Introduktion: Barn i ung Älder Àr beroende av att förÀldrarna tar hand om barnets astma. FörÀldrar ska skapa en omsorgsfull och trygg omgivning för deras barn. Ett barn med astma involverar oftast hela familjen vilket innebÀr en förÀndring. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva förÀldrars erfarenheter att leva med ett barn med astma. Metod: I denna litteraturstudie anvÀndes 25 artiklar som analyserades och samanstÀlldes av bÄda författarna.

Syftet med den ha?r uppsatsen har varit att genom ett genusperspektiv underso?ka hur dagspress framsta?ller makthavare, det vill sa?ga beslutsfattande kvinnor och ma?n pa? ho?ga positioner inom na?ringsliv och politik. Underso?kningen har fokuserat pa? om gestaltningarna sker utifra?n ko?nsstereotyper och hur det i sa?dana fall ser ut.Materialet har varit Dagens Nyheter, DN och Svenska Dagbladet, SvD under perioden 2011-10-01 till 2012-04-01. Underso?kningen har gjorts genom kvalitativ inneha?llsanalys av artiklar som inneha?ller personintervjuer, da?r makthavaren fa?r komma till tals genom citat och i lo?pande text.

Introduktion: Familjecentrerad vÄrd innebÀr en process dÀr involvering och deltagande leder till professionellt stöd för barn och familj. Detta karaktÀriseras av en relation mellan vÄrdpersonal och familj dÀr bÄda parter tar Ätar sig ansvar för barnets omvÄrdnad och hÀlsovÄrd. För barn upplevs en separation frÄn förÀldrarna ofta som ett stort trauma, varför det Àr viktigt att förÀldrarna Àr nÀrvarande under sjukhusvistelsen. FörÀldrar kan bland annat bidra med tröst och stöd till barnet. Familjecentrerad vÄrd ger sÄledes en möjlighet för familjen att vara delaktig i barnets vÄrd.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken erfarenhet och upplevelse vÄrdpersonal har av att arbeta med hbtq-frÄgor. Bakgrund: Sverige har kommit lÄngt med jÀmnstÀlldhet och arbete mot diskriminering. Trots detta finns det studier som tyder pÄ att personer inom hbtq-gruppen kÀnner sig illa behandlade och krÀnkta i vÄrden. Författarna kÀnner dÀrför ett stort behov av att belysa detta problem. Metod: En kvalitativ metod med intervjuer valdes och genomfördes pÄ tvÄ öppenvÄrdsmottagningar.

Syfte: Syftet med denna uppsats a?r att fa? reda pa? hur attityden och hur a?sikterna kring na?tdejting ser ut hos allma?nheten. Med denna studie o?nskar jag att ma?nniskor va?gar prata mer o?ppet om na?tdejting och i vilken omfattning det fo?rekommer just i deras liv.Fra?gesta?llningar:- Hur ser vetskapen om na?tdejtingens existens och utbreddhet ut? - Hur vanligt a?r medlemskap pa? en dejtingsajt? - Vad har man fo?r attityd och insta?llning kring dem som na?tdejtar? - Anses det vara ett bra dejtningalternativ nu och i framtiden?- Skiljer detta sig a?t mellan ko?n, a?lder och datoranva?ndande?Teoretiska perspektiv: Intimitetens omvandling, modernitetens fo?ljder och internet.Metod: Kvantitativ metod med enka?ter.Empiri: 80 enka?ter delades slumpma?ssigt ut och fra?gor kring respondenternas bakgrund, erfarenhet och attityder till na?tdejting besvarades.Slutsatser: Hela 90 % hade ho?rt talas om na?tdejting men endast ha?lften hade sja?lva ett medlemskap pa? en na?tdejting sida.Attityden till na?tdejting sa?g olika ut. Att det bara a?r konstiga och blyga ma?nniskor som na?tdejtar ho?ll majoriteten inte med om.

