Det övergripande syftet med det hÀr examensarbetet har varit att undersöka om det laborativa arbetet inom matematiken beaktas vid bedömning av elevernas kunskaper. Vi har ocksÄ undersökt om lÀ-rarna dokumenterar detta arbete för att fÄ en tydligare bild av elevers kunskaper och i sÄ fall hur denna dokumentation sker. Undersökningen utfördes pÄ en skola dÀr de arbetar aktivt med labo-rativt arbete i matematiken. PÄ skolan intervjuade vi tre lÀrare vilka undervisar i Är 1-3, samt observerade deras lektioner i matematik-verkstaden. Under intervjuerna svarade lÀrarna att de tog hÀnsyn till det laborativa arbetet vid sina bedömningar av eleverna.

Introduktion: Att arbeta inom ambulanssjukvÄrden Àr fysiskt, psykiskt och kunskapsmÀssigt utmanande. Ett företrÀdelsevis kort vÄrdmöte kan försvÄra ambulanspersonalens möjlighet till kÀnnedom om patientens varande efter vÄrdtiden i ambulansen om inte uppföljning Àr möjlig.Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonals behov av att följa upp tidigare vÄrdade patienter med fokus pÄ orsaker bakom behovet, hur ofta uppföljning genomförs, vilka hinder finns, fördelar och nackdelar och finns det skillnader i behovet av uppföljning mellan storstad och mindre stad, beroende pÄ yrkeserfarenhet. Metod: En enkÀt skickades ut till 220 ambulanspersonal pÄ tre verksamheter, en lokaliserad i storstad och tvÄ i mindre stÀder, för att undersöka behovet att följa upp tidigare vÄrdade patienter. Av dessa besvarade 116 enkÀten.Resultat: NÀstintill all ambulanspersonal hade ett behov av att följa upp tidigare vÄrdade patienter. Det vanligaste sÀttet att följa upp patienter var via sjuksköterska pÄ akutmottagningen.

Tillverkningsföretaget Älvsbyhus Ă€r den största leverantören av smĂ„hus i Sverige och har ökat sina marknadsandelar de senaste Ă„ren. Företaget Ă€r framgĂ„ngsrikt trots att de befinner sig i en bransch dĂ€r det Ă€r svĂ„rt att konkurrera. Syftet med denna studie Ă€r att mĂ€ta temperaturen pĂ„ smĂ„hustillverkarens styrning och beskriva hur företaget sĂ€kerstĂ€ller att dess framtida mĂ„l uppfylls. Ett sĂ€tt att styra utifrĂ„n den valda strategin och skapa klara mĂ„lbilder för de anstĂ€llda Ă€r genom att anvĂ€nda Simons styrmodell, som grundades av Robert Simons Ă„r 1995. Styrmodellen har fĂ„tt en stor spridning och anvĂ€nds idag som ett lĂ€romedel i ekonomistyrning vĂ€rlden över.

Abstract Arbetets art: LÀrarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jÀmförande studie mellan Polen och Sverige av lÀroplaner, samtalet pÄ förskolan och pedagogernas arbetssÀtt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie Àr att jÀmföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehÄllet i lÀroplanerna, vilka arbetsmetoder som anvÀnds i de bÄda lÀnderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger anvÀnder samtalet för att stimulera barns matematiska tÀnkande och utveckla deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tÀnkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av lÀndernas lÀroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien Àr utförd pÄ tvÄ förskolor i Polen och tvÄ förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-Ärs Älder.

Syftet med denna studie var att undersöka rehabiliteringscoachers tankar och erfarenheter kring faktorer som kan stÀrka motivationen för ÄtergÄng i arbete i rehabiliteringsprocessen för sjukskrivna. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ kunskapsansats. Sex semistrukturerade intervjuer har utförts med rehabiliteringscoacher som arbetar inom arbetslivsinriktad rehabilitering samt har erfarenhet och kunskap om sjukskrivna med syfte att ÄtergÄ i arbete. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrÄn en innehÄllsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; 1.

