Traditionen av vinodling och vinframstÀllning Àr förhÄllandevis i Sverige, i jÀmförelse med andra delar av vÀrlden. Syftet med detta kandidatarbete Àr att med hjÀlp av en litteraturstudie kartlÀgga tillgÀngliga analysmetoder pÄ rÄvara vid vinframstÀllning och beskriva vad mÀtvÀrdena ger svar pÄ, med fokus pÄ vindruvor odlade i kyligare klimat sÄ som i Sverige. UtifrÄn litteraturstudien innefattar arbetet Àven beskrivning av vinframstÀllning och de olika kemiska bestÄndsdelarna i rÄvaran (vindruvor), vinmust och vin sÄ som alkohol, socker, syra och fenoler. Som del av arbetet jÀstes must pressad frÄn grekiska bordsdruvor och mÀtningar för ?Brix, titrerbar syra och pH utfördes för att se hur vÀrdena förÀndrades under jÀsningens gÄng. NÄgot vÀlsmakande vin framstÀlldes inte, men tillrÀckligt för att kunna genomföra nÄgra av analysmetoderna. FörstÄelse för analysmetoderna och dess resultat underlÀttar processen vid vinframstÀllningen oerhört och blir betydelsefullt för att kunna producera ett vÀlsmakande vin. Vissa av analysmetoderna Àr mer avancerade och krÀver bÄde mycket goda kunskaper i kemi och laboratoriearbete.

The starting point for this master thesis was the product of the company "HumlegÄrden", which allows its tenants in office buildings to follow their electricity consumption in real time, through their Smartphone's. The idea that resulted from that application is to investigate if it is possible to direct the tenants in office buildings to reduce their energy consumptions, but also to be satisfied with the indoor environment. This work addresses the factors which are the main energy consumers in office buildings. It addresses legal requirements and standards which are important to follow in order to achieve good thermal comfort in buildings. Some of them are physical climate factors like thermal environment, air quality and lightning.

KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga en grundskolas psykosociala klimat. Genom kartlÀggningen har vi kunnat synliggöra klimatet pÄ skolan och föreslagit olika sÀtt att förÀndra detta i positiv riktning. De metoder som anvÀnds i studien Àr kvalitativa och de bestÄr av cirka 10 observationer och 12 intervjuer. Intervjuerna har gjorts med förÀldrar och elever frÄn skolan. Resultaten visar bland annat att mÄnga förÀldrar uppfattar rasterna som ett osÀkert omrÄde för eleverna.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att kritiskt undersöka fyra i Göteborgsregionenfrekvent anvÀnda sfi-lÀromedel med fokus pÄ de familjeideologiskadiskurserna. Materialet utgörs av fyra sfi-lÀromedel, samt av intervjuer med fyratill lÀromedlen knutna författare. FrÄgestÀllningarna Àr:1) Vilka Àr de dominerande diskurserna kring familjefrÄgor ilÀromedlen?2) Finns det motsÀttningar mellan olika familjediskurser?3) Hur medverkar texten i konstruerandet, bevarandet ochförÀndrandet av sociala strukturer och maktrelationer, och deideologiska hÄllningar som försvarar eller ifrÄgasÀtter dem?Slutsatsen Àr att lÀromedlen pÄ familjomrÄdet domineras av diskurser kring ?denmoderna familjen?. Det finns motsÀttningar mellan familjediskurserna, frÀmst pÄomrÄdet jÀmstÀlldhet.

Det finns idag tvÄ olika sorters ingenjörkompanier, hjulgÄende och bandgÄende. Skillnaderna mellan dessa Àr minimala sett till organisationen, men stora sett till terrÀngframkomligheten. Kravet Àr dock det samma vad avser möjligheterna att minera. Trots avvecklade hjÀlpmedel stÄr kravet fast vid att ingenjörkompanierna skall kunna minera 300 nedgrÀvda alternativt 600 ytlagda stridsvagnsminor per timme. Detta oaktat tid pÄ dygnet, i alla svenska klimat samt oavsett vilken terrÀng.Syftet med uppsatsen Àr att se om ingenjörkompanierna har möjlighet att nÄ upp till kravet vad avser minering, kopplat mot den materiel som finns pÄ förbanden.Sammanfattningsvis gÄr det att se att kravet som finns stÀllt pÄ förbanden saknar ramverk, vilket gör att kravet gÄr att tolka pÄ flertalet olika sÀtt.

Abstract: Inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄlet att uppnÄ patienttillfredsstÀllelse. Patientens mÄtt pÄ kvalitet kan mÀtas genom undersökningar, bland annat genom KUPP. Studier visar att det finns ett samband mellan arbetstillfredsstÀllelse hos sjuksköterskor och patienttillfredsstÀllelse. Det finns ocksÄ studier som pÄvisar samband mellan arbetstillfredsstÀllelse och ledarskap. Syftet med denna studie var att undersöka vad litteraturen sÀger om sambandet mellan patienttillfredsstÀllelse och ledarskapsstil.

