Inledning: Att som förÀlder fÄ ett barn som vid födseln Àr sjukt eller fÄr en sjukdom strax efter födelsen Àr traumatiskt och medför stora pÄfrestningar för förÀldrarna. Barnet behöver medicinsk vÄrd och specifik omvÄrdnad vilket kan medföra att den sÄ viktiga anknytningen mellan frÀmst mor och barn blir fördröjd och försvÄrad.Syfte: Studiens syfte Àr att beskriva mödrars upplevelse av att knyta an till sitt barn, nÀr barnet vÄrdas pÄ en pediatrisk vÄrdavdelning under nyföddhetsperioden.Metod: Fenomenologisk ansats med kvalitativa intervjuer. Resultat: I studiens resultat framkommer tre huvudteman, att knyta an försvÄras av separation, att knyta an genom amning samt att knyta an genom delaktighet. Separationen mellan mor och barn medför att mödrarna upplever att anknytningen försvÄras. Utebliven information gör att mödrarna upplever ovisshet, rÀdsla och att inte ha kontroll.

Alla kvinnor som lever lÀngre Àn medelÄldern kommer att genomgÄ klimakteriet, den tid dÀr kvinnan gÄr frÄn att vara fertil till infertil. Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelse av hur klimakteriet pÄverkar hÀlsan. Litteraturstudien baserades pÄ 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Dessa 11 artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom sex kategorier, att kÀnna sig skamsen och ofrÀsch, att bli begrÀnsad av ett förÀndrat jag, att ha existentiella tankar, att relationer försÀmras, att bli stark i sig sjÀlv och att se klimakteriet som en naturlig och harmonisk del av livet.

Bakgrund: Litteratur och tidigare studier tyder pĂ„ att mĂ€nniskor behöver fysisk beröring. Äldre personer blir sĂ€llan fysiskt berörda. Detta gĂ€ller sĂ€rskilt personer i nĂ„gon form av vĂ„rdande situation. En Ă€ldre person som inte fĂ„r tillrĂ€ckligt med beröring kan uppleva minskad livskvalitet. Syfte: Vilken betydelse har fysisk beröring för vĂ€lbefinnandet hos Ă€ldre mĂ€nniskor? Delsyfte: Har beröring positiva och eller negativa effekter för vĂ€lbefinnandet? Metod: En litteraturstudie baserad pĂ„ sju vetenskapliga artiklar som har analyserats och bearbetats med hjĂ€lp av Graneheim och Lundmans innehĂ„llsanalysmetod.

Bakgrund: VÄld pÄ arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vÄrden och det Àr ett problem mÄnga sjuksköterskor nÄgon gÄng kommer utsÀttas för. VÄld kan bÄde vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försÀmrad  mental hÀlsa, samt kÀnslor som rÀdsla eller otrygghet pÄ arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur pÄverka sjuksköterskornas arbetsförmÄga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt vÄld frÄn patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar pÄ sjukhus samt vilken pÄverkan vÄldet har pÄ sjusköterskors relation till arbetet och förmÄga att ge en patientsÀker vÄrd. Metod: Litteraturstudie baserat pÄ 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ÄtergÄng i arbete bland personer som insjuknat i stroke. Syftet var Àven att ta reda pÄ deras upplevelse av arbetsförmÄga. Fyra personer deltog i studien, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen har skett genom intervju med hjÀlp av en egengjord intervjuguide. Efter innehÄllsanalys identifierades temat med fyra kategorier och ett flertal subkategorier.

Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..

Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ÖrebroBostĂ€ders (ÖBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Örebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ÖBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ÖBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Örebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.

VÄrdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestÀmda arbetstider under lÀngre tid, men ocksÄ av olika patienter som vistas dÀr dygnet runt och deras nÀrstÄende, som vanligen vistas pÄ avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vÄrdkultur inom sluten psykiatrisk vÄrd och hur de pÄverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vÄrd med olika lÄng anstÀllningstid intervjuades individuellt med bÄda författarna nÀrvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys och analysen resulterade tvÄ teman: Professionellt begrÀnsad som tolkades vara innehÄllet i kategorin: Att befinna sig inom grÀnser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehÄll i de tvÄ kategorierna: Att det finns tid till omvÄrdnad men den anvÀnds till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap vÀrderas högt.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Bakgrund: Hos sjuksköterskor pÄ akutmottagning rÄder delade meningar om nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning. Detta kan bero pÄ om sjuksköterskan har positiva eller negativa upplevelser av situationen. Sedan flera Är finns internationella riktlinjer skrivna som föresprÄkar nÀrstÄendes nÀrvaro, dessa anvÀnds generellt inte i nÄgon större utstrÀckning. Syfte: Att belysa sjuksköterskans upplevelse av nÀrstÄendes nÀrvaro vid hjÀrt-lungrÀddning pÄ akutmottagning. Metod: En litteraturstudie har genomförts med 12 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar.

Att filmmusiken Àr en viktig del i en film nog de flesta beredda att hÄlla med om. Men vad har musiken egentligen för betydelse för hur vi som ÄskÄdare upplever film? Med hjÀlp av tvÄ visuellt identiska filmer vars enda skillnad Àr filmmusiken undersöker jag hur olika typ av musik kan ge en annorlunda upplevelse av samma film. Ett antal personer fÄr ta del av filmerna och svara pÄ frÄgor i enkÀtundersökning, vars resultat sammanstÀlls och analyseras. Med hjÀlp av det slutgiltiga resultatet kan jag avgöra om frÄgestÀllningen Àr besvarad och vad det fÄr för betydelse för forskningen inom Àmnet, och inte minst hur man kan bygga vidare pÄ undersökningen för att fÄ en djupare förstÄelse för filmmusik och hur den pÄverkar ÄskÄdarens upplevelse av film..

Ett hjÀrtopererat barn vÄrdas pÄ barnintensivvÄrdsavdelningen. Den postoperativa vÄrden krÀver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen Àr specialistutbildad pÄ barn och intensivvÄrd. Arbetstempot Àr högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjÀrtopererade barnen Àr svÄrt sjuka och det Àr av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vÄrdar barnen. Genom vÄrdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vÄrdandet kan vÀlbefinnandet öka för mÀnniskan i olika livssituationer.

Bakgrund: En stor del av alla patienter opereras idag dagkirurgiskt vilket innebÀr att operation och utskrivning sker samma dag. Patienterna vistas dÀrför allt kortare tid pÄ sjukhuset vilket innebÀr att mötena mellan sjuksköterska och patient ocksÄ blir korta. Det Àr den perioperativa sjuksköterskans ansvar att ge en god omvÄrdnad till den dagkirurgiska patienten för att han/hon ska kÀnna sig trygg, delaktig och vÀlinformerad. För att kunna utveckla och förbÀttra den perioperativa omvÄrdnaden Àr det viktigt att fÄ ta del av patientens upplevelse av denna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av den perioperativa omvÄrdnaden i samband med ett dagkirurgiskt ingrepp vid en öron- nÀs och hals klinik. Metod: Studien genomfördes som en intervjustudie med sex patienter.

Utskrivning inom 48 timmar efter födseln har blivit allt vanligare bÄde i Sverige och internationellt. Regler och rutiner för tidig hemgÄng varierar mellan olika sjukhus i landet. Distriktssköterskan möter nyblivna förÀldrar och barn i ett tidigt skede efter förlossningen, vilket innebÀr att denne blir en lÀnk mellan förlossningsklinik och BVC. I arbetsuppgifterna ingÄr att se till att förÀldrar fÄr det stöd och den hjÀlp som de Àr i behov av. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes i syfte att beskriva nyblivna förÀldrars upplevelse av tidig hemgÄng i glesbygd.

Stigmatisering innebÀr att en mÀnniska blir socialt frÄnstött pÄ grund av avvikelse frÄn sam-hÀllets beskrivning om vad som Àr önskvÀrt och normalt. Ordet stigma Àr ursprungligen ett grekiskt ord som utmÀrker nÄgot ovanligt eller dÄligt hos en individ. Syftet med denna littera-turstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av stigmatisering vid kronisk sjukdom. Stu- dien baserades pÄ vetenskapliga artiklar frÄn Ärtalen 1990?2002.