Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Storyline Àr en metod som ursprungligen Àr framtagen för yngre elever. Min avsikt Àr att undersöka hur metoden kan fungera pÄ gymnasiet. Studien baseras pÄ ett lokalt gymnasialt Storylineprojekt om klimat dÀr ett arbetslag för första gÄngen provade metoden. Via elevutvÀrderingar samt intervjuer med lÀrare och elever har jag tagit reda pÄ vilka vinster arbetssÀttet medförde. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ vilka hinder det finns för Storyline pÄ gymnasiet och hur det genomförda projektet skulle kunna utvecklas.

I det hÀr projektet analyseras huset Röken, uppe pÄ det SmÄlÀndska höglandet, en plats med mycket historia. FrÄn 1600-talet dÄ en brÀcklig fred gör att huset byggs till dÄ huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med mÄnga möbler frÄn Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara lÄg nÄgra kilometer frÄn platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som Àger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende dÀr. Projektet har mynnat ut i möbeln ?Beach? avsedd att anvÀndas dÄ Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum..

I uppsatsen undersöks hur lÀrare och elever definierar ett gott klassrumsklimat, vem som bÀr ansvaret för att skapa ett gott klassrumsklimat och hur man som lÀrare tillsammans med sina elever kan arbeta för att skapa ett klassrumsklimat som gynnar lÀrandet. Detta har undersökts genom litteraturstudier, tidigare forskning och genom insamling av empiriskt material i form av fokusgrupper med lÀrare och elever. UtifrÄn detta dras slutsatser och förs en diskussion kring vad ett gott klassrumsklimat Àr, hur det skapas och om lÀrare och elever har samsyn.I litteraturen och i det empiriska materialet rÄder en samstÀmmighet kring vad ett gott klassrumsklimat Àr. Ord som trygghet, tolerans, delaktighet och öppenhet Àr Äterkommande. Faktorer som ledarskap, mÄl, dialog och feedback Àr viktiga för skapandet av ett gott klimat.

Uppsalaromantikern Vilhelm Fredrik Palmblads (1788-1852) roman Familjen FalkenswÀrd (1844-45) var delvis en omarbetning av en romanföljetong (den s.k. Kalenderromanen) som Palmblad publicerade pÄ 1810-talet i Poetisk kalender. I jÀmförelse med Kalenderromanen kan man i Familjen FalkenswÀrd se en utveckling mot ökad verklighetskontakt.Denna uppsats behandlar temat ideal och verklighet i Familjen FalkenswÀrd. Med ?verklig-het? Äsyftas ingen yttre verklighet utanför romanen, eventuell realism lÀmnas alltsÄ utanför undersökningen.

Det saknas studier hur handledarna upplever handledning pÄ avancerad nivÄ inom psykiatrisk omvÄrdnad. Rollen handledarna har Àr komplex, de ska bÄde fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vÄrd Ät patienten. Syftet med denna studie Àr att belysa hur handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att fÄ kunskapen studien genererar skapar förutsÀttningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och Äterkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vÄrdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lÀmplig för studien dÄ mÄlet Àr att fÄnga vidden och komplexiteten i handledning.

Background: Investors have several options to choose from when the goal is to achieve the highest yield at the lowest cost and risk. Stocks are a common investment options, but is also associated with risks. Portfolios are usually constructed with several different assets to reduce the unsystematic risk of investment. Funds are similar to composite stock portfolios, the big difference is that they dealt with in their entirety and investors may not affect the fund's content. The problem remains that whether you choose stocks or mutual funds there is still uncertainty as to how the future will unfold.

Cancer och tumörsjukdomar Àr ett allvarligt folkhÀlsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den nÀst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor Àr 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet i min undersökning Àr att skapa större förstÄelse för det psykosociala arbetsmiljöarbetet inom en större organisation i norra Sverige och fÄ en bild av en arbetsgruppsupplevelse av den psykosociala arbetsmiljön. För att kunna besvara mitt syfte har frÄgestÀllningar utformats: Vad Àr psykosocial arbetsmiljö? Hur arbetar organisationen för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö? Hur upplever arbetsgruppen att det psykosociala arbetsmiljöarbetet fungerar pÄ arbetsplatsen? I vilken mÄn pÄverkar den psykosociala arbetsmiljön trivseln pÄ arbetsplatsen? Studien har utförts inom en stor organisation i norra Sverige dÀr en servicegrupp har studerats. Min metod har varit av kvalitativ art och djupintervjuer har genomförts med fem informanter. En av informanterna jobbar pÄ personalenheten inom organisationen, de fyra andra informanterna Àr med i en servicegrupp pÄ organisationen.

Uppsatsen syftar till att kritiskt granska vilka normer, paradoxer och tvetydligheter som finns i begreppet familj, mer specifikt kring förbindelser mellan förÀldrar, och hur dessa produceras i tidskriften ?vi FörÀldrar?. Metoden Àr kritisk diskursanalys, vilket har sin grund i ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, nÄgot som lÀmpar sig vÀl för en uppsats i genusvetenskap. Metoden passar ihop med de teorier som anvÀnds i analysen: Poststrukturalism och queerteori. Tillhörande teoribegrepp Àr kategorisering, assimilering, performativitet, ambivalens och subversivitet.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

År 2014 uppmĂ€rksammades en liten andel kvinnor pĂ„ ledande positioner pĂ„ Danske BankSverige, vilket ledde till ett samarbete med NĂ€ringslivets Ledarskapsakademi. Danske BankSverige har idag en tillvĂ€xtvision att öka dagens marknadsandel frĂ„n 6 % till 10 %. För attuppnĂ„ visionen insĂ„g banken att det behövs ett klimat som kan skapa idĂ©er kring hur mĂ„letska nĂ„s. Denna kvalitativa studie avser undersöka varför en bank vĂ€ljer att anvĂ€ndajĂ€mstĂ€lldhet för att frĂ€mja ett innovationsklimat och vilka förutsĂ€ttningar anstĂ€llda pĂ„ en bankanser kunna möjliggöra att en bank nĂ„r ett innovationsklimat. Det empiriska materialet harsamlats in genom semistrukturerade intervjuer.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.