VÄrt examensarbete handlar om inÄtvÀnda barn i förskolan. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ inÄtvÀnda barns vardagliga situation i förskolan. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ hur pedagoger och andra barn i barngruppen bemöter inÄtvÀnda barn. Men Àven vilken betydelse leken och den övriga samvaron i förskolan har för inÄtvÀnda barns förmÄga att lita pÄ sig sjÀlva och sin egen förmÄga samt att vara delaktiga och pÄverka den pedagogiska verksamheten i förskolan. Vi anvÀnde oss av kvalitativ undersökning nÀr vi gjorde vÄra deltagande observationer i tvÄ förskolor i SkÄne.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Detta arbete har undersökt pedagogisk dokumentation och har fokuserat pÄ reflektion, dÄ det Àr en del av vad som gör att dokumentationen blir pedagogisk. Syftet var att undersöka hur reflektion kunde gÄ till. Arbetet har utgÄtt frÄn ett posthumanistiskt perspektiv, vilket innebar att det inte enbart fokuserade pÄ vad barnen gjorde och sa, utan Àven tingen omkring barnen. Tingen sÄgs som medkonstruktörer av kunskap, som barnen samhandlade med. Som metod anvÀndes videoobservationer, som anvÀndes för att samla material vid fem olika tillfÀllen.

I Sverige bera?knas 17 % av befolkningen ha en ho?rselnedsa?ttning, vilket inneba?r att det a?r den vanligaste sensoriska funktionsnedsa?ttningen. Idag finns det en ma?ngd studier som visar att ho?rselnedsa?ttning a?r relaterat till sa?mre psykisk ha?lsa. Acceptans av sin ho?rselnedsa?ttning har visat sig vara positivt fo?r ho?rselnedsatta och samvarierar med hja?lpso?kande.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Denna studie unders?ker sambandet mellan fiskelicensers utg?ng, avregistrering och omflaggning inom den svenska fiskeflottan. S?rskilt analyseras om licensens utg?ng fungerar som en institutionell brytpunkt d?r fartygs?gare ompr?var fortsatt verksamhet under svensk flagg, samt om fartyg med h?gre kapacitetsutnyttjande i st?rre utstr?ckning ?terfinns under annan flagg efter avregistrering.Analysen bygger p? registerdata ?ver svenska fiskefartyg, fiskelicenser, landad f?ngst, kvottilldelning och fartygskarakteristika f?r perioden 2018?2025. Detta kompletteras med manuellt insamlad information om fartygens senare flaggstatus efter avregistrering.

Bakgrund. Skratt och humor inom vÄrden kan minska stress, oro, rÀdsla och utbrÀndhet. Humor kan Àven bygga relationer och lÀtta upp stÀmningen. Humor kan anvÀndas som kommunikationsmedel mellan mÀnniskor. Syfte.

Bakgrund: Allt f?rre m?drar v?ljer att helamma sina barn trots att amning har visat sig vara den b?sta f?dan f?r barn under sex m?nader. Tidigare forskning har visat att pappor kan spela en avg?rande roll f?r huruvida kvinnan v?ljer att amma eller inte. Om pappan har en positiv inst?llning till amningen, har deltagit i amningsutbildningar och st?ttar mamman p?verkar det amningen i positiv riktning.

Syftet med min uppsats Àr att undersöka vad SET-programmet och Livskunskap som ett schemalagt Àmne Àr. Men Àven hur det Àr utformat och hur dess pedagogiska metod anvÀnds i skolan. Med hjÀlp av kvantitativa enkÀter och kvalitativa intervjuer ska jag ta reda pÄ elevers i Ärskurs 7-9 och lÀrares instÀllningar till SET-programmet. Jag har kommit fram till att elever och lÀrare Àr positivt instÀllda till Livskunskap, men att det krÀvs ett lÄngsiktigt arbete och vÀlförbereda lÀrare för att uppnÄ tillfredsstÀllande resultat. MÄnga elever svarade att Livskunskapen inte hjÀlpte till att fÄ en bÀttre arbetsmiljö, eftersom att mÄnga elever inte tar det pÄ allvar.

Syftet med denna studie Àr att analysera situationer av kunnande i matematik utifrÄn en specifik undervisningskontext med stora drag av aktiv inlÀrning. Den Àr upplagd som en fallstudie och genom observation av klassrumsmiljön samt genom intervjuer av matematiklÀraren och sju elever i skolÄr sex analyseras i vilken mÄn den undervisning som bedrivs kan utnyttjas vid en bedömning som stÀrker elevernas lÀrande. Huvudresultatet av studien pekar pÄ att den undervisningskontext som utmÀrker detta fall, dÀr bedömning till stora delar görs utifrÄn intuition, inte ger eleverna möjligheten att visa lÀraren vad de kan, utan snarare vad de inte kan utifrÄn elevens synvinkel. NÀr prov infördes blev bedömningen mer strukturerad och eleverna fick större möjligheter att visa vad de kan i matematik. Studien visar pÄ nödvÀndigheten av fortsatt forskning om vad lÀraren lokalt behöver för att kunna föra en undervisning baserad pÄ aktiva elever som sjÀlva fÄr sÀtta sina mÄl..

