Enligt vÄr erfarenhet har textilslöjden och matematiken en naturlig koppling till varandra och det vardagliga bruket av matematik. Vi tror att textilslöjden kan bidra till att öka elevers förstÄelse för matematisk problemlösning. Litteraturstudier vi gjort visar att teoretiskt och praktiskt arbete gynnar varandra och genom ett Àmnesövergripande arbete med den teoretiska matematiken och den praktiska textilslöjden skulle elevers lÀrande kunna frÀmjas. I en kvalitativ undersökning har 14 personer verksamma i skolan intervjuats, i syfte att öka förstÄelsen hur Äsikter och erfarenheter pÄverkar förutsÀttningar för Àmnesövergripande arbete i textilslöjd och matematik. Resultatet redovisas i bÄde kvalitativ och kvantitativ form.

I Sverige försöker varje Är 9000 personer att ta sitt liv utan att lyckas. En person som vaknar upp efter ett sjÀlvmordsförsök kan ofta uppleva emotionell smÀrta och skamkÀnslor, i tillÀgg till de ursprungliga problem som resulterade i sjÀlvmordsförsöket. Mötet med vÄrden upplevs ofta som svÄrt för dessa patienter, men sjuksköterskans bemötande kan ha stor betydelse för patientens psykiska vÀlmÄende. För sjuksköterskan kan mötet ge upphov till djupare existentiella funderingar, vilka kan skapa bÄde positiva och negativa attityder gentemot patienten.Patienter som har försökt att begÄ sjÀlvmord vÄrdas inte sÀllan pÄ en intensivvÄrdsavdelning i den första kritiska fasen. DÀrför Àr intensivvÄrdssjuksköterskan ofta den första person som patienten möter vid uppvaknandet, men det finns i nulÀget inte mycket forskning pÄ hur intensivvÄrdssjuksköterskan upplever mötet.

Under hösten 2006 var det tydligt att byggbranschen i Norrland, och i synnerhet VĂ€sterbotten, gĂ„tt in i en högkonjunktur. Även om högkonjunkturen skapar möjligheter att expandera genom nyanstĂ€llningar ser byggföretagen bristen pĂ„ arbetskraft som ett hinder för detta. Det faktum att arbetstagare dessutom Ă€r mer benĂ€gna att byta arbetsgivare under högkonjunkturer innebĂ€r att det Ă€r av vikt att byggnadsarbetarna trivs med sitt arbete för att företagen ska öka chanserna att hĂ„lla kvar sin personal och inte förlora dem till andra arbetsgivare.Studiens huvudsyfte har varit att utröna vilka faktorer som enligt byggnadsarbetare Ă€r de frĂ€msta kĂ€llorna till arbetstillfredsstĂ€llelse och utifrĂ„n arbetarnas uppfattning om dessa faktorer i sin nuvarande arbetssituation, skapa insikt i omrĂ„den dĂ€r byggföretagen kan göra insatser för att öka möjligheterna att hĂ„lla kvar sin personal. DĂ„ ett flertal olika yrkesomrĂ„den finns representerade bland byggföretagen har vi Ă€ven haft som mĂ„lsĂ€ttning att utreda om yrkesomrĂ„destillhörigheten har betydelse för byggnadsarbetarnas uppfattning om faktorerna. Eftersom det har pĂ„visats att Ă„sikterna om vad som skapar arbetstillfredsstĂ€llelse kan bero pĂ„ anstĂ€llningstid, har vi dessutom velat utreda vilken betydelse antalet anstĂ€llningsĂ„r har för byggnadsarbetarnas vĂ€rdering av olika faktorer.Grunden till studien ligger i teorier och tidigare forskning som framhĂ„llit olika faktorer som kan pĂ„verka arbetstillfredsstĂ€llelsen.

Bakgrund: Sedering av respiratorbehandlade patienter Àr ofta en nödvÀndighet för komfort och för att kunna utföra optimal behandling. Trenderna inom sedering har pÄ senaste tid gÄtt frÄn djup till lÀtt sedering. Tidigare forskning indikerar att detta Àr fysiologiskt gynnsamt för patienterna och att det upplevs som positivt av bÄde patienter och anhöriga. Dock Àr det föga utforskat hur detta nya arbetssÀtt upplevs av sjuksökterskorna och hur det pÄverkar deras arbetssituation. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda lÀtt sederade patienter i respirator.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Bakgrund Inom dialyssjukvÄrden möts dialyssjuksköterskor och patienter regelbundet flera gÄnger varje vecka, kanske under flera Är. Detta medför mÄnga möten dÀr relationer uppstÄr.Syfte Att beskriva dialyssjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av lÄngvariga vÄrdrelationer med personer med kronisk njursjukdom som krÀver hemodialysbehandling.Metod Tolv dialyssjuksköterskor i Mellansverige intervjuades. Kvalitativ innehÄllsanalys genomfördes.Resultat TillfredsstÀllelsen av lÄnga vÄrdrelationer med dialyspatienter berikar dialyssjuksköterskan bÄde professionellt och som person. Möten med patienter under lÄng tid ger mÄnga positiva kÀnslor och det Àr roligt att fÄ följa patienternas utveckling. Upplevelsen av Komplexiteten i lÄnga vÄrdrelationer, att möta och nötas mot samma patienter över lÄng tid, ibland över flera Är kunde upplevas utmanande att i professionen hantera dessa pÄ ett bra sÀtt.

Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strÀvar efter att hitta nya arbetssÀtt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie Àr att undersöka hur en förskola genomförde en förÀndringsprocess kring sin innemiljö, det vill sÀga rum, möblering och material.

Sjuttiotalisterna stÄr nÀrmast att ta över chefpositionerna nÀr 40-talisterna gÄr i pension och ingÄr i den generation som ofta benÀmns Generation X. Generationen Babyboomers och Generation Y var de generationer som föddes innan och efter Generation X. Syftet med föreliggande studie var att undersöka 70-talisters attityder kring arbete och chefskap. Efter Ätta kvalitativa intervjuer, genomförda pÄ ett bank- och finansbolag, utfördes en deduktiv-induktiv tematisk analys. Resultatet visade att intervjupersonerna föredrog en balans mellan arbete och privatliv, prioriterade kreativitet och autonomi i arbetet, sökte efter en engagerad, positiv och rak chef samt ett företag med mÄnga möjligheter till utmaningar.

Syftet med studien Àr att studera förhÄllandet mellan fysisk aktivitet pÄ arbete och fritid. En tvÀrsnittsstudie genomfördes för att jÀmföra personer med ett mer fysiskt aktivt arbete (undersköteskor) med personer som har ett mindre fysiskt arbete (kontorsarbetare) i Kalmar 2013. Deltagarna (n=37) delades efter yrke in i grupperna kontorsarbetare och undersökterskor. Varje deltagare bar en accelerometer under 7 dagar för att mÀta den fysiska aktivitetsnivÄn. MÀtningarna utfördes under arbetsdagar och icke arbetsdagar.

I vÄrt arbete har vi behandlat Àmnet livskunskap och den samhÀllsförÀndring som vi tycker oss se. Syftet med vÄrt arbete har varit att försöka se om Àmnet livskunskap kan vara ett tecken pÄ en utveckling som hÄller pÄ att ske inom skolan. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi pÄ vÄr utvalda skola intervjuat lÀrare och rektor. Vi har sedan valt att koppla dessa resultat till den forskning som vi redan tidigt i arbetsgÄngen tog del av. Resultatet av vÄrt arbete visar att det pÄ skolan finns en medvetenhet om en förÀndrad kunskapssyn och att man i Àmnet livskunskap arbetar med de förmÄgor som man tror att eleverna behöver ha med sig i sina framtida liv..

Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga de kommunikationskanaler KÄren anvÀnder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sÀnds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge ÄtgÀrdsförslag..

Det finns ett problem angÄende vilka undervisningsmetoder som ska anvÀndas för att lyckas höja elevers kunskapsnivÄ i matematik. Denna studie görs för att undersöka math trails plats i matematikundervisning och dÄ utifrÄn tre aspekter: de fem förmÄgorna, verklighetsanknytning och motivation. Math trail Àr en promenad dÀr olika uppgifter genomförs lÀngs vÀgen i syfte att upptÀcka matematiken som finns runt omkring oss. Math trail kan ses vara en del av utomhuspedagogiken. PÄ grund av att ingen forskning presenterats inom math trail vÀljer vi dÀrför att lyfta fram forskning kring utomhuspedagogik.

Inom bÄde skatterÀtten och redovisningsrÀtten finns begreppen pÄgÄende arbete och forskning och utveckling. PÄgÄende arbete Àr uppdrag som ett företag utför för en annan persons rÀkning som Àr oavslutade vid rÀkenskapsÄrets utgÄng. De bÄda begreppen regleras olika bÄde i skatterÀtten och i redovisningsrÀtten, varför grÀnsdragningen mellan forskning och utveckling och pÄgÄende arbete fÄr betydelse för företag som arbetar pÄ uppdrag av kunder samtidigt som man bedriver forsknings- och utvecklingsarbete. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr frÀmst att analysera grÀnsdragningen mellan de skatterÀttsliga reglerna om forskning och utveckling och pÄgÄende arbete. Denna analys syftar till att komma fram till om det finns en skatterÀttslig grÄzon inom vilken ett företag har möjlighet att vÀlja om de vill hÀnföra en utgift till pÄgÄende arbete eller till forskning och utveckling.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad nÄgra personer med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder upplevde var en meningsfull sysselsÀttning, och hur de identifierade sig med sitt arbete eller sysselsÀttning. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie, sedd ur ett fenomenologiskt perspektiv. Urvalet var sju personer, tre kvinnor och fyra mÀn, med förvÀrvad hjÀrnskada i vuxen Älder som hade sin sysselsÀttning tillgodosedd genom en privat hjÀrnskadeverksamhet. Teorierna som anvÀndes var Antonovskys salutogenetiska perspektiv som innefattar begreppet KASAM ? kÀnsla av sammanhang och den symboliska interaktionismen.

Studiens syfte var att undersöka hur unga mÀnniskor ser pÄ arbete och arbetslöshet. För Àldre generationer Àr arbetet förutom en kÀlla till försörjning Àven en stor del av individens identitet, och att sakna arbete innebÀr ett socialt utanförskap. Har arbete samma betydelse för dagens ungdomar, eller har den höga ungdomsarbetslösheten medfört en normförskjutning sÄ att en arbetslös inte uppfattas som avvikande? För att fÄ svar pÄ frÄgan intervjuade vi nio ungdomar, sÄvÀl arbetslösa som arbetande och stu-derande, om hur de ser pÄ saken. Vi utgick frÄn ett induktivt perspektiv inspirerat av grundad teori, dÀr vi efterstrÀvade en öppenhet inför empiriska data som framkom i vÄra intervjuer.