Syftet med föreliggande studie var att med hjÀlp av litteratur beskriva hur sjuksköterskor kan medverka till att livsstilsförÀndringar efterlevs bland kvinnor med hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.Metoden som anvÀndes var en deskriptiv litteraturstudie och sökningarna gjordes i Pub Med och Academic Search. Slutligen valdes 20 artiklar ut att ingÄ i resultatet. Resultatet av sjuksköterskors arbete att medverka och lÄta kvinnorna vara delaktiga presenteras under rubriker: vÀgleda, ge stöd och undervisa. Det Àr de tre sÀtt som sjuksköterskan handlar efter utifrÄn Orhems teori om omvÄrdnadssystem.Det som framkom i artiklarna var att vÀgledning stöd och undervisning frÄn sjuksköterskor kan hjÀlpa patienterna att hitta en balans i sin egenvÄrd och införa olika livsstilsförÀndringar i sin vardag. Det framkom Àven att utbildning och stöd till familjen var lika viktigt som att fÄ stöd av dessa eller signifikanta andra.

Uppsatsen tar upp problemen med det ojÀmna uttaget av förÀldraledighet mellan könen. MÀnnen tog Är 2004 endast ut 18,7 procent av förÀldrapenningdagarna, kvinnorna tog ut 81,3 procent. Detta medför en stor skillnad mellan kvinnor och mÀn, i förutsÀttningarna pÄ arbetsmarknaden. FörÀldralagstiftningen Àr till för att underlÀtta och stötta förÀldrar vid barnafödande, och möjlighet att förena förÀldraskap och arbete. Familjen fÄr lagstadgad ledighet och ekonomiskt stöd under barnets första tid, och den Àr i sin utformning könsneutral.

Sammanfattning Malmö Högskola Skolutveckling och ledarskap Anna Grönberg D-uppsats 39 sidor Handledare: Birgitta Lansheim Examinator: Lotta Andersson Nyckelord: delaktighet, inkludering, integrering, mÄngfald, samsyn, stödinsatser, variation Inom skolan Àr vi ofta överens om att vi ska ha en skola för alla, dÀr var och en har rÀtt till lÀrande och delaktighet. DÀremot finns det olika tolkningar av hur skolan ska utformas för att betraktas som inkluderande. Syftet med denna studie var att undersöka strategier och arbetsformer avsedda att frÀmja delaktigheten hos elever. Den kvalitativa studien genomfördes med hjÀlp av intervjuer och observationer pÄ tvÄ skolor i en kommun dÀr man profilerat sig med ett inkluderande arbetssÀtt. TvÄ pedagoger och tvÄ specialpedagoger intervjuades.

SAMMANFATTNING Mobbing Àr ett dolt men vÀlkÀnt problem pÄ mÄnga svenska arbetsplatser. Syftet med denna uppsats Àr; hur informanterna upplever, beskriver och förstÄr mobbning pÄ arbetsplatsen. Genom att lÄta ett antal personer som sjÀlva anser sig vara eller ha varit utsatta för mobbning sjÀlva berÀtta om detta. Jag har delat upp syftet i tre frÄgestÀllningar:Vad berÀttar de intervjuade om det de varit med om?Vad möjliggör mobbning pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?Vad saknas pÄ arbetsplatsen enligt informanterna?En kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats har anvÀnts.

VÄrt syfte med undersökningen var att fÄ fram barns och förÀldrars upplevelser och tankar kring fenomenet lÀxor. Vi ville ta reda pÄ hur lÀxor pÄverkar familjen och barnens fritid och om detta skapar problem eller leder till inlÀrning. Vi anvÀnde oss av den forskningslitteratur som fanns för analys av resultatet. Genom en kvalitativ forskningsmetod dÀr vi anvÀnde oss av enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer fick vi fram mÄnga olika Äsikter och tankar kring lÀxor. Resultat visar pÄ stora skillnader i arbetsbelastning och pÄverkan pÄ barnen.

Syftet med detta examensarbete var att genom en fallstudie undersöka hur tvÄ olika skolor anpassar organisation och undervisning, utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Forskningsbakgrunden lyfter fram för undersökningen centrala tankar inom andrasprÄksteorier, synen pÄ sprÄkundervisning genom tiderna samt organisationen av undervisningen idag. Syftet var att belysa skolors arbetssÀtt vad gÀller under­visning av andrasprÄkselever och jÀmföra det med den forskningsbakgrund vi har tagit del av.     För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa metoder. Inledningsvis genomfördes observationer av klassrums­undervisning, vilket följdes av intervjuer av berörda klasslÀrare samt enkÀtintervjuer med lÀrare i svenska som andrasprÄk.   Det vi kunde konstatera var att en grundlÀggande lÀrarutbildning, med fortsatt kompetens­utbildning i svenska som andrasprÄk, Àr en förutsÀttning för att skapa ett undervisningsklimat som gynnar elever med annat modersmÄl Àn svenska. Dessutom hade skolans policy för hur under­visningen bör bedrivas samt instÀllning till dessa elever avgörande betydelse.

Studiens syfte var att med utgÄngspunkt i körledares erfarenheter utforska sociala aspekter av körverksamhet. Vi ville undersöka vilka faktorer som kan pÄverka det sociala klimatet i en kör, fÄ en förstÄelse för hur körledare ser pÄ de sociala aspekterna samt hur de hanterar problematiska situationer som uppstÄr. Analysen har gjorts med hjÀlp av begrepp hÀmtade frÄn ett gruppsykologiskt perspektiv. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med tre erfarna körledare. Studien har visat att det finns faktorer av praktisk art som fikat, körresan eller körhelgen samt placering under repetitionen, som pÄverkar gruppens sammanhÄllning.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vÄrden Àr en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och frÀmja patientens delaktighet i vÄrden. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig pÄ 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat dÀr sjuksköterskan var lyhörd och dÀr relationen mellan parterna var jÀmlik upplevdes viktigt.