Mobbning kan leda till lÄngvariga psykosociala, psykiatriska och psykosomatiska problem och sker vanligtvis under skoltid. Tidigare studier har visat att elever och lÀrare kan bedöma mobbning olika beroende pÄ mobbningsform. Hur individen bedömer situationer Àr beroende av en mÀngd kognitiva processer och synen pÄ vad som Àr mobbning bidrar till om man ingriper eller inte. En surveyundersökning genomfördes pÄ 268 högstadieelever och 70 lÀrare. En enkÀt beskrivande olika mobbningssituationer utformades i syftet att se om det fanns skillnader i dessa gruppers bedömning av olika former av mobbning.

SammanfattningBakgrund: Moralisk stress uppstÄr nÀr sjuksköterskor vet det rÀtta att göra, men institutionella begrÀnsningar gör det nÀstintill omöjligt att fullfölja. Kunskap om moralisk stress, nÀr den uppkommer och vad den gör med en mÀnniska och professionell yrkesutövare Àr viktigt, dels för att kunna hitta strategier för att hantera den men Àven att förebygga den dÄ den kan vara kopplad till risk för ohÀlsa.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av moralisk stress. Följande frÄgestÀllningar ligger till grund för studien; I vilka situationer upplever sjuksköterskor moralisk stress? Vilka konsekvenser fÄr den moraliska stressen för sjuksköterskor?Metod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt med systematisk sökning.Dataanalysen Àr inspirerad av Hsieh & Shannons (2005) riktade innehÄllsanalys. TvÄ förutbestÀmda kategorier har anvÀnts för att plocka ut resultatet som svarade mot syftet.Resultat: Resultatet presenteras i tvÄ förutbestÀmda kategorierna 1.

Det övergripande syftet med studien var att synliggöra hur pedagoger beskriver sitt arbete med barns anknytningsbehov.För att besvara syftet anvÀndes tre frÄgestÀllningar: Vad menar pedagoger kÀnnetecknar barn med en trygg/otrygg anknytning? Hur menar pedagoger att barn pÄverkas av en trygg/otrygg anknytning? Hur beskriver pedagoger att de skapar förutsÀttningar för att barnet ska kunna knyta an till dem? En metod i form av intervju anvÀndes och totalt intervjuades sju pedagoger.  Resultatet visar att pedagoger arbetar med att skapa förutsÀttningar för att barnen ska knyta an till en vuxen. Pedagogers arbetsÀtt varierar, men arbetet med barns anknytningsbehov förekommer vid olika situationer under dagen. Pedagoger betonar vikten av tillgÀnglighet i alla situationer och att stÀndigt utgÄ frÄn barnets behov för att frÀmja barnets kÀnsla av trygghet.

I svensk lagtext regleras blickar och kommentarer med sexuell anspelning i Lagen om sexuella trakasserier (se Lag 2003:311). Lagen reglerar dock endast ett fÄtal offentliga rum. Gator, torg och parker Àr nÄgra rum som lÀmnas oreglerade.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur unga heterosexuella kvinnor upplever blickar och kommentarer med sexuell anspelning frÄn manliga frÀmlingar i det ?oreglerade? offentliga rummet. Med utgÄngspunkt i individens subjektiva upplevelse Àr syftet vidare att studera hur kvinnan hanterar situationer med dessa inslag samt att undersöka om, och hur, upplevelserna pÄverkar henne.Genom intervjuer med fyra kvinnliga studenter och den kvalitativa analysmetoden Interpretive Phenomenolocigal Analysis har informanternas subjektiva meningsskapande inom ramen för dessa situationer analyserats.Som analysen föreslÄr Àr rummet (kontexten), betraktaren (mannen) och kvinnans egna attityder och förestÀllningar av central betydelse för hur dessa situationer upplevs och tolkas.

Bakgrund: Redan Ă„r 1936 gjordes undersökningar i USA som visade pĂ„ att oro kunde minskas genom god information inför medicinsk behandling. Syfte: Beskriva barnets behov av förberedelse inför operation. Metod: Detta Ă€r en systematisk litteraturstudie dĂ€r artiklarna söktes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo. Fjorton artiklar inkluderades och som har analyserats. Tre kategorier bildades; Ångest, förberedelse och delaktighet.