Detta arbete Àr delvis en empirisk fortsÀttning av författarinnans c-uppsats "Företagsledares lÀrande i arbete". Ambitionen Àr att praktiskt studera hur ledare, i detta fall fyra kvinnliga rektorer, upplever sitt arbete och sin utveckling.Syftet Àr att undersöka relationen mellan erfarenheter gjorda i arbetet och rektorernas upplevda utveckling i sin yrkesroll. Stor vikt lÀggs vid de sociala relationernas pÄverkan av individen.Uppsatsen Àr en intervjustudie och utgÄr frÄn det sociokulturella perspektivet. Detta ger speciella förutsÀttningar. Objektet som beskrivs blir med rÄdande förutsÀttningar inte rektorernas lÀrande i arbetet utan derasbeskrivna uppfattning av det samma.

Arbetets syfte Àr att undersöka vad ett förebyggande arbete för att undanröja hinder och svÄrigheter för elevers lÀs- och skrivutveckling kan innebÀra. Fokus ligger pÄ speciallÀrarens roll i detta arbete. De frÄgor som undersökningen besvarar Àr hur klasslÀrare och speciallÀrare kan beskriva ett förebyggande arbete, hur samarbetet kan se ut, hur man kan tillvarata speciallÀrarens kompetens samt vilka faktorer som kan ses pÄverka. För att besvara frÄgestÀllningarna har kvalitativa intervjuer med fyra klasslÀrare och tre speciallÀrare i grundskolan genomförts.För att analysera och tolka de data som insamlats har ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande anvÀnts, tillsammans med tidigare forskning och litteratur kopplad till Àmnet.Ur ett sociokulturellt perspektiv framtrÀder kunskapen om elevers proximala utvecklingszon, samt anvÀndandet av medierande redskap och scaffolding som betydelsefullt för ett förebyggande arbete. Resultatet för undersökningen visar att förebyggande arbete kan ske pÄ flera olika sÀtt, exempelvis genom tidiga insatser, genom att organisera undervisningen, genom att skapa delaktighet och genom att ge eleverna en positiv sjÀlvbild.

Inledning: Sverige bidrar militÀrt till ett flertal konflikter i vÀrlden. Inom dessa styrkor ingÄr sjukvÄrdspersonal som arbetar i en hotfull miljö och samtidigt Àr de bÄde soldat och sjukvÄrdspersonal. Syfte: att belysa sjuksköterskors och annan hÀlso- och sjukvÄrdspersonals erfarenheter av att arbeta i omrÄden dÀr det pÄgÄr krig. Metod: vald metod var litteraturöversikt. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl och PubMed, vilket resulterade i 11 vetenskapliga artiklar varav tio kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Bakgrund Kemiskt beroende ? ofta benĂ€mnt drogmissbruk ? Ă€r en sammansatt, komplicerad och svĂ„rbehandlad psykiatrisk sjukdom. VĂ€gen in i missbruk och beroende pĂ„verkas av affektiva, kognitiva och sociala störningar och dysfunktionella beteenden. Den beroende personen Ă€r pĂ„verkad av lĂ„ngvarigt bruk av nervgifter (drogerna), som befĂ€st och förvĂ€rrat psykiska besvĂ€r och dysfunktionella beteendestrategier. Samsjuklighet med olika psykiatriska och somatiska sjukdomar/symtom förekommer i hög utstrĂ€ckning.Syftet med studien Ă€r att utvĂ€rdera pilotprojektet Mindfulness-Baserad Återfallsprevention (MBÅP) som genomförts vid Upplands VĂ€sby Beroendeteam, samt att beskriva symtomförĂ€ndring.Metod MBÅP bygger pĂ„ Mindfulness-Based Relapse Prevention (MBRP) som baseras pĂ„ Mindfulness-Based Cognitive Therapy (MBCT) och har tidigare utvĂ€rderats i en randomiserad kontrollerad studie (RCT).

I det hÀr arbetet har vi studerat den arbetsform som ibland kallas Eget Arbete eller arbetsschema. En av grundtankarna bakom arbetsformen Àr att eleverna planerar sina arbetsuppgifter och att de sjÀlva ansvarar för att de blir utförda inom en bestÀmd tid. VÄrt syfte var att ta reda pÄ vilka möjligheter och problem arbetsmetoden Eget Arbete har ur ett lÀrar-, elev- och innehÄllsperspektiv. I vÄr undersökning har vi gjort intervjuer med lÀrare och elever samt observationer pÄ en F-5 skola i en mellanstor svensk kommun. Vi har kommit fram att arbetsformen bÄde har möjligheter och problem. Elever uppfattar att det Àr ett bra arbetssÀtt som ger dem arbetsro, frihet och inflytande.

Rapporten syftar till att ge lÀsaren en liten inblick i hur en artist och projektledare jobbar i en konsertproduktion och de konflikter som kan uppstÄ nÀr en person axlar dessa tvÄ roller samtidigt. Jag stÀller mig frÄgan: Vilka konflikter kan uppstÄ nÀr en och samma person mÄste axla rollen som bÄde artist och projektledare i ett kreativt projekt? För mig har mÄnga inre konflikter blivit till yttre konflikter, och pÄverkat bÄde mig och mina bandmedlemmar. Den tydligaste konflikten som uppstod var att jag hade stora svÄrigheter att skÀrma av mina personliga kÀnslor frÄn mina professionella roller som artist och producent. För att ge ett djup Ät syftet jÀmförs min erfarenhet med tvÄ andra aktörer i artist- och projektledningsbranschen.

