Denna studie Àmnar nÄ kunskap om bakomliggande orsaker till elevers val av studie- respektive yrkesförberedande program pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ intervjuer med Ätta elever frÄn bÄde studie- och yrkesförberedande program. De teoretiska utgÄngspunkter som analysen bygger pÄ Àr Bourdieus begrepp habitus samt Hodkinson & Sparks teori om karriÀrval. Studien visar att det framförallt Àr elevens intresse som styrt gymnasievalet. Vidare kan det urskiljas att familjen haft en viss implicit pÄverkan pÄ eleven, nÀr denne gör sitt gymnasieval.

FrÄgor kring kön och sexualitet har satts högre upp pÄ dagordningen i moderna organisationer. Trots det Àr sexualitet en eftersatt forskningsfrÄga inom organisationsteori. Den queerteoretiska forskningsskolan utgÄr ifrÄn ifrÄgasÀttandet av synen pÄ heterosexualiteten som naturlig och sjÀlvklar. Normen definierar könen som binÀra motsatser. Syftet med studien var att genom deltagande observationer undersöka hur iscensÀttandet av kön och heterosexualitet gick till i arbetsgruppen.

Klimatet uppmÀrksammas under 2000-talet pÄ ett sÀtt som saknar motstycke i historien. KlimatförÀndringarnas omfattning och konsekvenser undersöks och debatteras. FrÄgan befinner sig högt upp pÄ den politiska agendan och spelar en allt viktigare roll i vÀrldsekonomin. Behovet av en respons Àr överhÀngande. FoU har en viktig roll att spela i framtagandet av adekvata innovationer för att respondera och bromsa den negativa utvecklingen.

Syfte: Syftet Àr begreppsutvecklande dÀr vi vill öka kunskapen om hur enverksamhet som kÀnnetecknas av hierarki och standardisering Àr kopplattill kreativitetsbegreppet. Detta genom att studera ledarskapets ochkreativitetens betydelse för, och relation till, varandra i enprofessionsbyrÄkrati.Metodik: Vi har anvÀnt oss av deduktiv ansats och en kvalitativundersökningsmetod. Vi har utfört sex kvalitativa, semi-struktureradeintervjuer med olika chefer pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar samt elva styckenintervjuer med medarbetare till dessa chefer.Resultat: Vi har upptÀckt att andra termer tillgives samma innebörd somkreativitetsbegreppet pÄ LÀnssjukhuset i Kalmar. IstÀllet för kreativitetanvÀnds utveckling och förbÀttringsarbete, nÄgot som stÀndigt Àr i fokus.Ledarskapet försvÄras av sin uppgift att skapa ett klimat dÀr idéer frÄnmedarbetare uppmuntras och tas om hand. Ledarna pÄ LÀnssjukhuset iKalmar mÄste bland annat driva ett lyhört och synligt ledarskap för attkunna fÄ medarbetarna att vara kreativa.

Vindkraften byggs ut i rask takt i Sverige och Àven uppe i norra delarna, dÀr SkellefteÄ Kraft Àr ett av de företag som bygger mycket. Ett av de omrÄden som byggs av SkellefteÄ Kraft Àr i Blaiken, ett omrÄde strax utanför Arjeplog. Vid kallt klimat som det Àr i Blaiken stora delar av Äret finns det risk att det bildas is pÄ vindkraftverken samt pÄ rotorbladen till vindkraftverken. NÀr vindkraftverken dessutom Àr igÄng finns det risk för att is slungas ivÀg och detta kan ske med stor kraft och kan skicka is- och snöklumparna lÄng vÀg. I detta arbete behandlas problemet med is och snö som rasar ner och riskerar skador pÄ personal som befinner sig intill vindkraftverken för att ta sig in i dem och arbeta.

Bakgrund: UtifrÄn medarbetarnas olika kompetens och utifrÄn patientens behov skasjuksköterskan systematiskt leda, prioritera och fördela omvÄrdnadsarbetet i teamet.Vidare ska sjuksköterskan utvÀrdera teamets insatser och ha kunskaper omgruppdynamik och med hjÀlp av detta kunna utveckla gruppen och stÀrka förmÄgan tillkonflikthantering och problemlösning inom gruppen. Teamarbete Àr en viktigkomponent för kommunikation eftersom misstag som begÄs i vÄrden kan kopplas tillbristande kommunikation och förstÄelse i teamet. Syfte: Att belysa arbetsteametskommunikation ur ett svenskt sjuksköterskeperspektiv. Metod: Litteraturstudie genomen systematisk innehÄllsanalys av internationella vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar och en avhandling.