I Sverige fÄr Ärligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vÄrden för barn handlar om att vÄrda barnets kropp, sjÀl och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan Àr ett stöd nÀr familjer hamnar i en krissituation och det Àr betydelsefullt att ha en förstÄelse för vilken omvÄrdnad förÀldrarna Àr i behov av. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förÀldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer.Studien genomfördes som en kvalitativ innehÄllsanalys av sjÀlvbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och anvÀnda ordet barncancer.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka hur studenter pÄ Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nÄ och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagslÀge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berÀttelser angÄende deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör Àmnen sÄsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi valde att bestÀmma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer dÀr vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men Àven en akademiker och arbetande lÀrare pÄ Makerere University i Kampala, Uganda.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka hur en resultatorienterad trÀningsmiljö tar sig i uttryck i ett lag med pojkfotbollsspelare.Vad karaktÀriserar den resultatorienterade miljön?Hur upplevs trÀningsmetodiken av barnen?PÄverkar ett resultatorienterat klimat barnens inre respektive yttre motivation?MetodI studien deltog 19 fotbollsspelare födda Är 2000. Under en femveckorsperiod genomfördes nio trÀningspass i ett resultatorienterat motivationsklimat dÀr spelarnas prestationer stimulerades och utvÀrderades utifrÄn uppnÄdda resultat i övningar (vinster eller förluster). Laget hade sedan tidigare inte arbetat med en resultatorienterad trÀningsmetodik. I studien iscensattes en förÀndring och ett nytt klimat.

Syftet med vÄr studie var att fÄ en inblick i hur familjehemsförÀldrar ser pÄ sitt uppdrag utifrÄn följande frÄgestÀllningar:Vilka motiv och förvÀntningar finns till att vilja bli familjehem?Hur har uppdraget som familjehem pÄverkat relationerna i familjen?Har familjehemmen avlastning eller behov av det?Vilken syn har familjehemmen pÄ handledning?Hur resonerar familjehemmen kring den ekonomiska ersÀttningen?Studien genomfördes med utgÄngspunkt i kvalitativa intervjuer, dÀr vi tillsammans intervjuade 9 olika familjehem knutna till Kristianstads kommun. I 7 av intervjuerna medverkade bÄda familjehemsförÀldrarna, i 2 intervjuer medverkade den ena familjehemsförÀldern; sammanlagt 16 respondenter.Intervjuerna transkriberades, analyserades och presenterades sedan pÄ tvÄ olika sÀtt. UtifrÄn meningskategorisering presenterades resultatet dels i idealtyper samt tematiskt utifrÄn citat.FamiljehemsförÀldrarna i vÄr studie har en samsyn som par i hur de ser pÄ sitt uppdrag, och att de arbetar vÀl tillsammans. I vÄr studie fann vi 5 olika idealtyper, som illustrerar hur de ser pÄ olika frÄgor.

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

Syftet med undersökningen var att hitta faktorer i arbetslivet som frÀmjar hÀlsa. FörhÄllanden som belystes i undersökningen var uppfattning hos vÄrdpersonal om tid, möjlighet att pÄverka, relationer och psykosocialt klimat, kunskap och motivation samt belöning.Den undersökta gruppen utgjordes av vÄrdpersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boende i TrollhÀttans Stad. Samtliga yrkeskategorier ingick i studien; sjukvÄrdsbitrÀden, undersköterskor och sjukvÄrdsbitrÀden. LÄngtidsfrisk definierades som ingen sjukfrÄnvaro alls under ett Är. LÄngtidssjuk definierades som mer Àn tre mÄnaders men mindre Àn tvÄ Ärs sjukskrivning under ett Är.

Palliativ vÄrd innebÀr vÄrd i livets slut nÀr det inte lÀngre finns nÄgra medicinska behandlingar för sjukdomen. VÄrden kan utföras i sjukhusmiljö, hospis eller i hemmet. Vi har valt att koncentrera oss pÄ upplevelser av hemmet och livets slut vid palliativ vÄrd, utifrÄn ett nÀrstÄendeperspektiv. VÄrd i livets slut i hemmet kan innebÀra en stor förÀndring för hela familjen. NÀrstÄendes livsvÀrld förÀndras nÀr en familjemedlem blir sjuk.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

Handlingsutrymmet kan vara olika stort mellan olika ekonomer och det finns bÄde interna och externa faktorer som pÄverkar ekonomens handlingsutrymme. I vilken grad handlingsutrymmet ges beror i stora drag pÄ miljön, organisationen och individen. Familjeföretag innebÀr ett emotionellt samspel mellan familjemedlemmarna som kan inneha olika positioner i företaget, vilket pÄverkar bÄde familjemedlemmarnas professionella och familjÀra förhÄllande till varandra. Familjeföretag förknippas med en motvilja att rÄdfrÄga extern ekonomisk kompetens vid viktiga ekonomiska beslutsfattande trots att externa ekonomer har en benÀgenhet att minska den finansiella risken genom sin kunskap och erfarenhet. Syftet med studien Àr att utifrÄn familjeföretagets ekonom, som inte tillhör familjen, utforska ekonomens upplevda handlingsutrymme i redovisningsarbetet.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.