential. DM bestÄr av ett gjuteri och flera bearbetningsverkstÀder. Den största kunden Àr Scanias motormontering i SödertÀlje, dit leveranser sker flera gÄnger dagligen.DM lider generellt av lÄnga ledtider genom produktionen, lÄnga omstÀllningstider och framförallt en vÀldig stor variation i produktmixen. För att kunna hantera detta bÀttre infördes under 2008 ett nytt planeringssystem pÄ kamaxelline, och senare Àven pÄ vevaxelline, vevstakeline och cylinderfoderline. Systemet bygger pÄ cyklisk planering, dÀr kundernas behov jÀmnas ut under en arbetsvecka och visualiseras i början av varje line.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.

Syftet med denna undersökning Àr att undervisa i musik och ensemblespel pÄ en anstalt och studera vilka effekter undervisningen har pÄ internernas aggressiva beteende och destruktiva tÀnkande. Aktionsforskningen baseras pÄ teorin om att ensemblespel Àven Àr en utmanande och effektiv gruppsykologisk övning. Situationen tvingar dig att ta ansvar för din uppgift i gruppen i realtid. Den negativa, kollektiva konsekvensen av en persons misstag Àr snabb och konkret. Studien vill se om musik och ensembleundervisning kan anvÀndas i sÄvÀl trÀningen av interners samarbetsförmÄga och tolerans som ett verktyg för interners utveckling inom kognitivt beteendeterapi.

Det övergripande syftet med studien var att beskriva och förklara hur rektorers arbete har förÀndrats över tid, med tyngdvikt pÄ kommunaliseringen av grundskolan. För datainsamling anvÀndes livshistorieintervjuer med fyra rektorer som vara verksamma i början av 1990-talet. Den generella bild som mÄlas upp Àr att fler arbetsuppgifter har tillkommit till rektorns arbete, vilket har gjort samarbetet med medarbetare i ledningsgrupper viktigare. De administrativa uppgifterna ökade i och med kommunaliseringen, dÄ bland annat det totala ansvaret för skolans budget lades pÄ rektorn. Samtliga rektorer uttryckte det pedagogiska ledarskapets betydelse och att en avgörande faktor för att lyckas med verksamheten var att kunna leda i förÀndring.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn patient-, sjuksköterskestudent- och handledarperspektiv beskriva upplevelser av vÄrd och handledning under sjuksköterskeutbildningens verksamhetsförlagd utbildning enligt en bestÀmd handledningsmodell. Sex patienter vid en medicinsk klinik pÄ ett lÀnslasarett, tvÄ sjuksköterskestudenter i verksamhetsförlagd utbildning samt tre handledare som handledde enligt en bestÀmd handledningsmodell intervjuades. Studien utgick frÄn en kvalitativ metod med innehÄllsanalys. I patientintervjuerna identifierades tvÄ teman och fyra kategorier. I temat ?trygghet och en upplevelse av delaktighet? beskrev patienterna att sjuksköterskestudenten sÄg patientens omvÄrdnadsbehov samt att patienten upplevde en delaktighet i sjuksköterskestudentens utbildning.

Titeln ?Inte bara ett papper? syftar till den alkoholpolicy som skall finnas pÄ företagen. Denna policy Àr grunden till ett vÀlfungerande förebyggande arbete. Policyn Àr ett viktigt verktyg och man mÄste tillÀmpa den praktiskt.Syftet med undersökningen Àr att undersöka företagares alkoholförebyggande arbete pÄ arbetsplatserna och i vilken utstrÀckning företagare anammat detta arbete. Studien tittar pÄ vilka faktorer som Àr viktiga att tÀnka pÄ vid preventionsarbete för att ge en ökad kunskap om det förebyggande arbetet.

Sammanfattning Detta examensarbete handlar om lÄngtidssjukskrivna arbetslösa personer som har varit med i ett rehabiliteringsprojekt pÄ Zenit Dialog AB i HÀssleholm, detta Àr ett kunskapscenter inom arbetsliv, hÀlsa och lÀrande. VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt Zenits rehabilitering har pÄverkat lÄngtidssjukskrivna arbetslösas möjligheter att ÄtergÄ till arbete. VÄra tre frÄgestÀllningar Àr följande: ? PÄ vilket sÀtt har rehabiliteringen pÄverkat individens personliga utveckling och hans/hennes framtida möjligheter pÄ arbetsmarknaden? ? Vad var det som gjorde att en del fick arbete medan andra förblev arbetslösa? ? Hur skulle en professionell studie- och yrkesvÀgledning kunna vara till hjÀlp i Zenits arbete med lÄngtidssjukskrivna arbetslösa? Metoden vi har valt Àr kvalitativ och vi har intervjuat sex personer, tre som har fÄtt arbete efter avslutad rehabilitering och tre som fortfarande Àr lÄngtidssjukskrivna arbetslösa. Vi har kunnat konstatera att den rehabiliteringshjÀlp som Zenit erbjuder till individer som Àr lÄngtidssjukskrivna har en positiv effekt pÄ dem.