Överlåtelse av skogsfastighet ur ett triadperspektiv
Bakgrund: Sverige står inför en stor generationsväxling i familjeföretagen, då många av ägarna har uppnått eller inom en snar framtid når pensionsåldern (Linder S. 2003). De privata skogsägarna har en hög medelålder och generationsskiften kommer även där att eskalera (Nordlund & Westin 2011). Ca 4000 överlåtelser sker årligen, men det väntas öka till minst 5000 (LRF konsults fastighetsrapport 2012). Familjeföretagsforskningen kring generationsskiften lyfter gärna fram att skiftet föregås av en process som är svår, konfliktfylld och som ger en osäker framtid för företaget (Haag, 2012). En avgörande faktor för att få fram tänkbara skifteslösningar är familjemedlemmarnas samspel, man behöver få svar på frågor som: Vem som ska ta över ägandet? Ska det ske inom eller utom familjen? (Hall & Melin, 2012). För att få tag på den kunskap man behöver söker sig många till rådgivare av olika slag (Johansson 1997). Syfte: Vi vill genom vår studie skapa en ökad förståelse kring generationsskifte av småföretag ur ett triadperspektiv. Fokus för vår studie är skogsfastigheter och triaden består utav överlåtare, övertagare och rådgivare. Den teori vi har tagit del utav är teori kring generationsskifte och rådgivning till småföretagare, dessa båda teorier har vi i vår studie korsat. Vi har tagit del utav överlåtarens och övertagarens erfarenheter utav hur generationsskiftet planerades och genomfördes men också tagit del utav rådgivares yrkeserfarenhet. På så vis kommer vi att bidra med intressant empiri som kan ge förståelse kring de problemställningar som kan uppstå vid ett generationsskifte av en skogsfastighet. Metod: För uppsatsen har vi valt en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer med våra respondenter. Vår tanke var att fånga upp rådgivarnas kunskaper kring en överlåtelse av skogsfastighet och familjernas erfarenheter utifrån deras genomförda generationsskifte och utifrån dessa analysera svaren för att kunna svara på vår problemställning. Därför föll valet på att använda en kvalitativ metod som bygger på människors egna upplevelser och erfarenheter på hur verkligenheten ser ut (Bryman & Bell, 2005). Resultat, slutsatser: Vi har i vår studie kommit fram till att generationsskiften av skogsfastigheter har större chans att lyckas än skiften i andra företag, en av orsakerna är att en skogsfastighet har mer känslomässiga band till familjen än andra bolag. 30 procent av ägarskiftena misslyckas enligt Nuteks undersökningar, vilket oftast beror på dålig planering (Linder S. 2003). För att lyckas med en överlåtelse av skogsfastighet behöver familjen komplettera det personliga nätverket med hjälp av en rådgivare på de områden där de själva eller någon i dess närhet inte har tillräcklig kunskap (Johansson & Nilsson, 2012). Utifrån klientidentiteter kan efterfrågan på rådgivningen analyseras mot vilket typ av rådgivare som ska anlitas (Johansson 1997). Enligt våra intervjuade rådgivare är det vanligast att kunderna tar kontakt med rådgivaren tidigt i processen och det är oftast den ägande generationen som tar den första kontakten, säger Rådgivare:1. Samtidigt som det är viktigt att komma igång med planeringen av generationsskiftet (Mirel 2006) måste överlåtelsen få ta tid (Hall & Melin 2012). Generationsskiften är komplicerade då det är många saker att tänka på, säger Rådgivare:3. Enligt våra generationsskiftande har de främsta frågorna som berörts varit av ekonomisk och juridisk karaktär men också emotionella.