I den hÀr uppsatsen har jag försökt att konstruera ett mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Thomas Scheffs forskning. De 14 pÄstÄenden som ingÄr i mÀtinstrumentet Àr baserade pÄ Suzanne Retzingers forskning om kroppsliga markörer för skam och de resulterande utmanande beteendena. Flera forskare har lyft fram vikten av att nÄgon tar fram ett mÀtinstrument för att kvantitativt mÀta skam och syftet med min uppsats Àr att försöka att ta reda pÄ om det Àr möjligt att göra det eller ej.180 Studenter vid Karlstads universitet fick besvara ett frÄgeformulÀr, som totalt besvarades av 176 studenter, 124 kvinnor och 52 mÀn. Data analyserades med den polytoma raschmodellen i datorprogrammet RUMM 2030.Resultatet visar att mÀtinstrumentet inte enbart mÀter skam (flerdimensionalitet), eller i bÀsta fall Ätminstone flera olika typer av skam, och att pÄstÄenden i mÀtinstrumentet inte fungerar likadant för alla respondenter (DIF-effekter) samt att mÀtinstrumentet som helhet hade dÄlig passform gentemot raschmodellen. Min slutsats Àr att det Àr möjligt att konstruera mÀtinstrument för att mÀta skam utifrÄn Scheffs teoretiska ramverk men att det krÀver mer arbete och fler revideringar Àn vad som har varit möjligt möjligt att genomföra inom ramen för detta uppsatsarbete..

Syftet med följande arbete Àr att ta reda pÄ hur matematiska problem skall konstrueras för att ge eleven trÀning i att kommunicera matematik, stimulera elevens tÀnkande och fÄ eleven att lÀra sig baskunskaper. Med hjÀlp av observationer av elever som löser olika typer av matematiska problem och intervjuer undersöks vilken effekt olika problemtyper har pÄ elevens lÀrande. Undersökningen visar att öppna problem som upplevs som utmanande och har inslag av praktiska moment bÀst svarar mot undersökningens frÄgor..

Bakgrund: Sexuell h?lsa ?r avg?rande f?r v?lbefinnandet samt att relationer med en ?ppen kommunikation om sexualitet ?r n?dv?ndig f?r att fr?mja den. Efter barnaf?dande st?r kvinnor ofta inf?r fysiska och k?nslom?ssiga utmaningar, vilket kan p?verka sexuell lust och ofta leda till f?r?ndringar i sexlivet. Lust, ursprungligen kopplad till ?verlevnadsinstinkten, varierar ?ver tid och p?verkas av olika faktorer.

I lÀrares uppdrag ingÄr att anpassa undervisningen till alla elever för att frÀmja deras fortsatta lÀrande. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare anser att klassrumssituationen Àr för de högpresterande eleverna, samt hur lÀrare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom omrÄdet samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare pÄ tvÄ olika skolor. Samtliga arbetar i Ärskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lÀrarna anvÀnder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjÀlp av olika strategier och dÀrför kan ges till alla elever.

Bakgrund: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade trÀdde i kraft 1 januari 1994. Den skulle garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder bÀttre levnadsvillkor genom att de fick rÀtt till bland annat personlig assistans. Arbetet som personlig assistent i hemmet hos personer med olika typer av funktions-nedsÀttning kan se mycket olika ut. Det har uppmÀrksammats att det finns brister i personliga assistenters arbetsmiljö. Syftet: Att beskriva personliga assistenters upplevelse av sin arbetsmiljö hos brukare som tillhör personkrets tre enligt LSS.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur dramapedagoger uppfattar och framstÀller sin yrkesroll. Undersökningen Àr kvalitativ och anvÀnder fenomenologi som vetenskapsteoretisk utgÄngspunkt. För att skaffa material har en workshop och en intervju genomförts, bÄda inspirerade av metoderna fokussamtal och förestÀllningskartor. En kortare mejlintervju har ocksÄ utförts med alla informanterna. Materialet har analyserats fenomenologiskt och det resulterade i sex kate-gorier av uppfattningar om den dramapedagogiska yrkesrollen.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Syftet med undersökningen var att fÄ en ökad förstÄelse för pedagogers syn gÀllande hur deras förhÄllningssÀtt och bemötande kan stötta och hjÀlpa utmanande barn. För att synliggöra detta valde jag att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger i förskola och förskoleklass sÄg pÄ begreppet utmanande barn samt vilka erfarenheter de hade av att möta dessa barn i verksamheten. Vidare efterfrÄgades vilka pedagogiska egenskaper som informanterna ansÄg viktiga i arbetet samt vilken betydelse förÀldrasamverkan hade gÀllande utmanande barn. Andra organisatoriska stöd sÄsom arbetslag, rektor och andra yrkesprofessionellas roll har Àven belysts. För att fÄ en kvalitativ förstÄelse gÀllande mÀnniskors subjektiva upplevelser utgick jag ifrÄn en hermeneutisk ansats och sÄledes genomfördes semistruktrerade intervjuer med fem pedagoger.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Idag anva?nds 1:1 datorer, d.v.s. en dator fo?r varje elev, i svenska skolor. Detta a?mne a?r intressant att underso?ka i va?rt va?xande globala digitalsamha?lle da?r kommuner och skolor stra?var efter att erbjuda en ho?g tillga?nglighet och kompetens till eleverna.

Det hÀr examensarbetet handlar om en trend frÄn England som innebÀr att gravplatser överdekoreras med smÄsaker. Trenden finns Àven finns i Sverige och studien ska ge en uppfattning om hur trenden pÄverkar begravningsplatser i Sverige.Arbetet Àr indelat i en litteratur- och intervjustudie. I intervjustudien har personer med chefspositioner pÄ begravningsplatser dÀr överdekorering förekommer intervjuats. Med en intervjuguide som belyser tre omrÄden har frÄgestÀllningarna besvarats.OmrÄden:- Hantering av de överdekorerade gravarna- Estetik och klagomÄl- Förberedelser om trenden expanderarInformationen frÄn intervjuerna har genererat resultatet vilket redovisar hur dessa överdekorerade gravar sköts i nulÀget.Förhoppningen med detta arbete Àr att mÀnniskor fÄr upp ögonen för denna trend och fÄr en inblick i vilka konsekvenser den för med sig. Dessutom att de som ska, eller redan arbetar inom kyrkogÄrdsbranschen börjar tÀnka framÄt och planerar för den eventuella expansionen av överdekorerade gravar.

Vad a?r det som go?r att en miljon ma?nniskor la?gger tid pa? att streama datorspel? Live streaming har funnits sedan 1920-talet, da? i form av musik i hissar. Pa? 1990-talet bo?rjade hemdatorer utvecklas ha?rdvaruma?ssigt tillra?ckligt fo?r att kunna streama film och ljud. Med en kvalitativ enka?t publicerad pa? na?tet underso?ker vi i den ha?r uppsatsen varfo?r en miljon personer idag va?ljer att streama na?r de spelar dator eller tv spel.