Helheten Àr större Àn summan av delarna ? en fallstudie om hur olika faktorer kan pÄverka samtalsledares upplevelse av sin arbetssituation. Examensarbete i verksamhetsutveckling 30 högskolepoÀng. Malmö högskola: Fakulteten för hÀlsa och samhÀlle, institutionen för Socionomprogrammet 2013. Denna studie undersöker och belyser hur samtalsledare som driver samtalsgrupper för unga pojkar upplever sin arbetssituation.

Bakgrund: VÄld mot kvinnor Àr ett globalt folkhÀlsoproblem och sker i alla delar av samhÀllet. VÄld i nÀra relationer innefattar fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt och socialt vÄld. HÀlso- och sjukvÄrds personal har ansvaret att identifiera vÄldsutsatta individer och bör dÀrför ha kunskap om symtom och tecken som tyder pÄ vÄld. I mötet med vÄldsutsatta kvinnor bör sjuksköterskor ha god kunskap om hur de ska bemöta och kommunicera för att stödja och hjÀlpa kvinnan till god hÀlsa. För att fÄ en bredare kunskap i omrÄdet vÄld i nÀra relationer krÀvs en fördjupad förstÄelse om sjuksköterskors upplevelse att möta vÄldsutsatta kvinnor.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur ofrivilligt barnlösa upplever sin situation i samhÀllet och av omgivningen. Ofrivillig barnlöshet berör mÄnga individer bÄde socialt och psykiskt. Var sjÀtte par lider av ofrivillig barnlöshet men ÀndÄ sÄ hör man sÄ lite om detta. I denna studie anvÀnds Erving Goffmans teori om stigma och Zygmunt Baumans teorier om individualisering och flytande kÀrlek. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ studie med sex intervjuer för att fÄ en uppfattning om deras upplevelse.

Personer med könsöverskridande beteende Àr en grupp med större risk för psykisk ohÀlsa jÀmfört med resten av befolkningen. Ett professionellt bemötande Àr en viktig del av behandlingsprocessen och pÄverkar terapeutiskt utfall. Tidigare forskning visar brister i kontakten mellan vÄrdpersonal och personer med könsöverskridande beteende. Det saknas dock studier som fokuserar pÄ psykologer och deras arbete med denna klientgrupp. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka psykologers upplevelse av klienter med könsöverskridande beteende.

Varje Är föds omkring 120 barn i Sverige med Downs syndrom (DS). I de flesta fall Àr förÀldrarna ovetande om att barnet de vÀntar Àr handikappat. Samtidigt utvecklas nya fosterdiagnostiska metoder som har som frÀmsta mÄl att screena fostret angÄende eventuell kromosomavvikelse, och dÄ i första hand DS.Inom omrÄdet sexuell och reproduktiv hÀlsa ska barnmorskan bl a. ha förmÄga att i dialog ge stöd, trygghet och kontinuitet vid förlossning samt samtalsstöd efter förlossning.Syftet med studien var att beskriva förÀldrars kÀnslomÀssiga reaktioner samt upplevelser av vÄrden pÄ förlossning, BB och neonatalavdelningen efter att ha fÄtt ett barn med DS. Metoden var kvalitativ dÀr informanterna anmÀlde sitt intresse till deltagande i studien genom ett svara pÄ studieinbjudan som lades ut pÄ sex olika slutna DS-Facebookgrupper.

Indikationen till att vÄrdas pÄ en intensivvÄrdsavdelning (IVA) Àr i praktiken att patienten bör övervakas pÄ grund akut svikt i vitala organ, som t.ex. i cirkulation eller respiration mm. Att vara intuberad innebÀr att stÀmbanden Àr bortkopplade vilket i sin tur leder till svÄrigheter för patienten att kommunicera.Syftet med studien Àr att undersöka patientens upplevelse av att vÄrdas i ventilator pÄ en intensivvÄrdsavdelning. Kvalitativ litteraturstudie pÄ upp till 10 Är gamla artiklar har analyserats enligt Graneheim och Lundmans metod. I resultatet har funnits att minnen frÄn vÄrdtiden har emotionella inslag relaterat till endotrachealtuben, men ocksÄ till en tidsperiod prÀglat av minnesluckor som blir till en upplevelse av brist pÄ kontroll.

Bakgrund: För att kunna bli organdonator mÄste en patient avlida i total hjÀrninfarkt medan han/hon vÄrdas i respirator. Det Àr fÄ personer som avlider pÄ detta sÀtt.  NÀr döden har faststÀllts fÄr medicinska ÄtgÀrder inte fortsÀtta mer Àn 24 timmar. Sjuksköterskan som bör vara med i hela processen, stÄr inför flera utmaningar; Àr patienten lÀmplig som organdonator? vad Àr patientens önskan? vad Àr anhörigas önskan? m.m. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vÄrda en potentiell organdonator med diagnostiserad total hjÀrninfarkt.