PÄ kort tid har Colombia gÄtt frÄn ett totalförbud mot abort till en ovÀntad legalisering, en kontroversiell lagÀndring vilken Àr ett resultat av inhemska och internationella organisationers arbete i kombination med det globala civilsamhÀllet. Denna utveckling visar en ovÀntad kÀlla till makt som blir intressant att fördjupa sig i dÄ det Àr ett aktuellt fenomen, och en kritisk frÄga som kom ett genomföra en radikal förÀndring i ett konservativt klimat. Vi studerar hur olika rÄdande teorier om det globala civilsamhÀllets pÄverkan pÄ politiken kan ge en ökad förstÄelse för detta exempel, genom att titta nÀrmare pÄ begrepp som makt, globalisering, mÀnskliga rÀttigheter samt relation mellan stat och samhÀlle. Detta material baseras pÄ rÄdande och aktuell litteratur i form av böcker och artiklar, samt tvÄ intervjuer med sakkunniga personer.Nyckelbegrepp i denna studie Àr makt, det globala civilsamhÀllet, pÄverkan, feminism samt abortfrÄgan..

HÄbo kommun har tillstÄnd att ta ut 5 500 kubikmeter vatten frÄn MÀlaren per dag som medeltal över ett Är. DÄ befolkningsmÀngden i HÄbo kommun förvÀntas stiga kommer staden snart behöva ett nytt, utökat tillstÄnd att ta mer vatten frÄn MÀlaren. I och med den rÄdande klimatförÀndringen förutspÄs den mikrobiella belastningen pÄ vattenverk öka, vilket gör det intressant att identifiera essentiella reningssteg för att kunna garantera rent och sÀkert dricksvatten, i enlighet med Svenska livsmedelsverkets föreskrifter 2001:30.I projektet anvÀndes ett mikrobiellt riskanalysverktyg (MRA), framtaget av Svenskt Vatten 2009, för att studera de patogenrelaterade risker som ett ökat ytvattenintag frÄn MÀlaren kan innebÀra i dagens klimat samt i kommande klimat. Projektet syftade Àven till att studera HÄbo kommuns vattenverks reningskapacitet under olika driftscenarion för att identifiera svagheter och styrkor med vattenverket.PÄ grund av dyra och komplicerade patogenanalyser i samband med mycket begrÀnsad information om relevanta patogener i vattenverkets rÄvatten, baserades den genomförda riskanalysen pÄ patogenhalter sammanstÀllda av Svenskt Vatten. FrÄn dessa kunde vattenverkets reningsprocesser utvÀrderas och smittorisken för vattenkonsumenter i HÄbo kommun studeras.FrÄn modellen erhölls att vattenverket har tre mikrobiella barriÀrer: (1) dosering av flockningsmedel följt av snabbfilter, (2) UV-desinficering samt (3) tillsats av natriumhypoklorit.

Bakgrund: Sverige stÄr inför en stor generationsvÀxling i familjeföretagen, dÄ mÄnga av Àgarna har uppnÄtt eller inom en snar framtid nÄr pensionsÄldern (Linder S. 2003). De privata skogsÀgarna har en hög medelÄlder och generationsskiften kommer Àven dÀr att eskalera (Nordlund & Westin 2011). Ca 4000 överlÄtelser sker Ärligen, men det vÀntas öka till minst 5000 (LRF konsults fastighetsrapport 2012). Familjeföretagsforskningen kring generationsskiften lyfter gÀrna fram att skiftet föregÄs av en process som Àr svÄr, konfliktfylld och som ger en osÀker framtid för företaget (Haag, 2012).

Syftet med undersökningen har varit att kartlÀgga de viktigaste nationalsocialistiska rörelserna i Sverige mellan Ären 1924 - 1950. Tonvikten i undersökningen har lagts pÄ Ären 1930 ? 1936 dÄ nationalsocialismen i Sverige anses ha haft sin höjdpunkt. De frÄgestÀllningar som besvarats Àr följande. Hur sÄg partibildningarna och deras aktiviteter ut och vilka personer lÄg bakom dessa? Vilka politiska krav pÄ samhÀllet stÀllde de nationalsocialistiska partierna? Hur mycket respektive litet inflytande fick nationalsocialisterna i samhÀllet och varför? Vilken pÄverkan hade nationalsocialisterna pÄ riksdagsdebatten? Vilket politiskt- och samhÀlleligt klimat rÄdde under den tid dÄ nationalsocialisterna hade sin höjdpunkt? Vilken syn hade statsmakten pÄ nationalsocialisterna och vilka ÄtgÀrder vidtogs mot dem? Metoden har varit att genom kvalitativa litteraturstudier och kompletterande arkivundersökningar fullgöra syftet och besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar.

