Bakgrund: NÀr nÄgon lider av psykisk sjukdom bidrar detta till att deras livsvÀrld hamnar i obalans, vilket kan visas genom att sjukdomen yttrar symtom sÄsom förÀndringar i personlighet och beteende. MÄnga av de som behandlas inom vÄrden för sin psykiska sjukdom Àr förÀldrar. PÄ grund av sjukdomen kan rollen som förÀlder bli pÄverkad negativt dÄ man inte har förmÄgan att upprÀtthÄlla det ansvar som krÀvs för att ta hand om en familj. Barnen kan dÄ riskera att hamna i skymundan, vilket betyder att det blir Ànnu viktigare att omgivningen uppmÀrksammar situationer dÀr man misstÀnker att ett barn far illa.Syfte: Ur ett livsvÀrldsperspektiv belysa mÀnniskors upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder.Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserats pÄ fem biografier. Studiens resultat har bearbetats enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys.Resultat: Fem olika teman framtrÀdde vid analysen av biografierna; Vikten av kommunikation, KÀnsla av utanförskap, Det betydelsefulla ansvarstagandet, Ovisshetens vardag och Relationen till förÀldrarna.Slutsats: Vad som skildrats var att upplevelsen av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förÀlder har inneburit ett liv i utsatthet, dÀr bÄde det fysiska och emotionella ansvaret inom familjen har fÄtt upprÀtthÄllas av barnet sjÀlvt.

Introduktion: I Sverige lever upp till en tiondel av alla barn med nÄgon form av lÄngvarig sjukdom, vilket kan fÄ konsekvenser för hela familjen. HuvudmÄlet för barnhÀlsovÄrden Àr att medverka till sÄ god hÀlsa som möjligt för alla barn. LÄngvarig sjukdom Àr inte per automatik förenligt med ohÀlsa vilket tyder pÄ att barnhÀlsovÄrdens insatser kan vara betydelsefulla för dessa familjer. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter vid hÀlsofrÀmjande insatser dÄ barnet pÄ grund av lÄngvarig sjukdom har kontakt med flera vÄrdinstanser.Metod: En större kvalitativ studie med 15-20 halvstrukturerade intervjuer planeras. En pilotstudie dÀr fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades har utförts för att pröva metoden.

BakgrundSömn och matproblem Àr vanliga hos smÄ barn. Bekymren kan vara stora och förÀldrarna i behov av professionell hjÀlp. BarnavÄrdscentralerna har stor stöd- och hjÀlpfunktion men inte alltid resurser för detta. I Uppsala lÀn finns en specialbarnavÄrdscentral som erbjuder rÄd och stöd vid dessa problem.Syftemed studien var att studera förÀldrarnas bedömning av barnets sömn- eller matproblem före och efter kontakt med Special-BVC, samt om det fanns ett samband mellan antal kontakter och förÀldrarnas bedömning av barnets situation efter avslutat kontakt.MetodDesignen var en deskriptiv, komparativ studie dÀr 67 av 102 (66 %) förÀldrar besvarade frÄgor om förhÄllanden före och efter kontakt med Special-BVC.ResultatInom flera omrÄden minskade barnens sömn- eller matproblem efter kontakten med enheten. Emellertid bedömde förÀldrar till barn med matproblem att dessa fortfarande var ett problem för barnet men inte för familjen medan barns problem gÀllande sömn minskat bÄde för barnet och familjen.DiskussionKvalitetssÀkring av vÄrdverksamheters resultat Àr viktigt.

Under sextio och sjuttiotalet genomfördes en del förÀndringar som gjorde att man började ifrÄgasÀtta den traditionella rollen av att kvinnan skulle vara hemma och ta hand om barnen. FörÀldraförsÀkringen som kom 1974 gjorde att bÄda förÀldrarna hade samma möjligheter att stanna hemma med sina barn och fÄ ersÀttning. Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn tidningen Vi FörÀldrar visa hur bilden av pappan har sett ut och ifall nÄgra förÀndringar har skett frÄn mitten av sjuttiotalet fram till idag. En idé och ideologitextanalys har utförts pÄ fyra ÄrgÄngar under fyra olika decennier av tidningen Vi FörÀldrar. De slutsatser som kom fram Àr att mannen, pappan i familjen, pÄverkas av traditioner, egna livsstilar och uppfattningen av sin egna maskulinitet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur sociala faktorer pÄverkar unga mÀn att ta sig ur en kriminell livsstil. De sociala faktorerna som undersökts presenteras i tre teman:familjeförhÄllanden, umgÀngeskrets och sysselsÀttning. Studien prÀglas av en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer med fyra informanter har genomförts för att samla datamaterial. Teorierna som sedan anvÀnts för att analysera datamaterialet Àr social kontrollteori grundad av Travis Hirschi (1969) och socialt kapital utifrÄn Richard K. Moule Jr., Scott H.

Framöver kan vi vÀnta oss ett varmare och mer nederbördsrikt klimat i Sverige. Detta beror till stor del pÄ den globala uppvÀrmningen, som huvudsakligen orsakas av den ökade mÀngden vÀxthusgaser i atmosfÀren. Högre temperaturer bidrar bland annat till att havsisarna smÀlter snabbare vilket höjer havsnivÄn. Ett varmare och fuktigare klimat kommer att pÄ olika sÀtt pÄverka mark, byggnader och infrastruktur. En höjd havsnivÄ leder till att kustomrÄden i högre grad drabbas av översvÀmningar och erosion.