Av Sveriges befolkning har cirka 40-50 procent nÄgon gÄng upplevt lÄngvarig smÀrta. För hÀlso- och sjukvÄrdspersonal kan den lÄngvariga smÀrtan vara utmanande dÄ fokusering inte bara kan ske mot smÀrtan utan mÄste inkludera hela den komplexitet som uppstÄr med flera olika faktorer. Syftet med litteraturstudien var att beskriva individens upplevelse av att leva med lÄngvariga smÀrta. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie dÀr resultatet baseras pÄ sju kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel. Ur dessa framkom tre kategorier: KÀnslomÀssiga förÀndringar, FörÀndrad vardag och Omgivningens bemötande.

Bröstcancer Àr den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje Är upptÀcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vÄrdande stöd frÄn sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vÄrdvetenskapliga begreppen lidande, vÄrdlidande, sjukdomslidande och vÄrdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Det ha?r a?r ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att underso?ka utvecklingsmo?jligheterna fo?r den rumsliga utformningen i X huvudentre?, med ma?let om att rumsligt sta?rka informationsla?nken mellan fo?retaget och beso?kare. Genom att skapa en fo?rsta?else fo?r hur rummets gestaltning samspelar med ma?nniskans upplevelse ges en sto?rre insikt i hur ett rum bo?r utformas fo?r ett besta?mt syfte, ba?de fo?r att kunna sto?dja en praktisk funktion och a?ven en visuell upplevelse.Syftet med de underso?kningar som utfo?rts i examensarbetet har varit att fa? en uppfattning kring beso?karnas upplevelse av den rumsliga utformningen i X huvudentre?.

Bakgrund: Vattenf?rlossning inneb?r att kvinnan f?der sitt barn helt under vattenytan. Bristande bevis g?llande vattenf?dslar bidrog till en avr?dan att f?da i vatten. ?r 2014 b?rjade vattenf?rlossning implementeras igen i Sverige efter en stor efterfr?gan fr?n kvinnor. Kvinnor som ?nskar f?da i vatten b?r ha en l?g-risk graviditet samt uppfylla kriterier och f?ruts?ttningar. Tidigare forskning visar f?rdelar med vattenf?rlossning f?r b?de kvinna och barn.

UtvÀrderingar av utbildningar Àr högst nödvÀndiga att genomföra för att hjÀlpa organisationer att vÀlja rÀtt utbildningssatsning, men Àven för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvÀrdera om deltagarna i coachningsutbildningen ?Empatisk coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta fÀrdigheter och hur det gÄtt att tillÀmpa dessa mot mÄlgruppen lÄngtidsarbetslösa. Syftet var ocksÄ att utvÀrdera inslagen i utbildningen som handlar om motstÄndshantering och motivation. Sju anstÀllda i ett projekt för lÄngtidsarbetslösa, som gÄtt utbildningen intervjuades.

Bakgrund: M?jligheten att behandla allvarliga bakteriella infektionen ?r hotad p? grund av den v?xande antibiotikaresistensen. N?got som idag anses har blivit ett globalt folkh?lsoproblem. Sjuksk?terskan har en nyckelroll vid v?rdandet av patienter med multiresistenta bakterier.

Uppsatsens syfte att fÄ ett antal personers beskrivningar av deras upplevelse av att vÀxa upp med ett syskon med Asperger syndrom med avseende pÄ sjÀlvstÀndighet, delaktighet, identitet och samspel. Författarna undersöker Àven personernas upplevelse av stöd de fÄtt och vad som i övrigt erbjuds av habiliteringen i Södra BohuslÀn. Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning gjord pÄ fyra intervjuer av syskon samt enkÀter till tvÄ habiliteringar i Södra BohuslÀn. Analysen Àr gjord utifrÄn ett barndomssociologiskt perspektiv, som innebÀr att man ser barnet som en egen aktör, samt ur ett kristeoretiskt perspektiv.I uppsatsen kommer det fram att informanterna upplever sin uppvÀxttid som positiv genom de erfarenheter de har fÄtt. De upplever dock att de har stÄtt i skuggan av sina syskon, vilket författarna tolkar har pÄverkat deras sjÀlvstÀndighet.

MÀnniskor har ett grundlÀggande behov av samhörighet och att ingÄ i en social kontext. PÄ sÄ sÀtt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprÀtthÄlla hÀlsa och vÀlmÄende. Social exkludering utgör dÀrför ett hot mot mÀnskligt vÀlbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism pÄverkar tre typer av individers sjÀlvreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller lÄg grad av narcissism tÀnkte tillbaka pÄ nÀr de blivit inkluderade eller exkluderade.