Sammanfattning Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett Àmnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nÄ sina ÀmnesmÄl och ett fördjupat lÀrande. Studien har genomförts pÄ Lemshaga Akademi en f-9 skola pÄ VÀrmdö, i en aktionsstudie dÀr enkÀt, intervjuer och observationer har anvÀnts. Med utgÄngspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn pÄ Àmnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lÀrare som alla arbetar med Àmnesövergripande arbete, en enkÀt undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den Àmnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lÀrare och elever framkommer att man anvÀnder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lÀrandet. Elever och lÀrare ser Àmnesövergripande arbete som en bra form för lÀrande.

Kravet pÄ tillgÀngliga, rörliga och interoperabla styrkor för uppgifter till oroshÀrdar runt om ivÀrlden har ökat. Sverige Àr medlem av EU och bidrar med styrkor till EU och NATO:sstyrkeregister. De svenska luftstridskrafterna stÄr i dag i beredskap för ett antal uppgifter ochden uppgift som bedöms vara mest utmanande Àr Nordic Battle Group (NBG).Luftstridskrafterna har delar i NBG och delar som Àr direkt understödjande sÄ kallade enablar.NBG Àr dimensionerad för att kunna vara autonom och första styrka pÄ plats i ettoperationsomrÄde. Detta innebÀr för de svenska luftstridskrafterna att upprÀttandet avluftkontroll, understödjande av mark och understödjande av sjöstyrkor ligger pÄ Sverige och desvenska luftstridskrafterna. Detta krÀver expeditionÀr förmÄga.Uppsatsens syfte Àr att undersöka i vilken utstrÀckning de svenska luftstridskrafternastransformering gÄr mot en expeditionÀr förmÄga.Den övergripande frÄgestÀllningen Àr till vilken grad Àr de svenska luftstridskrafternaexpeditionÀra? För att kunna analysera de svenska luftstridskrafterna expeditionÀra förmÄgadefinierar jag inledningsvis expeditionÀrt.

Studien Àmnar ta reda pÄ vilka drivkrafter som finns bakom ett ideellt arbete. Med ideellt arbete menas ett arbete som utförs utan ersÀttning, alternativt med en symbolisk summa, pÄ fritiden. Syftet Àr att undersöka och skapa en djupare förstÄelse för vilka motivationsfaktorer som ligger till grund för ett ideellt engagemang. För att studera omrÄdet har djupintervjuer anvÀnds som metod. Tolv personer som arbetar ideellt inom idrottsföreningar har blivit intervjuade och ligger till grund för det empiriska materialet.För att fÄ en djupare förstÄelse till vad som driver mÀnniskor att arbeta ideellt har uppsatsen anvÀnt Maslows behovspyramid, Herzbergs tvÄfaktorsteori, Self-Determination teorin och Marcel Mauss teori om gÄvor som teoretiska perspektiv.