Titel: Ämnen pĂ„ agendan. En analys av pressmeddelanden frĂ„n LĂ€nsstyrelsen i VĂ€straGötalands lĂ€n.Författare: Ida Lenhoff och Lisa SahlĂ©n.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VĂ„rterminen 2013.Handledare: Jan Strid.Sidantal: 46 sidor.Syfte: Att analysera det genomslag som LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€nspressmeddelanden fĂ„tt, frĂ„n 1 mars 2012 till 1 mars 2013, i tre olika dagstidningar i lĂ€net.Metod och material: Kvantitativ innehĂ„llsanalys. 78 pressmeddelanden frĂ„n 1 mars 2012 till1 mars 2013 i de tre dagstidningarna Göteborgs-Posten, BohuslĂ€ningen och Mariestads-Tidningen.Huvudresultat: Huvudresultatet i undersökningen av LĂ€nsstyrelsen i VĂ€stra Götalands lĂ€n visade att 28 pressmeddelanden av 78 utskickade genererade 36 artiklar i de tre undersökta tidningarna. Fördelning av artiklar mellan de tre tidningarna var jĂ€mn och den artikelstorlek som blev mest publicerade var notiser. Den kategori som det skrevs flest pressmeddelandenom var djur och natur, men procentuellt sett genererade pressmeddelandena om miljö och klimat flest artiklar.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om kristna kvinnor riskerar att hamna i ett socialt utanförskap i och frÄn dagens sekulariserade samhÀlle. Detta genom att göra halvstrukturerade djupintervjuer med kvinnor frÄn olika kristna församlingar. För arbetet med empirin anvÀnde jag mig av tematisk analys och för att förstÄ och analysera materialet anvÀnde jag mig av teorierna stigma och skam samt utgick ifrÄn ett genusperspektiv. Studien visade att den svÄraste tiden för de kristna kvinnorna var tonÄren, en period som prÀglades av bÄde identitetssökande och ett fördomsfullt klimat. Flera av informanterna hade mött lÀrare som upplevdes som negativt instÀllda till kristendomen och som sÀrskiljt och urskiljt kvinnorna pga deras religion.

Vad Ă€r en hipster? Hipstern omges av diffusa och svĂ„rdefinierade beskrivningar. Hipsterns egna ovilja att etikettera sig sjĂ€lv som hipster bidrar till att fenomenet Ă€r svĂ„rfĂ„ngat. PĂ„ grund av detta vĂ€cks frĂ„gor kring fenomenet: Finns egentligen hipstern och vad innefattar hipsterfenomenet? Är det en subkultur eller inte? Är det nojiga och sjĂ€lvcentrerade individer? Eller individer med en kulturell, autentisk och framförallt unik smak och raffinerad kĂ€nsla för stil? Syftet med denna studie Ă€r att analysera och belysa mönster i medias framstĂ€llning samt konstruktion av hipstern och bidra med en djupare förstĂ„else för vad hipsterfenomenet innebĂ€r.

Syfte:Att bidra med nya kunskaper inom intern kriskommunikation och hur den kan bli meningsskapande, genom att granska vilken roll den formella och informella kommunikationen samt kulturen spelar i samband med en kris.? Hur fungerade kriskommunikationen?? Hur skapar medarbetarna mening i en krissituation?? PÄverkar kulturen hur medarbetare upplever krisen?Metod:Forskningen har genomförts med hjÀlp av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer, med medarbetare pÄ SamhÀllsbyggnadsförvaltningen i Botkyrka Kommun.Resultat:Medarbetares syn pÄ en kris Àr beroende av hur den formella informationen ges och hur mycket förtroende man har för dem som informerar, samt hur tydlig informationen Àr. Vidare pÄverkas det formella budskapet av hur medarbetare genom informell kommunikation och interaktion gemensamt tolkar budskapet och skapar mening. Jag har Àven kommit fram till att kulturen pÄ en organisation Àr avgörande för hur medarbetare agerar och reagerar. Har man en dysfunktionell kultur med bristande lojalitet och förtroende mellan anstÀllda kan det vara en bidragande orsak till att medarbetare sviker sin arbetsplats och sina medarbetare.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.