Syfte: Syftet med studien var att undersöka och synliggöra nÄgra förskolepedagogers upp-fattningar om mottagandet av nyanlÀnda barn och deras förÀldrar i förskolan. Centrala frÄ-gestÀllningar i studien var: hur anser pedagogerna att mottagandet av nyanlÀnda barn och förÀldrar bör se ut? Hur resonerar pedagogerna kring förskolans uppdrag som social och kulturell mötesplats? Vilka hinder samt möjligheter ser pedagogerna i verksamheten vad gÀller mottagandet av nyanlÀnda? Teori: Studien tar sin grund huvudsakligen i det interkulturella perspektivet, det sociokul-turella perspektivet samt det specialpedagogiska perspektivet med riktning Ät relationella perspektivet, dÀr betydelsen av omgivningsfaktorer och barnets totala situation framhÄlls (Rosenqvist, 2007). Metod: Studien har en kvalitativ ansats och i insamlingen av data har vinjettmetoden an-vÀnts. Metoden valdes för att kunna ge en uppfattning om hur fjorton förskolepedagoger resonerar och utrycker sig kring mottagandet av nyanlÀnda barn.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka ett relativt outforskat omrÄde, nÀmligen missbruk bland assyrier/syrianer. Trots att folkgruppen har levt i Sverige i drygt 40 Är och utgör en av landets större invandrargrupper, har det bedrivits vÀldigt lite forskning gÀllande missbruk bland populationen. Förhoppningen med studien Àr att den kan tillföra ytterligare kunskap som kan vara av betydelse för de som pÄ nÄgot sÀtt kommer i kontakt med assyriska/syrianska missbrukare, exempelvis sociala myndigheter, behandlingsinstitutioner med flera, men Àven att studien kan frambringa en konstruktiv debatt, som författaren anser saknas bland den assyriska/syrianska folkgruppen, och belysa temat missbruk ytterligare.Med hjÀlp av den kvalitativa metoden har fem före detta missbrukande assyrier/syrianer, med en bakgrund i ett narkotika- och/eller spelmissbruk studerats. HuvudfrÄgan har varit att studera hur respondenterna hamnat i ett missbruk, tiden under missbruk, samt hur man dÀrefter tagit sig ur missbruket. Empirin insamlades via fyra enskilda intervjuer i det fysiska rummet samt en via e-mail.

Denna studie undersöker hur kvinnliga ledare inom kommunal teknisk förvaltning förhÄller sig till ledarskapsrollen och genus. Med en Àmnesriktad litteraturstudie och empiriskt underlag problematiseras ledarskapsrollen och vilka förvÀntningar som stÀlls pÄ en kvinnlig ledare inom teknisk förvaltning. Detta görs för att ge en bild av ledarskapsrollen Ät framtida kvinnliga ledare inom omrÄdet. I detta arbete har tre ledande kvinnor inom kommunal teknisk förvaltning intervjuas gÀllande sin Äsikt i Àmnet ledarskap och genus. För att analysera materialet jÀmfördes tre kvalitativa semistrukturerade intervjuer med litteratur pÄ omrÄdet. Litteraturen har haft inriktningen ledarskap samt teori om organisation och kön. De tre kvinnorna tyckte att det behövdes fler kvinnliga ledare pÄ högre chefspositioner eftersom diskussionen blev mer djupgÄende och regelmÀssig Àn om det enbart fanns manliga chefer.

Operabyggnaden placeras lÀngst ut pÄ piren och tar hela dess udde i ansprÄk. Operan riktar sig mot staden. Byggnadens storlek och koncept krÀver viss rymd och ljus runt sig varför valet av plats blev naturligt. Den stora operavolymen skÀrs itu i flera delar och de olika volymerna binds sedan samman av en stÄlkonstruktion som pÄ vissa stÀllen fungerar som ett orangeri medan den pÄ andra stÀllen Àr en öppen pergolastruktur. VÀxtligheten anvÀnds som ett material och ger intressanta rum, skuggspel och klimat. Orangeriet/pergolan löper igenom och runt byggnaden och sÄvÀl personal som besökare rör sig pÄ gÄngar genom orangeriet/pergolan och upplever olika typer av rum, pÄ olika nivÄer. En önskan med uppdelningen i flera volymer Àr dels för att fÄ in ljus pÄ ett vackert sÀtt i en annars djup och mörk byggnad, dels för att försöka bryta ner skalan, samt Àven för att kunna ge personalen bra arbetsmöjligheter.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider..

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: ledarskap beskrivs som en av de tre hörnstenarna i sjuksköterskans yrkesroll. Forskning visar att ledarskap Àr en del av yrket mÄnga nyutexaminerade sjuksköterskor kÀnner sig oförberedda pÄ och att det kan vara svÄrt att ta den arbetsledande rollen pÄ arbetsplatsen. Syftet: att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av vilka förberedelser de hade fÄtt frÄn utbildning samt vilket stöd de fÄtt frÄn arbetsplatsen för att leda det patientnÀra omvÄrdnadsarbetet. Metod: en empirisk intervjustudie, med en semi-strukturerad intervjuguide. Materialet har analyserades med inspiration av kvalitativ innehÄllsanalys.

I takt med upplevelsesamha?llets utveckling sta?ller den kreativa klassen ho?gre krav pa? arbets- upplevelsen. I dagens samha?lle sta?lls a?ven ho?gre krav pa? kreativa lo?sningar i arbetet fo?r att som fo?retag vara konkurrenskraftiga och ligga i framkant. Ma?nga kreativa processer sker i grupp under mo?ten och fo?r att kunna skapa ett kreativt klimat sta?lls ho?ga krav pa? ledaren och att mo?tet a?r va?l fo?rberett och genomta?nkt.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I den tidigare litteraturen om graffitimÄlare visar det pÄ att det var en mer homogen grupp, graffitin var ny i Sverige och det fanns vÀldigt fÄ stÀllen att hÀmta sin inspiration för sin utveckling som graffitimÄlare sÄ de gjorde vad som visades i Style Wars. PÄ senare tid har det blivit ett hÄrdare klimat med nolltoleransen mot graffiti framförallt i stockholm dÀr de mÄnga av intervjupersonerna i facklitteraturen bor, detta har lett till ett spÀnningssökande dÀr stress Àr en viktig ingrediens för fortsÀttandet av graffitimÄlarna. Det finns graffitimÄlare som hellre mÄlar pÄ lugna vÀggar eller legala vÀggar. GraffitimÄlare har gemensamma nÀmnare i estetiskt förhÄllningssÀtt. Graffiti Àr kulturellt i grund och botten olaglig vilket leder till att graffitimÄlare blir anomiska.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vilka element som höjer det innovativa klimatet i företag och organisationer. UtifrÄn dessa element har författarna skapat kriterier som heter ?Soft innovation?. Visionen Àr att framtiden skulle kunna standardisera dessa kriterier. En abduktiv metod har anvÀnts.