Föreliggande uppsats har genom en observationsstudie av 28 elever i en grundskoleklass i Ärskurs 7 i en svensk skola undersökt interaktionella praktiker mellan elever, detta ur ett genusperspektiv. Studien har fokuserat pÄ de interaktionella praktiker som bidrar till genuskonstruktion och genusifrÄgasÀttande, samt skapandet av feminina och maskulina genuspositioner i vardaglig interaktion pÄ en skola. Avslutningsvis behandlar Àven studien frÄgan om deltagarna orienterar sig mot en könsmaktsordning eller ej, och hur den i sÄ fall organiseras interaktionellt.Studien visar att elever och lÀrare bÄde orienterar mot och skapar genuspositioner inom ramen för följande interaktionella praktiker: 1) organisation av utmanande handlingar, 2) organisation av det offentliga rummet, 3) störande av ordning, 4) den interaktionella organisationen av affektiva handlingar.Inom ramen av ovan nÀmnda tema pÄvisar studien flera exempel pÄ interaktionella praktiker som Àr genuskonstruerande, genusnormerande samt genusifrÄgasÀttande. Bland annat intar pojkar det offentliga rummet i större utstrÀckning Àn flickor, vilket kan tÀnkas vara en interaktionell praktiker som Àr genusnormerande. Studien pÄvisar Àven hur feminina samt maskulina genuspositioner skapas i klassrumsinteraktionen, bland annat genom hur pojkarna distanserar sig frÄn kvinnligt kodat beteende genom att förlöjliga det.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbÀttra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under Ären genomgÄtt flera reformer och utvidgats genom bland annat tvÄ nya typer av besöksförbud: SÀrskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsÀtter att öka och Är 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker nÄgot. De förvÀntningar som lagen om besöksförbud gett hos mÄnga stÀller höga krav pÄ polisen och rÀttsvÀsendet nÀr det gÀller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rÀttsvÀsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fÄtt kritik.

Mitt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan tolkar begreppet klassrumsklimat. Jag vill undersöka hur elever och pedagoger arbetar för att pÄverka klimatet och om de kan se nÄgra förÀndringar. Som metod har jag valt kvalitativa intervjuer med pedagogerna i tvÄ femteklasser och kvalitativa gruppintervjuer/samtal med eleverna i samma klasser. I resultatkapitlet presenteras intervjuerna under rubrikerna klass 5b och 5a och under var rubrik i följande ordning: pedagog, killar, tjejer. Jag har kommit fram till att ett aktivt och engagerande arbete med klassrumsklimatet ger en trygg elevgrupp.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Syftet med studien Àr att undersöka hur ett antal lÀrare undervisar nyanlÀnda elever i de praktiskt- estetiska Àmnena hem- och konsumentkunskap och textilslöjd samt i det teoretiska Àmnet svenska som andrasprÄk. Detta till en bakgrund av att de praktiskt- estetiska Àmnena ses som lÀmpliga att anvÀnda som sluss dÄ nyanlÀnda elever ska övergÄ till reguljÀra klasser.  Studiens frÄgestÀllningar Àmnar undersöka huruvida och i vilken grad lÀrarna i de olika Àmnena anpassar och kontextualiserar undervisningen för nyanlÀnda elever. Studien tar avstamp i en tro om att sprÄkutveckling sker i socialinteraktion i kombination med praktiskt undervisning med kognitivt utmanande lÀrosituationer. FrÄgestÀllningar belyses ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr Jim Cummins modell för andrasprÄkselever anvÀnds som analysverktyg. Modellen utgörs av tvÄ nivÄer, kognitiv nivÄ och graden av situationsberoende/kontextualisering och syftar till att hjÀlpa lÀrare att lÀgga undervisningen pÄ en nivÄ dÀr eleven fÄr stöd av kontexten samtidigt som hen blir kognitivt utmanad. För att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar utfördes fem semistrukturerade intervjuer och fem högstrukturerade observationer med fem lÀrare pÄ tvÄ skolor i olika kommuner i Mellansverige, dÀr samtliga lÀrare undervisade nyanlÀnda elever i ett eller flera Àmnen. Resultatet visar att lÀrarna oberoende av Àmne anpassar undervisningen pÄ ett likartat sÀtt genom förenklingar. LÀrarna i svenska som andrasprÄk anpassar dock undervisningen i större omfattning Àn lÀrarna i de praktiskt- estetiska Àmnena.

En kvalitativ undersökning dÀr olika delar av socialt arbete har studerats med fokus pÄ samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har Ätta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frÄgor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrÄn systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som anvÀnds nÀr de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion.En av undersökningens slutsatser har varit att Àven om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn pÄ vad samverkan innebÀr. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekrÀftar att akolans förebyggande arbete ofta skÀrs ned pÄ nÀr resurserna krymper..

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.