SAMMANFATTNINGIntroduktion: Statistiska centrabyrĂ„n (SBC) prognostiserar en vĂ€xande andel utlandsfödda bland Sveriges befolkning. Detta medför en ökad kulturell mĂ„ngfald i det svenska samhĂ€llet och dĂ€rmed fler tvĂ€rkulturella möten inom vĂ„rden. Denna studie sökte att utforska primĂ€rvĂ„rdssjuksköterskors upplevelser av möten med patienter frĂ„n utomskandinaviska kulturer, vilka svĂ„righeter de kan stöta pĂ„ samt vilka aspekter de upplever som viktiga vid vĂ„rdandet av dessa patienter.Metod: En kvalitativ intervjustudie med deskriptiv design. Åtta primĂ€rvĂ„rdssjuksköterskor som arbetar pĂ„ olika vĂ„rdcentraler i StockholmsomrĂ„det och som har erfarenhet av kontakt med patienter frĂ„n andra kulturer Ă€n den skandinaviska intervjuades med en semi-strukturerad intervjuguide. InnehĂ„llsanalys enligt Graneheim & Lundman anvĂ€ndes för att analysera data.Resultat: PrimĂ€rvĂ„rdssjuksköterskor upplever dessa möten som spĂ€nnande, utmanande och lĂ€rorika.

Syftet med föreliggande studie Àr att se hur barns fysiska miljö pÄ förskolan Àr utformad och om pedagogernas sÀtt att utforma miljön i en förskola utan sÀrskild inriktning skiljer sig i jÀmförelse med en Reggio Emiliainspirerad förskola och en Waldorfinspirerad förskola. Anledningen till att vi har valt att göra en jÀmförelsestudie Àr för att ta reda pÄ om det finns liknande tankar kring miljön eller om det finns skillnader beroende pÄ vilken filosofi förskolan har influerats av. Genom att anvÀnda oss av observationer och intervjuer vill vi undersöka nÀrmare hur pedagoger tÀnker kring utformandet av sin fysiska miljö. Vi tar vÄr utgÄngspunkt ur det lÀroplanen belyser om att förskolans miljö ska erbjuda barnen en miljö som Àr trygg, utmanande och som lockar till lek (Skolverket, 2010). Genom att anvÀnda oss av det sociokulturella perspektivet vill vi visa pÄ att den har betydelse för hur miljön utformas.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer kÀnner hög tillfredsstÀllelse i sitt arbete. Detta innebÀr att bÄde individ, företag och samhÀllet i stort har nÄgot att vinna pÄ att individen kÀnner hög tillfredsstÀllelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka unga vuxnas lönearbetares kÀnsla av tillfredstÀllelse i sin yrkesroll och att sedan utifrÄn vÄra informanters karriÀrberÀttelser försöka att hitta orsaker och samband mellan kÀnslan av tillfredstÀllelse och vÀgen till arbete. Vi har anvÀnt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsstÀllelse och beslutsfattande för att tolka och koda vÄrt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med Ätta informanter som Àr i Äldern 25-35 Är och som har en tillsvidareanstÀllning.

Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande folkhĂ€lsoproblem som medför risker för att utveckla sjukdomar som hjĂ€rtsjukdom, diabetes och ledbesvĂ€r. En ökning av övervikt och fetma ses Ă€ven hos barn och studier har visat att barn med fetma löper högre risk att drabbas av sjukdomar senare i livet. Vinster finns i att arbeta förebyggande mot övervikt, bĂ„de pĂ„ individ och pĂ„ samhĂ€llsnivĂ„. Skolsköterskan har en viktig roll i detta preventiva arbete. Syftet med denna studie var att beskriva skolsköterskors preventiva arbete mot övervikt och fetma hos barn i lĂ„g- och mellanstadiet samt uppfattningar om och reflektioner kring detta arbete.

Uppsatsen behandlar deltidsarbetets betydelse för en ojÀmstÀlld arbetsdelning.Genom samtalsintervjuer med offentliga aktörer, sÄ som politiker och företrÀdare för arbetsgivarsidan, har de samband respoendenterna ser mellan deltidsarbete och arbetsdelning kartlagts. Samtliga identifierar deltidsfrÄgan som en av arbetsmarknadens viktigaste. Respondenterna ser samband mellan deltid och obetalt hemarbete samt att organisering av lönearbete prÀglas av manliga normer. Av resultatet framgÄr ocksÄ att Sverige tagit ut en ny kurs i jÀmstÀlldhetsarbetet som prÀglas av en borgerlig diskurs..

Denna uppsats syfte har varit att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs och hanteras av fackförbund. Studiens huvudobjekt har varit tjÀnstemannaförbundet Unionen dÀr fyra kvalitativa intervjuer gjorts och en rad officiella dokument granskats. Utöver Unionen sÄ har tvÄ intervju gjorts med en deltagare var frÄn Vision och HandelsanstÀlldas förbund.Fackförbund möter idag nya typer av frÄgor. Det handlar om frÄgor som rör hur arbete idag organiseras och hur medlemmarnas instÀllning till fackens verksamhet förÀndrats. Det flexibla arbetet Àr en sÄdan frÄga.Flexibelt arbetet som fenomen framstÄr som nÄgot komplext för fackförbund.

Syftet med detta arbete Àr att titta nÀrmare pÄ ifall att om allmÀnheten vet om att de ev. kan bli filmade av polisbilar och det pÄverka preventivt i syfte att stÀvja brottsliga handlingar. Hur mÀnniskors integritet pÄverkas samt instÀllningen till att bli filmade kommer vi ocksÄ att försöka svara pÄ i detta arbete. Vad Àr allmÀnhetens syn pÄ kameraövervakning?.