Det övergripande syftet med uppsatsen Àr att undersöka coaching utifrÄn ett lÀrande perspektiv. Syftet med arbetet var att undersöka coaching och hur coachingprocesser kan uppfattas av de coachade eftersom det Àr en vÀxande marknad dÀr fenomenet coaching dyker upp i fler och fler sammanhang. Jag genomförde min empiriska undersökning som en studie som utgörs av fyra olika intervjuer med personer som har genomgÄtt ett coachingförlopp. Resultatet visar pÄ att respondenterna har haft en positiv upplevelse av coachingprocessen och att de var och en pÄ sitt sÀtt har uppnÄtt resultat med coachingen. Orsakerna till de positiva resultaten kan bero pÄ coachens metoder, frÄgemetodiken och samtalet.

Under Ären 1946-1962 förÀndras Sveriges obligatoriska skolvÀsende i grunden. Hur sÄg lÀrarna pÄ de frÄgor som rörde disciplinen i skolan och hur menade de att problemen hade uppstÄtt samt hur skulle problemen lösas pÄ bÄde kort och pÄ lÄng sikt. Analysen tar upp vad folkskollÀrarna debatterar om disciplinproblemen under 1950-talet till och med 1964. Analysen görs utifrÄn folkskollÀrarnas tidning och lÀrartidningen..

Min vilja har varit att undersöka attityden till dopingmedel i det svenska samhÀllet och dÄ i synnerhet inom gymkulturen. Med ett nytt globalt och massmedialt klimat som medfört ett snabbare informationsutbyte och sociala förÀndringar kan mÀnniskors attityder och moraliska stÀllningstaganden förÀndras i en allt större takt. Vilket kan leda till nya vanor och beteendemönster. Studieresultaten Àr grundade pÄ den enkÀt jag skickade ut till femhundra slumpvis utvalda personer pÄ tidskriften Bodys hemsida, samt den litteraturstudie som Àr fundamentet i min teoribakgrund. Resultaten av studien visar att det Àr lÀtt att fÄ tag pÄ dopingmedel i Sverige och att de Àr flitigt förekommande i gymkulturen av idag.

Abstract The goal of the study was to conduct an in-depth investigation of how conflicts are resolved in schools, from a pupil- and a teacher perspective. Our intention was to view and compare pupils and teachers different opinions in the school environment. A major focus was put on different ways teacher handle conflicts and how they try to prevent them. The material was acquired by interviews with both teachers and pupils. The study is based on Jean Piagets and Lev Vygotskijs visions about the cognitive developmental stage for children. The result of the study shows the teachers need to be attentive and also that the pupils generally do not notice when the teacher works to prevent conflicts.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

Syftet med följande arbete Àr att belysa hur pedagogiskt drama som arbetsmetod/didaktiskt grepp upplevs av gymnasieelever pÄ Barn- och fritidsprogrammet. Min avsikt Àr Àven att försöka undersöka om man med pedagogiskt drama kan skapa engagemang och aktivt deltagande. För att utforska problemet har jag genomfört tvÄ lektionspass i karaktÀrsÀmneskursen pedagogiskt ledarskap, med drama som didaktiskt grepp. Med hjÀlp av egna observationer och reflektionsböcker, dÀr eleverna beskrivit sina kÀnslor och upplevelser, har jag sedan utarbetat resultatet. Sammanfattningsvis pekar resultatet pÄ att eleverna i min undersökningsgrupp upplevde drama som ett positivt arbetssÀtt.

Bakgrund: En ökning har skett av atopiska eksem, hösnuva och astma i slutet av 1900-talet, sjukdomarna har klassats som ett folkhÀlsoproblem. Det gÄr inte att bota atopiska eksem, förebyggande behandling mot torr hud och klÄda Àr mest effektiva sÀttet att hantera sjukdomen och lindra den. Atopiska eksem kan leda till försÀmrad livskvalité bÄde för barnet och familjen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur mammor upplever att det Àr att ha ett barn med atopiska eksem samt hur de behandlar och lindrar barnets symtom. Syftet var cksÄ att beskriva vilket stöd de fÄr frÄn BVC-sköterskan och hur de upplever det stödet.

Övervikt och fetma hos barn och unga Ă€r idag ett stort internationellt folkhĂ€lso- samt vĂ„rdvetenskapligt problem. Detta Ă€mne har valts att belysas pĂ„ grund av att det Ă€r viktigt ur ett folkhĂ€lsoperspektiv, att titta nĂ€rmare pĂ„ hur det hĂ€lsopreventiva arbetet bedrivs till vĂ„ra barn och unga idag. Vi har valt att undersöka hur skolsköterskorna arbetar med att ge barn och unga hĂ€lsosamma levnadsvanor, dĂ„ vi idag vet att livsstilen grundlĂ€ggs tidigt i livet. Vi vĂ€ljer att fokusera pĂ„ skolsköterskans perspektiv, dĂ„ hon har utbildning inom hĂ€lsofrĂ€mjande arbete samt befinner sig dagligen i skolmiljö, dĂ€r barnen tillbringar stor del av sin tid. En förutsĂ€ttning för ett hĂ€lsofrĂ€mjande arbete med barn och unga Ă€r att hela familjen berörs och stor vikt lĂ€ggs vid att detta arbete pĂ„börjas tidigt.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förÀndringar som har skett i svensk historisk lÀrobokstext pÄ gymnasienivÄ under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag anvÀnt mig av fyra olika frÄgestÀllningar, dessa löd enligt följande. PÄ vilket sÀtt har textmassan förÀndrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förÀndrats? Hur förhÄller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jÀmförelse dem i mellan? Vilket utrymme fÄr de olika texterna? Hur Àr de olika texternas disposition? Som synes Àr uppsatsen en komparativ studie med kÀrnan i utvalda historielÀroböcker, dessa frÄn tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar pÄ en pÄtaglig förÀndring i bÄde didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhÀllspolitisk synvinkel..